med anledning av prop. 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens
Utbyggnad av högskolan i Skövde
Det finns i Sverige en betydande enighet om att satsning
på högre utbildning är av yttersta vikt för en positiv
utveckling av Sveriges framtid. Den socialdemokratiska
forsknings- och utbildningspolitiken har under en följd av
år burit tydligt vittnesbörd om en klart markerad anslutning
till denna grundinställning. Inte minst betonas i den
socialdemokratiska högskolepolitiken vikten av att samtliga
delar av det nationella högskolesystemet byggs ut, något
som innebär att betydande resurser även måste satsas på
mindre högskolor.
Vi utgår från att årets budgetproposition fortsätter den
utbyggnad av den svenska högskolan som riksdagen har
beslutat om våren 1991. Enligt vår uppfattning är emellertid
utbyggnaden, delvis med tanke på Sveriges generella
kompetensförsörjning och det nuvarande
arbetsmarknadsläget, otillräcklig. Inte minst är det viktigt
att tillföra de särskilt små högskolorna ytterligare resurser
för utbildning, för att det skall skapas ett nationellt starkt
högskolesystem, som förmår att förse hela det svenska
samhället med välutbildad arbetskraft. Därvid är det viktigt
att tillgodogöra sig potentiella målgrupper i skilda delar av
Sverige samt att tillgodose arbetskraftsbehov i olika delar av
riket. En högskolepolitik, som -- genom att alltför ensidigt
tillgodose samhällsbehov genom utbildning etablerad vid de
större enheterna -- bevisligen har en tendens att stärka
storstadsregionerna på övriga regioners bekostnad, ger inte
ett optimalt nationellt resultat. För rikets bästa krävs därför
en fortsatt satsning på mindre högskolor.
Vi socialdemokrater har därför i en nyligen lagd
partimotion till riksdagen om utbildning för förnyelse och
tillväxt föreslagit bl.a. anordnande av högskoleutbildningar
motsvarande ytterligare 10 000 helårsplatser och en ökning
på ytterligare 900 platser av de kortare
ingenjörsutbildningarna.
Högskolan i Skövde är -- nästan femton år efter
etableringen -- fortfarande en av rikets minsta
högskoleenheter med resurser för utbildning motsvarande
några promille av de samlade nationella
högskoleresurserna. Detta förhållande är inte acceptabelt,
vare sig av strukturella skäl (suboptimerad storlek med få
eller inga möjligheter till stordrift) eller av regionala
(regionen behöver med sin ytterst svaga högskoletradition
mer än många ändra län den stimulans som en högskola
innebär).
Vi har nyligen kunnat notera att utbildningsministern
delar vår uppfattning. I proposition 1992/93:42 har han
understrukit betydelsen av att de minsta högskolorna i
riket, däribland högskolan i Skövde, tillförs resurser för att
enheten skall ''nå upp till en omfattning på verksamheten
med rimlig bredd i utbildningsutbudet''. Däremot bekymrar
det oss djupt att det strukturella stödet ges i form av
tilldelning av resurser som i propositionen får karaktär av
en tillfällig satsning. Enligt vår uppfattning måste också de
tillförda platserna (100 platser) avse en långsiktig
utbyggnad av högskolan i Skövde.
Riksdagen har redan tidigare fattat flera beslut som
innebär en fortsatt utbyggnad av Högskolan i Skövde.
Konsekvenserna härav blir enligt betänkande ''Ersättning
för kvalitet och effektivitet'' (SOU 1993:3), att högskolan
under den kommande budgetperioden tillförs resurser
motsvarande 186 helårsplatser, vilket innebär en samlad
tilldelning om ca 1 330 helårsplatser.
Regeringen har i proposition 1992/93:169 om högre
utbildning för ökad kompetens lagt fram förslag om den
grundläggande utbildningen för den kommande
treårsperioden. Således föreslås en utökning av
utbildningen vid högskolan i Skövde med ca 200
helårsstudenter (avsnitt 4.6) till ca 1 350 helårsplatser. Såvitt
vi kan förstå ingår emellertid de redan beslutade 186
''konsekvensplatserna'' i det nya s.k. förstärkningsförslaget.
Vi anser inte detta vara en tillräcklig utbyggnad utan menar
att utbildningsvolymen bör ökas med drygt 300
helårsplatser per år, dvs. till minst 1 700 helårsplatser.
