1990-talet blir troligen internationaliseringens årtionde.
En stor grupp svenskar kommer att arbeta i andra länder --
betydligt fler än alla de som nu arbetar utomlands. Svenska
företag utomlands och dotterbolag till svenska företag är av
utomordentligt stor betydelse för svensk export och svensk
välfärd.
Många av de svenskar som arbetar utomlands har barn i
skolåldern. Det är viktigt att dessa barn får en bra
utbildning utomlands. Skolan utomlands fungerar ofta helt
annorlunda än i Sverige. Man läser inte alltid samma ämnen
som i Sverige och inom ämnena läser man andra saker än
hemma. Värderingar, regler, disciplin skiljer sig från vad
eleverna är vana vid. Därför är det speciellt viktigt att göra
vad som är möjligt för att få så bra svenska lärare som
möjligt till de svenska skolorna. Detta har framförallt efter
kommunaliseringen av den svenska skolan blivit svårare.
En svensk lärare som söker tjänstledighet för att arbeta
vid svenska skolor utomlands ''tappar'' tjänsteår hemma.
Detta innebär t ex att en lärare som varit anställd i en svensk
skola ett år och som därefter arbetar utomlands i två år
enligt turordningsbestämmelsen kommer att vara i ett
sämre läge än den person som anställdes vid den tidpunkt
då lärarens utlandstjänstgöring började. Detta uppmuntrar
inte lärare att söka tjänst utomlands och försvårar för den
svenska skolan utomlands att få kvalificerade lärare. Detta
bör ändras. Tjänstgöring utomlands är snarast ytterligare en
merit och måste räknas in i tjänstgöringstiden för lärare.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om meritvärdering för lärare som
undervisar i svenska skolor utomlands.
Stockholm den 22 januari 1993
Kent Olsson (m)
Lennart Fridén (m)
Charlotte Cederschiöld (m)