Varje dag mobbas mellan 100 000
och 150 000
elever i och utanför skolan, ibland från den första till
den sista klassen. Många barn får utstå dagligt lidande i nio
års tid. Det är den tid då människan ännu präglas, då det
bestäms vilka värderingar hon får med sig i livet, vilken syn
på andra människor hon får.
Många elever som under en lugn och harmonisk
skolgång skulle kunna utvecklas till lyckliga och trygga
människor, tvingas utstå trakasserier och våld. Många
elever tvingas tillbringa rasterna på en låst skoltoalett,
tvingas känna skräcken krypa utmed ryggraden då de möter
någon i korridoren eller i omklädningsrummet till
gymnastiken eller på väg till eller från skolan.
Att bli slagen och misshandlad är ett fruktansvärt sätt att
bli mobbad på men även utfrysningen, glåporden -- den
psykiska mobbningen -- kan vara väl så smärtsam.
Mobbning ger också problem i samhället längre fram.
Undersökningar har visat att tidigare mobbade personer är
starkt överrepresenterade i kriminalitetsregistren, men
även mobbaren finns där.
Såren sätter stora ärr efter många års mobbning. Det
finns vuxna som aldrig kan glömma, som lever med
mindervärdighetskomplex, rädsla och osäkerhet inför
andra människor.
En svår bit i problemet med mobbningen är att barnen i
regel själva inte vill tala om att de är mobbade, för att inte
råka ännu värre ut. Vid föräldraintervjuer har det
framkommit höga siffertal. Många mobbade barn vänder
sig till BRIS för att få hjälp. Det är svårt att få fram exakta
siffror eftersom det finns ett mörkertal.
Det är inte heller så att det skulle förekomma mobbning
endast i stora skolor i storstäderna. Det förekommer vid
alla slags skolor, små som stora, i små som stora städer och
även på landet.
Mobbningen griper in i hela familjens situation. Många
föräldrar väljer att flytta sitt barn till en annan skola och
ibland även från orten. Syskonen får då byta skola,
föräldrarna får söka annat arbete. Detta leder inte alltid till
något positivare. Det kan vara svårt att få annat arbete.
Syskonen kan få svårt att finna sig till rätta.
Det finns skolor som arbetar seriöst med detta problem,
men det finns också skolor som blundar för det. Detta är
mycket allvarligt. Skolan måste visa styrka, ta itu med
problemen, vidtaga åtgärder. Skolan måste se till att
eleverna har ett bra klimat i skolan, där de kan arbeta lugnt
och tryggt och utvecklas till harmoniska och lyckliga
människor.
FN:s konvention om barnets rättigheter ger barnet
status som individ med fullt människovärde. Detta innebär
att respekten för barnet som individ och för dess bästa lyfts
fram. Detta riktar sig i hög grad även till skolpersonal. Nu
när konventionen är antagen av FN och Sverige har
ratificerat den, återstår det viktigaste: att tillämpa den!
Alla barn har rätt till en bra start i livet. Skolan kan
bidraga till detta genom att arbeta målmedvetet för att få ett
gott klimat på skolorna. Det är mycket viktigt att klargöra
ansvarsfrågor och ge mycket tydliga signaler om de krav
man måste kunna ställa på både elever och personal i skolan
när det gäller den sociala miljön. Mobbningstendenser och
trakasserier av och mot elever får aldrig tolereras.
Skolans personal måste på ett mycket kraftfullt sätt ta itu
med mobbningen, omedelbart ingripa vid en
mobbningstendens och på ett mycket bestämt sätt visa
mobbaren att skolan INTE PÅ NÅGOT SÄTT tolererar
mobbning.
Därför måste den nya läroplanen innehålla klara och
tydliga direktiv mot mobbning samt åtgärdsprogram där
även en polisanmälan kan ingå.
Läroplanen bör även ge direktiv om ett kontinuerligt
lektionsämne angående etiska regler om attityder mot
varandra. Det är nödvändigt att ett sådant ämne finns på
schemat som ett kontinuerligt ämne från första klass i
grundskolan och inte bara som ett temaämne som
återkommer någon gång under hela skoltiden.
Tydliga signaler om skolans ansvar för skolmiljön och
åtgärder mot mobbning bör också ges i rektorsutbildning
och i grundutbildningen såväl som i fort- och
vidareutbildningen av lärare.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vad läroplanen bör innehålla
angående direktiv och åtgärdsprogram mot mobbning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolämne i etiska regler om
attityder mot varandra från första klass i grundskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vad som bör ingå i
rektorsutbildningen och annan lärarutbildning angående
mobbning.
Stockholm den 13 januari 1993
Alwa Wennerlund (kds)