I den gamla gymnasieskolan, 1970--1992, finns inom
ungdomsskolans budgetram ett antal specialkurser.
Landstinget är bl.a. huvudman för jordbruks-, skogsbruks-
och trädgårdsutbildningarna. Inom denna ram, likvärdigt
för samtliga skolor, finns 40-veckors
grundutbildningskurser. Det finns fler specialkurser, men
det verkar som om nedanstående problem är störst för
denna kurs.
När man är ca 15 år skall man välja utbildningsprogram
inom gymnasieskolan. Det är en självklar rättighet för varje
tonåring. Problemet är, att då ha klart för sig inom vilket
område som man vill arbeta under de närmaste 10 till 15
åren. De som då har för avsikt att bli yrkesverksamma inom
jord- och skogsbruk, har följande alternativ.
Den ''försiktige'' kan välja t.ex. naturvetenskapligt eller
ekonomiskt program som i stort är byggt på teoretiska
kunskaper. Oftast kompletteras dessa gymnasieår med
högskolestudier. Efter avslutat gymnasium kan många
utbildningsvägar väljas men då främst på högskolenivå.
Den ''kloke'' har fram till nu kunnat välja N- eller E-
linjen för att sedan kunna komplettera med praktiska
studier på gymnasienivå, 40-veckors kurs. Efter den
praktiska utbildningen kan han/hon antingen välja
högskolestudier eller bli egenföretagare inom yrket. Att
t.ex. driva ett jord/skogsbruk utan genomgånget
ekonomiskt gymnasium kan vara svårt inte minst om
rörelsen har någon storlek.
Två orsaker förhindrar den ''klokes'' studieväg:
1. När det gäller kommunernas skyldighet att betala
interkommunal ersättning till gymnasieutbildning
rekommenderas de att endast bekosta 3 utbildningsår.
2. Efter avslutade gymnasiestudier, 3 år, skall pojkarna
göra militärtjänst. Många hinner då fylla 20 år, och få
kommuner kan då tänka sig att ge ersättning för en
påbyggnadsutbildning, helt enligt givna spelregler.
I morgondagens skola kan ingen välja 40-veckorskurs
eftersom alla specialkurser skall upphöra senast 1995 06 30.
Även den som väljer högskolestudier kan verkligen ha
behov av ett praktiskt år. Med sådana kunskaper är det
definitivt lättare att vara arbetsledare inom områdena jord,
skog och trädgård.
Det kan inte vara rimligt, att om en elev vill utbilda sig
inom en praktisk yrkesgren, kan denne inte få börja med ett
teoretiskt program, exempelvis N eller E, och därefter vid
lite mognare ålder välja en 1-årig specialkurs.
Tilläggas kan, att näringarna genom dessa kurser kan
rekrytera företagare och tjänstemän med bredare teoretisk
bakgrund än när de kommer ut från de 2-åriga linjerna eller
naturbruksprogrammet. Det lönar sig för den enskilde att
ha ordentliga baskunskaper och samhället bör därför inte
stoppa denna möjlighet.
Vi anser med anledning av ovanstående att
kommunerna rekommenderas att ge ersättning för ett
fjärde gymnasieår till skolhuvudmannen om det gäller
grundutbildning inom ett praktiskt yrke. Detta fjärde
gymnasieår skall kunna genomföras även om eleven fyllt 20
år. Vidare anser vi att 40-veckorsutbildningarna blir kvar i
gymnasieskolan alternativt komvux, så att denna
utbildningsmöjlighet kan finnas kvar efter 1 juli 1995.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om specialkurser inom naturbruk.
Stockholm den 15 januari 1993
Ingbritt Irhammar (c)
Lennart Brunander (c)