Tillträde till specialkurser i gymnasieskolan och till gymnasial vuxenutbildning
I denna motion aktualiseras hemkommunernas
betalningsansvar för elever som tas in till specialkurser i
gymnasieskolan och till gymnasial vuxenutbildning.
De nya reglerna för utbildningens finansiering har för
många studerande fått förödande konsekvenser och sätter
principen om likvärdig tillgång till utbildning helt ur spel.
Frågan har aktualiserats i riksdagen och i svaren på dels
en interpellation och dels en fråga har statsrådet Beatrice
Ask klart markerat att den som är över 20 år även i
framtiden bör ha möjlighet att få yrkesutbildning. Det är
heller inte rimligt att kommunerna stryper den med
hänvisning till att de ej har absolut skyldighet beträffande
den gymnasiala vuxenutbildningens omfattning och att det
definitivt inte heller är rimligt att vuxna i vissa fall t.o.m.
nekas en avslutande del av sin yrkesutbildning som är
upplagd som flera separata kurser med praktikmoment
emellan.
I det följande redovisar vi ett par exempel för att
illustrera problematiken där vissa hemkommuner avstyrker
elevers ansökningar till utbildningar.1. Elev, som
genomgått jordbrukslinjen och planerat vidareutbildning
på ettårig driftsledarkurs, har efter avslutad jordbrukslinje
skaffat sig erforderlig praktik samt genomgått en 12 veckors
lång maskinskötarkurs. Hemkommunen avstyrker
driftsledarkursen med hänvisning till att eleven genomgått
gymnasieskola och en påbyggnadsutbildning.2. Elev vill
genomgå en terminskurs i ambulanssjukvård. För att vara
behörig för intagning krävs genomgången
undersköterskeutbildning. Eleven har erhållit denna i form
av påbyggnadsutbildning, dvs den behörighetsgivande
utbildningen. Hemkommunen avstyrker kursen i
ambulanssjukvård med hänvisning till att eleven redan
erhållit en påbyggnadsutbildning.
Vi anser att intentionerna i riksdagens reformbeslut inte
fått den tillämpning som var avsedd. Därmed har den
enskildes rätt till utbildning kommit i bakgrunden. Vi är av
den uppfattningen att en elev mycket väl accepterar att i
konkurrens med andra bli utan elevplats. Däremot har en
elev svårt att acceptera att den blir utan elevplats på grund
av att den egna hemkommunen gör en skälighetsprövning.
Särskilt bekymmersamt är det när en elev blir stoppad mitt
i en planerad utbildningsgång.
Benägenheten att avstyrka utbildningar inom gymnasial
yrkesutbildning medför också en risk för de elever som har
stort behov av att skaffa sig en yrkesutbildning inom
komvux. Detta gäller inte minst många kvinnor.
Enligt vår mening måste regeringen snabbt vidtaga
åtgärder för att eliminera de olägenheter som vi pekat på i
denna motion. Det finns en rad kvalificerade yrken som inte
kräver högskoleutbildning men väl en eller flera
påbyggnadsutbildningar efter genomgången
gymnasieskola. En sådan utbildning som har accepterats på
''mellannivå'' är den ettåriga teknikerutbildningen. Vi anser
att en kompetenshöjande vuxenutbildning måste vara
tillgänglig på lika villkor för individen och i rimlig
omfattning till yrkeslivets behov.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
reglerna för tillträde till specialkurser i gymnasieskolan och
till gymnasial vuxenutbildning bör preciseras så att den
enskildes rätt till utbildning på lika villkor och
hemkommunens betalningsskyldighet regleras på ett tydligt
sätt.
Stockholm den 13 januari 1993
Stina Gustavsson (c)
Marianne Jönsson (c)