Den ryske författaren Alexander N. Ostrovskij (l823--
1886) har bl.a. skrivit en pjäs med titeln ''Ingen människa är
alltid vis''. Den tanken slår mig när jag tagit del av uppgifter
rörande besättningen av lektorstjänster på vissa gymnasier.
Porthälla gymnasium i Partille har på 900 elever ll lektorer
medan Burgårdens gymnasium i Göteborg på l 409 elever
har blott sex lektorer, av vilka två är där endast fyra--fem--
sex lektioner i veckan. Burgårdens gymnasium saknar
således lektorer i religionskunskap, svenska,
samhällskunskap, psykologi, socialkunskap, matematik,
fysik samt kemi men har lektorer i filosofi, biologi,
ekonomiska ämnen, historia samt ''deltidslektorer'' i tyska
och engelska, vilka har sin huvudtjänstgöring på
lärarhögskolan i Mölndal.
Av detta ovisa förhållande kan man dra slutsatsen att
skolledningen struntar i riksdagens beslut liksom i vad
riksdagens revisorer uttalat. I riksdagens revisorers förslag
angående gymnasieskolan (l992/93:RR4) konstateras:
Också tillgången på lektorer kan ses som en viktig
värdemätare på kvalitet i gymnasieskolan. Riksdagen har
vid flera tillfällen framhållit värdet av att forskarutbildade
lärare, d.v.s. lektorer, medverkar i undervisningen och i
skolans arbete med utveckling och utvärdering.
Revisorerna tvingas ändå konstatera att lektorerna har
minskat både totalt och som andel av eleverna på teoretiska
linjer.
Inte heller följer skolledningen gällande
specialbestämmelser för lärare m.fl. BOK 423, särskilt inte
vad som stadgas för lektorer BF-grupp l0, där det finns en
befattningsbeskrivning som fastslår -- i enlighet med vad
riksdagens revisorer uttalat -- att lektorer även ''har till
uppgift att inom sitt kompetensområde utveckla skolans
forskningsanknytning''.
Hur denna forskningsanknytning skall kunna ske när
man inte har kompetenta lärare, är inte lätt att förstå.
Däremot kan man förstå att skolledningar, som bestämmer
över en självstyrande enhet, i syfte att spara pengar
innehåller lektorstjänster och föredrar mindre
kostnadskrävande adjunkturer. Visa beslut bör emellertid
grundas på vad som är bäst för eleverna.
Det torde därför vara av intresse för riksdagen att låta
utreda i vilken omfattning besparingar inom gymnasiet går
ut över de mål för undervisningen som riksdagen beslutat
om.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lektorstjänster på gymnasiet.