Vi anser således att det högsta antalet helårsprestationer
som ger ersättning under en treårsperiod skall ökas till
följande tal:
Högskolan i Skövde har för närvarande en mycket
''smal'' och från vissa synpunkter relativt ''sned'' struktur.
De nuvarande kompetensområdena, teknik,
datavetenskap, ekonomi samt moderna språk och
områdesstudier, samtliga relaterade till näringslivet,
behöver kompletteras med annan typ av utbildning,
exempelvis inriktad mot samhälls- och humanvetenskap
samt mot naturvetenskap. I dag är det huvudsakligen
specialiserade fackhögskolor som uppvisar en så smal
verksamhetsbas som Högskolan i Skövde; jämförelsen är
ändå inte adekvat eftersom dessa högskolor inom sina
områden har en bredd och ett djup som Högskolan i Skövde
saknar.
I NUTEK:s förslag till forskningsprogram inom
datorteknik och datakunskap 1993--1996 görs bl.a. en
genomgång av den nationella högskolekompetensen;
bortsett från universiteten och de stora tekniska
specialhögskolorna, är det endast två mindre och
medelstora högskolor som nämns som kompetenscentra,
däribland Högskolan i Skövde.
Vi vill nedan, huvudsakligen i anslutning till förslag i
högskolans fördjupade anslagsframställning, vilka baseras
på bedömningar som delas av länsstyrelse och andra organ
i regionen, föreslå en fortsatt utbyggnad av Högskolan i
Skövde.
Det är således viktigt att till Högskolan i Skövde ge
ökade resurser för den ekonomiska och datavetenskapliga
utbildningen, dels moderna språk, dels s.k. områdesstudier.
Vidare bör en human- och samhällsvetenskaplig
kompetens etableras. Således skall en sådan kompetens --
förutom att den givetvis har ett egenvärde -- kunna stödja,
utveckla och i vissa fall utgöra en integrerad del av program
inom teknik, data- och systemvetenskap samt ekonomi. Av
särskild betydelse är i ett sådant perspektiv
kognitionsvetenskap (eng. cognitive science).
Kognitionsvetenskap är en interdisciplinär vetenskap, som
har utvecklats ur en gemensam uppsättning problem inom
ämnen som psykologi, språkvetenskap, filosofi, medicin
samt i viss mån teknik och datavetenskap. Av särskilt stort
intresse för existerande kompetenser inom Högskolan i
Skövde är kognitionsvetenskapliga aspekter i relation till ny
teknologi (exempelvis vid processtyrning och
övervakningssystem, datorstödd konstruktion och
projektering, gränssnittet människa--dator, bildanalys,
artificiell intelligens och robotteknik). Vi anser således att
resurser bör tillföras för att möjliggöra etablering av ett
treårigt human- och samhällsvetenskapligt program inom
ramen för en kandidatexamen.
Även en beteendevetenskaplig kompetens, i hög grad
inriktad mot förändring och lärande i företag och
organisationer, bör byggas upp. Intressanta ämnen är
pedagogik (med inriktning mot lärande i arbete), psykologi
(bl.a. inriktat mot industriella och andra
organisationsanknutna applikationer), socialpsykologi och
sociologi (med inriktning mot arbetsvetenskap).
Det är vidare angeläget att studier även kan erbjudas
inom det naturvetenskapliga området. En god kompetens
inom detta område utgör i sig en viktig bas för
tillämpningsstudier inom teknik och datavetenskap.
Etablering av området är även väsentlig av skälet att
flickors intresse för naturvetenskaplig utbildning är långt
större än för teknisk utbildning; andelen flickor inom
utbildning vid Högskolan i Skövde är också extremt låg.
Högskolan i Skövde har redan i dag kompetens inom ämnen
som matematik och statistik. Det torde finnas goda
möjligheter att bygga ut dessa ämnen samt att etablera
strukturerade studiegångar med sådant innehåll inom
ramen för en kandidatexamen.
Slutligen krävs resurser för utbyggnad av den tvååriga
ingenjörsutbildningen med ett tredje år.
Sammantaget gäller att utbildningsanslaget för
Högskolan i Skövde bör tillföras medel för ytterligare drygt
300 helårsplatser under budgetåret 1993/94.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen anvisar medel för ytterligare minst 300
helårsplatser budgetåret 1993/94 för förstärkning av
utbildningen vid Högskolan i Skövde.
Stockholm den 11 mars 1993
Anders Nilsson (s)
Sven-Gösta Signell (s)
Jan Fransson (s)
Birgitta Johansson (s)