Tioårig grundskola -- för barnens skull!
Folkpartiet liberalerna har i flera år föreslagit att skolpliktsåldern sänks till sex år och att grundskolan samtidigt blir tioårig.
Vi har gjort det eftersom vi har tilltro till den pedagogiska expertis som menar att det är bra även för svenska barn att börja skolan tidigare än vid sju års ålder. Vi har bl a hänvisat till hjärnforskaren David Ingvars tes om ''hjärnans engångschans'' i 3--6-årsåldern.
När den socialdemokratiska regeringen införde dagens modell -- rätt för sexåringar att börja skolan, men bibehållen skolpliktsålder vid sju år -- var det den ekonomiska argumentationen som övervägde, inte den pedagogiska. Det är därför inte förvånande att så få familjer utnyttjat möjligheten. Endast 1,7% av eleverna som började skolan hösten 1991 var födda 1985 och därmed sexåringar.
Folkpartiet liberalerna vill se en förändring för barnens skull. Att införa skolstart vid sex års ålder för alla barn i en tioårig grundskola skulle ge barnen mer tid att lära in baskunskaper, skapa möjlighet till en mjukare övergång från förskolan och skapa utrymme för införande av särskild pedagogik för sexåringar. Det är viktigt att poängtera att vi anser att pedagogiken som utvecklats för dagens sjuåringar för det första året inte skall kopieras och bli identisk med sexåringarnas första år i en tioårig skola. Skolverket visar i en kartläggning att när dagens flexibla skolstart förekommer är det vanligast att sexåriga elever placeras i befintliga klasser dvs i klasser med sjuåringar eller i klasser med flera årskurser. Vi anser att undervisningen för sexåringarna skall anpassas till dessa barns särskilda mognad och förutsättningar. Samtidigt som vi förordar sexårsstart och en tioårig grundskola vill vi uppmuntra de försök som bedrivs runt om i landet med årskurslösa lågstadier, ''småbarnsskola'' och annat.
Att kombinera allmän skolplikt från sex år med en bibehållen nioårig grundskola, som ibland framskymtar i debatten som ett alternativ vid sexårsstart, motverkar ovan nämnda syften. Det gör även förslag om tioårig skolplikt med ett gymnasieförberedande sista år i grundskolan.
Det är idag högst olämpligt att minska stoffet i grundskolan, vilket skulle bli resultatet av en nioårig grundskola, där alla barn möter ämnesinnehållet ett år tidigare än idag.
Vidare kan framtidens arbetsmarknad ännu mindre ta emot femtonåringar, än den idag kan ta emot sextonåringar.
Att generellt öppna gymnasieskolans olika utbildningar för femtonåringar innebär inte heller en förbättring jämfört med idag. Att tvinga ungdomar att välja ett visst gymnasieprogram vid övergång från grundskola till gymnasieskola ett år tidigare skulle utan tvivel öka antalet felval på grund av att man är mer oklar om sin kompetens och sitt intresse för högre studier och en framtida yrkesbana ju yngre man är.
Gymnasieskolan kommer att spela en avgörande roll under kommande år för att öka kvaliteten på såväl högskoleförberedande som yrkesförberedande svensk utbildning. Gymnasieskolan behöver en gedigen grund, och en sådan kan ges av en tioårig grundskola med ett tidsenligt arbetssätt och ett välavvägt innehåll. Det alltmer tilltagande problemet med ''schematrängsel'' kan också lättare lösas med ett extra grundskoleår.
Läroplanskommittén lämnade i början av september sitt betänkande ''Skola för bildning'' (SOU1992:94). Kommittén har på olika sätt valt att ta upp frågan om tiden för skolstart och hur grundskolan och gymnasieskolan kommer att påverkas om ett stort antal eller alla barn börjar skolan vid sex års ålder. Det är kommitténs uppfattning att frågan kring skolpliktsinträdande, skolstarten och skoltidens längd och de kostnadsaspekter som kan läggas på detta kräver en samlad översyn. I utbildningsutskottets betänkande 1992/93:UbU1 sammanfattar man en del av läroplanskommitténs förslag på så sätt att ''Ett tionde skolår bör utredas, inte minst med tanke på att den tidigare skolstarten kommer att accentuera problemet med skillnader i elevernas mognad och utveckling''. Även utskottet anser att frågorna om skolstarten och antalet årskurser i grundskolan kräver en översyn.
Det finns med andra ord ett brett stöd för en utredning, och för folkpartiet liberalerna är det särskilt tillfredsställande att utbildningsdepartementet nu är på gång att tillsätta en utredning. I samband med detta vill vi från folkpartiet erinra om att det är av stor vikt att utredningsarbetet kommer i gång snarast. Det finns idag ett så pass bra underlag för den kommande utredningen, att man kan kräva att utredningsarbetet sker skyndsamt.
Vi anser dessutom att man i utredningsdirektiven bör ta tillvara de synpunkter som vi ovan fört fram.
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolplikt från sex års ålder och tioårig grundskola,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utredningen om skolplikt vid sex års ålder och tioårig skolplikt bör tillsättas snarast och att arbetet i utredningen bör ske skyndsamt.
Stockholm den 21 januari l993 Karl-Göran Biörsmark (fp) Charlotte Branting (fp)