Kapaciteten i arbetsmarknads- och utbildningspolitiken räcker inte för de stora behov som arbetslösheten skapat. Många saknar grundskolekompetens. Högskoleoch universitetsutbildning önskas av många, men det saknas platser. När behoven är så stora och resurserna är begränsade så borde det vara självklart att utnyttja televisionen. Den finns tillgänglig för alla, oavsett var i landet man bor.
Att utnyttja TV på rätt sätt i detta syfte skulle också kunna öka kunskapsutbytet mellan universitet och högskolor och näringslivet. Ett sådant kunskapsutbyte hör till de ambitioner som kommer till uttryck i propositionen. Vi menar att också offentlig förvaltning skulle kunna vara en ytterligare aktör i detta utbyte.
Ett särkilt uppdrag bör därför ges till högskolor och universitet att föreslå hur TV skall kunna användas för ökad utbildningsvolym med bibehållen god undervisningskvalitet. Medel bör avsättas för utvecklingskostnader.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om TV som medel för ökad utbildningsvolym.
Stockholm den 11 mars 1993 Maj-Lis Lööw (s) Lisbet Calner (s) Anders Nilsson (s) Inga-Britt Johansson (s)