med anledning av förs. 1992/93:RR4 Riksdagens revisorers förslag angående gymnasieskolan -- Resurser, resultat och utveckling
Fler lektorer i gymnasieskolan
Utbildningen har mycket stor betydelse för ett lands
utveckling och det finns ett tydligt samband mellan
standarden på ett lands utbildningsväsende och landets
möjligheter att utveckla välstånd.
Utbildningens betydelse för det framtida välståndet gör
att uppmärksamhet måste riktas mot brister och hotande
brister i utbildningsväsendet.
Gymnasieskolan utgör en hörnsten i
utbildningsväsendet och dess kvalité är av avgörande
betydelse för den framtida utvecklingen.
En viktig värdemätare på kvalitet i gymnasieskolan är
tillgången på lektorer. Det är därför mycket oroande att,
som riksdagsrevisorerna påpekat, antalet lektorer sjunker.
I förs. 1992/93:RR4 säger revisorerna:
Läsåret 1970/71 fanns i gymnasieskolan 1 500
forskarutbildade lektorer. År 1991 fanns enligt SCB:s
statistik 1 300 lektorer.
Vidare skriver man:
Sedan läsåret 1970/71 har antalet elever på
gymnasieskolans tre- och fyra-åriga linjer ökat från 104 000
till 144 000. Detta innebär per lektor 69 elever 1971 och 111
elever 1991. Lektorerna har sålunda minskat både totalt och
som andel av eleverna på teoretiska linjer.
Med de höga mål Sverige satt inom skolans område är
detta alarmerande. Det är nödvändigt att kommunerna
uppmuntras att ta sitt ansvar och skapa fler lektorstjänster
för att säkerställa de nationella kvalitetsmålen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av lektorer i
gymnasieskolan.