Det råder stor enighet hos politiker och andra beslutsfattare om att man måste satsa kraftigt för att elever i den svenska skolan ska kunna få bättre språkkunskaper. Anledningen är Sveriges stora behov av kontakter med andra länder inom och utanför Europa.
En grupp som representerar två- eller flerspråkighet på ett naturligt sätt är invandrarna. Det finns i dag omkring 150 olika språk representerade i Sverige. Det är en tillgång som måste tas till vara bättre. För Sveriges möjligheter att framgångsrikt kunna spela en viktig internationell roll är det av väsentlig betydelse att barn och ungdomar ur språkliga minoriteter får utveckla sina modersmål och sitt andraspråk svenska och därigenom bli aktivt tvåspråkiga. Två- eller flerspråkighet blir därför ett förstklassigt investeringsobjekt, inte ett område där resurserna skärs ner.
Två- eller flerspråkighet är en viktig framtidsinvestering för alla som kommer att sälja svenska produkter i utlandet, som kommer att syssla med import till Sverige, som kommer att arbeta inom EG-administrationen eller mot denna administration som lobbyister, förhandlare etc., som kommer att genom sitt arbete ha kontakt med olika delar av världen t ex som översättare, sekreterare, receptionister, växeltelefonister etc., som kommer att syssla med språkutbildning osv.
Man kan med fog konstatera att två- eller flerspråkighet kombinerad med kunskap om de främmande kulturer man kommer att ha kontakt med eller arbeta i är oerhört viktiga resurser.
Det är förvånansvärt att svenska företag i sina ansträngningar att nå avsättning för produkter på nya marknader tar så dåligt vara på en sådan kompetens. Invandrarna kan sina respektive gamla hemländers språk, kultur och affärsseder. De skulle, om de svenska företagen tog vara på deras kunskaper och vidareutbildade dem, vara väl skickade att förhandla med utländska intressen och att sälja svenska produkter i sina före detta hemländer. Invandrarna är troligen svenska företags viktigaste men mest försummade resurs. Invandrare i Sverige med akademisk examen får ofta svara för städuppgifter eller andra enklare arbeten där deras kompetens inte alls kommer till sin rätt. Det måste vi ändra på. Ett riktigt nyttjande av invandrarna som resurs i ansträngningarna att öka utlandsförsäljningen skulle bli en bra hjälp. Det kan inte betraktas som oöverkomligt att klara försäljningen av ca 30 % av det som knappt 9 miljoner människor producerar i en värld med närmare 5 miljarder människor.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hemspråksundervisningen prioriteras så att minoritetsbarnens hemspråk och deras andraspråk svenska i förskola och skola blir en förstklassig flerspråkig och flerkulturell kompetens,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svenska företag uppmuntras att bättre ta vara på den enorma resurs som invandrare från så många språkgrupper/kulturer är för svenska företag i deras bearbetning av viktiga marknader.
Stockholm den 14 januari 1993 Carl Olov Persson (kds)