Redan till 1975/76 års riksdag motionerades om att man
borde frångå nuvarande system med årsklasser inom skolan
med endast en intagning per år, för att i stället övergå till ett
system med inskrivningar två gånger per år.
Motionen väckte stort intresse såväl bland skolfolk som
föräldrar och många positiva reaktioner hördes på
förslaget. Tyvärr biföll riksdagen inte motionen, men
eftersom det nu finns möjlighet till en frivillig skolstart för
sexåringar med en individanpassad övergång mellan
förskolan och skolan, anser vi att det är angeläget att åter
aktualisera frågan om två intagningar per år till skolan.
Vi anser att den frivilliga skolstarten för sexåringar är en
utveckling i rätt riktning och de svenska barnen har lika
goda förutsättningar som sexåringar i flertalet andra länder,
där intagning till skolan sker vid sex års ålder.
Det behövs inte några vetenskapliga undersökningar för
att konstatera att barn utvecklas olika. Detta är ett känt
faktum för alla som har eller har haft med barns fostran att
göra.
Under de första levnadsåren betyder varje månad stora
förändringar i barnets utveckling. Trots detta görs
uppdelningar av barn enligt födelseår. Man tar mycket liten
hänsyn till att barn som är födda i slutet av ett år inte har
haft samma långa tidsrymd att utvecklas på som barn födda
i början av året. Denna grova uppdelning av barn är mycket
tydlig vid inskrivning till förskolor, där levnadsåldern i
många fall kan skilja upp till över elva månader mellan
barnen. Jämförelser mellan barns anpassningsförmåga,
motorik m.m. görs efter födelseåret. Att detta blir
missvisande framgår klart.
När barnen börjar i grundskolans första årsklass
framträder åldersskillnaden ännu mer markant, eftersom de
nu för första gången i livet sätts på prov i vad det gäller att
lära sig skriva, läsa, räkna m.m. De barn som då är födda i
början av året har av naturliga skäl större möjligheter att
hävda sig än de barn som är födda i slutet av året.
Ett radikalt grepp för att komma till rätta med
olägenheten med de stora skillnaderna mellan barnens
levnadsålder i förskola och grundskola vore att frångå
nuvarande system med årsklasser. I stället för att som nu
endast göra intagningar en gång per år, borde man övergå
till ett system där man har inskrivningar två gånger per år.
Man skulle därmed uppnå den fördelen att
åldersskillnaderna inte blev så stora. Vidare skulle de barn,
som av en eller annan orsak inte anses skolmogna, inte
behöva uppskjuta sin skolgång mer än ett halvår, mot för
närvarande ett helt år, vilket ibland kan innebära onödigt
stora nackdelar. Detsamma gäller barn med en tidigt
utvecklad skolmognad.
Fördelen med inskrivningar två gånger per år begränsas
inte bara till barnens första skolår, utan fortsätter hela
skoltiden ut. Till detta skall också läggas den fördelen att
vid skoltidens slut inte en hel årskull kommer att söka sig ut
på arbetsmarknaden på en och samma gång. Denna
spridning skulle göra att arbetsmarknaden kunde vara
bättre rustad att ta emot de arbetssökande ungdomarna.
Tiden torde nu vara mogen för att frångå det föråldrade
systemet med intagning bara en gång per år.
Om man anser att inte alla kommuner är mogna att
införa ett system som möjliggör intagning två gånger per år
bör dock denna möjlighet öppnas för kommuner som har en
progressiv och framsynt skolpolitik.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en snabbutredning om möjligheten för
kommunerna att ha två intagningar per år till kommunens
skolor.
Stockholm den 13 januari 1993
Sven-Gösta Signell (s)
Birgitta Johansson (s)
Jan Fransson (s)
Anders Nilsson (s)