med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor -- frihet för kvalitet
Civilingenjörsutbildning till högskolan i Karlstad
Högskolan i Karlstad har goda förutsättningar att
anordna civilingenjörsutbildning.
Högskolan har sedan mitten av 1970-talet systematiskt
byggt upp den tekniska sektorn genom att erbjuda långa
lokala linjer inom framförallt det kemitekniska området,
rekryterat kompetent personal, organiserat forskning i
relevanta teknikområden och efter hand fått möjlighet att
bygga moderna institutionslokaler med adekvat utrustning.
Denna uppbyggnad har hela tiden stötts av Chalmers
tekniska högskola genom lärarkompetens från berörda
institutioner fram till den punkt där högskolan själv kunnat
svara för lärarkompetensen.
Länet har behov av fler civilingenjörer
Den råvarubaserade industrin i Värmland är
framträdande i länet men fler civilingenjörer behövs för en
positiv utveckling. Detta framgår bl.a. av länsstyrelsens i
Värmland län underlag för högskolans planering, som
utarbetats på regeringens uppdrag.
Den råvarubaserade och kapitalintensiva sektorn,
livsmedels-, kemi-, pappers-, massa- och metallindustrin
sysselsätter i Värmland 31,9 procent av befolkningen, i riket
13,9 procent.
Den kunskapsintensiva sektorn verkstadsindustri
sysselsätter i Värmland 30,8 procent, i riket 30,7 procent.
Den forskningsintensiva sektorn, elektronik,
datortillverkning, teleinstrument, läkemedelsindustri etc.
sysselsätter i Värmland 2,6 procent jämfört med rikets 12
procent.
Vid sidan om tillverkningsindustrin har i Karlstad
utvecklats en stor marknad för konsulter i anslutning
framförallt till processindustrins behov. Denna bransch har
ett mycket stort behov av civilingenjörer. Värmland har ett
förhållandevis stort behov av högskoleutbildad personal, 26
procent jämfört med rikets 22 procent.
Det är nu angeläget att ta ställning till om inte en del av
de nationella behoven av högre teknisk utbildning kan
tillgodoses genom utbildning av civilingenjörer på ''nya''
orter. Av undersökningar har nämligen framgått att det är
mycket svårare att rekrytera högskoleutbildade tekniker till
Värmland från andra utbildningsorter än att rekrytera till
storstadsregionerna från Värmland.
Ny rekryteringsbas för civilingenjörer
I en tid där tillgången på gymnasister med
naturvetenskaplig bakgrund förefaller att minska i
förhållande till högre utbildning kan det förefalla olämpligt
att ytterligare öka utbudet av teknisk högskoleutbildning.
Det är faktiskt tvärtom!
Ett effektivt sätt att till marginella kostnader öka
intresset för civilingenjörsutbildning är att i denna situation
bygga vidare på de existerande längre tekniska
utbildningsprogrammen vid högskolan i Karlstad. I
samverkan med Chalmers tekniska högskola, där det
uttalats att man inte vill utöka sin egen
civilingenjörsutbildning, kan ungdomar som annars inte
reflekterat på civilingenjörsutbildning intresseras för sådan
utbildning vid högskolan i Karlstad.
Värmland i frontlinjen
Länets företag ligger i frontlinjen i ett internationellt
perspektiv. Det gäller t.ex. utvecklingen av processer och
maskiner med inriktning mot cellulosa- och
pappersindustrin. Det gäller även området kommunikation
där sektorn ''intelligenta nät'' har stora
utvecklingsmöjligheter genom Ericsson Telecom, Ericsson
Programatic, Televerket och Televerket Radio. Dessa
områden innebär stor andel forsknings- och
utvecklingsarbete och ställer stora krav på tillgång till
civilingenjörer.
Följande teknikområden är av intresse att utveckla med
utgångspunkt i ovanstående analys:
I. Kemiteknik med inriktning mot skogsindustrin.
II. Telekommunikation, elektroteknisk inriktning.
III. Maskinteknik, inriktning mot energi.
I det första området, det kemitekniska, finns vid
högskolan två utbildningslinjer på 160 resp. 120 poäng,
kemiekonomilinjen och skogsindustrilinjen. De båda
linjerna har mycket god forskningsanknytning och hög
andel disputerade lärare. Forskargruppen i teknisk kemi är
en av högskolans mest framgångsrika. Därtill kan läggas att
linjerna har en mycket god anknytning till den aktuella
industrin.
Under den senaste femårsperioden har 25--30 procent av
antalet nybörjare rekryterats från Värmland, ca 25 procent
kommer från de västsvenska länen och resterande är
spridda på övriga län.
Kemiekonomilinjen startade redan år 1975 genom
ett samarbete mellan dåvarande universitetsfilialen,
Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och
industrin i Värmland.
Vad gäller skogsindustrilinjen har ett effektivt
samarbete inletts med Åbo akademi om en avslutande del
för studenterna från högskolan i Karlstad, vilken leder fram
till diplomingenjörsexamen. Åbo akademi har godkänt
största delen (95 av 120 p.) av det treåriga
utbildningsprogrammet i Karlstad som grund för fortsatta
studier i Åbo. Denna möjlighet har utnyttjats av ca hälften
av de studerande i Karlstad.
När det gäller området telekommunikation byggs
f.n. en god anknytning upp till berörda industrier.
Dessutom utvecklas påbyggnadslinjer med möjlighet till
komplettering av grundläggande utbildningar upp till 120
poäng.
Inom området maskiningenjörer med inriktning
mot energi och installation finns sedan början av 1980-talet
en lokal linje om 120 poäng, linjen för energi- och
installationsteknik, med en god forskningsanknytning och
en god näringslivsanknytning. Inom detta område erbjuds
frivilliga påbyggnadskurser upp till 160-poängsnivån.
Lokaler finns
För närvarande byggs nya lokaler för den tekniska
utbildningen vid högskolan i Karlstad.
Utrustningsstandarden kommer att vara hög fr.o.m.
höstterminen 1993. Biblioteket är välutrustat och
tillkommande resurser satsas på tekniska sektorns behov.
Datoriseringen är långt driven och välutnyttjad.
Studiemiljön är väl utvecklad med goda fritidsmöjligheter.
Tillgången på studentbostäder ökar genom nyproduktion
och överföring av lägenheter till studentbostadsstiftelsen
från de kommunala bostadsbolagen.
Samarbete med Chalmers
Under planeringsperioden 1993/94--1995/96 bör 50
nybörjarplatser inom området kemiteknik med
skogsindustriell inriktning anordnas vid högskolan i
Karlstad i samverkan med Chalmers tekniska högskola eller
som eget program. Resurserna för de nuvarande lokala
linjerna kemiekonomi- och skogsindustrilinjen om 160 resp.
120 poäng föreslås tas i anspråk. Övriga resurser om ca 5
milj kr behövs huvudsakligen de avslutande åren.
Programmet finansieras således till ca 60 procent genom
omprioriteringar. Övriga resurser bör tillföras genom
omprioriteringar inom tillgängliga budgetramar.
Vi bedömer att motsvarande utveckling mot
civilingenjörsutbildning senare bör kunna ske inom
områdena telekommunikation och energi samt installation
vid högskolan i Karlstad.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om civilingenjörsutbildning vid
Högskolan i Karlstad.
Stockholm den 20 oktober 1992
Gullan Lindblad (m)
Göthe Knutson (m)