Europas bästa skola kräver rätt lärare. Det medför höga kvalitetskrav på dem som anförtros våra barns utbildning och danande. En ändring av hittillsvarande regler för meritvärdering och principer för tillsättning måste föregås av ett väl övervägt och förbättrat förslag till bestämmelser. Vi måste också fortsätta med att skärpa kraven på såväl ämneskunskaper som pedagogisk förmåga i vidaste mening, samt kontroll därav.
Skolans viktiga roll som förmedlare av kulturarvet samt dess uppgift att förbereda eleverna för ett liv och en verksamhet i den kultursfär som Sverige utgör kräver också att de som utför huvuddelen av utbildningen i vårt land också är väl förtrogna med svenskt tänkesätt.
För att rätt kunna kommunicera med elever, föräldrar, övrig skolpersonal och andra myndigheter som berör skolans verksamhet, måste det vara ett krav att lärare vid svensk skola är väl förtrogen med och behärskar det svenska språket. Dessa krav på insikter, färdigheter i språk, kultur och tänkesätt är särskilt viktiga för dem som skall hjälpa de ''nya'' svenskarna till en god start och en trygg framtid. Därför måste kraven på kompetens, behörighet och ett därtill anpassat meritvärdessystem vara ett väl genomarbetat instrument. Uttrycket att ''Sveriges framtid är dess ungdom'' må vara en kliché, men är inte desto mindre sant, och detta landets förnämsta kapital för framtiden är värt bättre handhavande än andra kapitalfaktorer i vårt land har beståtts med i senare tid.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalitetskrav och meritvärdering vid lärartillsättning.
Stockholm den 19 januari 1993 Lennart Fridén (m)