För intagning till högre utbildning måste man om
platserna inte räcker till göra ett urval bland de behöriga
sökande. För detta urval finns särskilda
poängberäkningsregler. Som huvudprincip kan sägas att
man räknar fram ett medelvärde av betygen i samtliga
obligatoriska ämnen i avgångsbetyget.
Om det sedan visar sig att betyget i idrott/gymnastik är
lägre än eller lika med det framräknade betygsmedelvärdet
skall det inte räknas med. Det kan naturligtvis finnas skäl
för ett sådant synsätt. Emellertid är det av mycket stort
värde att man som ung lär sig att sköta och hålla sin kropp i
trim. Gymnastik medverkar till att den allmänna
prestationsförmågan höjs och främjar en ändamålsenlig
arbetsteknik. Dessutom har gymnastik en allmänt
kroppsutvecklande uppgift.
Ämnet gymnastik/idrott har på senare år dessutom
utvecklats till att bli mer av idrott och idrottsprestationer än
ren gymnastik. Ämnet heter för övrigt idrott i dag.
I höstas kom läroplanskommittén med ett förslag till ny
läroplan. I detta förslag anges att dagens tio huvudmoment
i idrottsämnet skall ersättas av följande kunskapsområden:
Rörelse, Rytm och dans, Idrott alt. idrottsaktiviteter, Hälsa
och träningslära och ergonomi och Friluftsliv. I förslaget
nämns även det huvudsakliga innehållet i det nya ämnet
Lek idrott och hälsa. ''Undervisningen i idrott skall ge alla
elever möjligheter att tillfredsställa sitt rörelsebehov samt
att få uppleva framsteg, rörelseglädje och gemenskap.
Eleverna skall få lära sig grundformerna för rörelse och att
röra sig på riktigt sätt. De skall få uppleva rytm och uttrycka
känslor och sinnesstämningar, och i samband med detta få
utveckla sin kreativa förmåga och estetiska känsla'', osv.
Jag anser att ovan nämnda beskrivning av idrottsämnet
visar att gymnastiken skall ha en given plats i
undervisningen. Trots detta har man valt att inte låta
gymnastiken vara ett av de kunskapsområden som blir
huvudmoment i idrottsämnet. Inte ens i dagens
idrottsundervisning tycks fristående gymnastik förekomma
på lektionerna, trots att det anges som ett av
huvudmomenten i Lgr 80. Istället ägnas dessa mest åt
bollspel. Det nya förslaget lär därför inte kunna öka den
fristående gymnastiken, snarare utplåna den.
I en rapport om idrottsämnet i gymnasieskolan i
Hallands län påpekas med skärpa att det moment som får
den allt överskuggande tidsmängden är bollspel. I
gymnasieskolan tillämpas en ny kursplan för idrott från
läsåret 1989/90. Däri ingår träningslära, ergonomi och
hälsa, idrottsaktiviteter, rörelse, rytm och dans samt
friluftsliv. Man kan konstatera att kursplanen för
gymnasieskolan i och för sig är bred och varierande men vill
man att eleverna skall få mer undervisning i gymnastik
krävs en uppstramning av ämnet. Det skulle kunna ske t.ex.
genom att kursplanen anger att varje idrottslektion borde
inledas med en uppvärmning bestående av fristående
gymnastik. Ämnet idrott/gymnastik borde därför lyftas
fram som ett värdefullare ämne än som görs i dag.
Med hänsyn till att förslitningsskador blivit allt vanligare
i arbetslivet och åldern för förtidspensionering sjunker, kan
man fundera över om det är möjligt att göra gymnastiken
värdefullare i skolan och därmed eleverna bättre rustade för
arbetslivet när de slutar skolan. I varje fall kan man
konstatera att poängräkningsreglerna för ämnet idrott ger
fel signal till unga människor. Dessa kan lätt uppfatta det så
att gymnastik inte är ett viktigt ämne. Av dessa skäl borde
det göras en utvärdering av gymnastikbetygets betydelse för
elevernas motivation och ambition i ämnet idrott.
Läroplanskommitten har i sitt betänkande föreslagit att
antalet timmar i idrottsämnet skall minska i såväl
grundskolan som gymnasiet. Av de skäl som jag ovan anfört
anser jag att det skulle vara mycket olyckligt att skära ner på
antalet obligatoriska timmar i idrottsämnet på det sätt som
läroplanskommittén förordat.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om värdet av idrottsämnet och
gymnastiken samt gymnastikbetygets betydelse.