med anledning av förs. 1992/93:RR4 Riksdagens revisorers förslag angående gymnasieskolan -- Resurser, resultat och utveckling
Utbildningen spelar en nyckelroll i regeringens
långsiktiga arbete för att vända den ekonomiska
utvecklingen. På ett par års sikt kommer antalet platser
inom den högre utbildningen att öka med 45 000-50 000. En
betydande del av arbetsmarknadspolitiken sker i form av
kraftfulla utbildningsinsatser och en rad kvalitativa
reformer genomförs för att långsiktigt stärka Sverige som
tillväxtnation.
I arbetet med att bygga morgondagens infrastruktur
utgör satsningen på utbildning med hög kvalitet en
hörnsten. Att utveckla humankapitalet är av helt avgörande
betydelse i arbetet med att bygga och utveckla
morgondagens välstånd i vid bemärkelse.
Den kraftiga expansionen av den högre utbildningen och
de nya krav som arbetsmarknaden ställer på arbetskraften
kommer att kräva mycket av barn- och
ungdomsutbildningen, inte minst av gymnasieskolan. Skall
vi lyckas åstadkomma en generell kompetenshöjning bland
befolkningen måste gymnasieskolan leva upp till de höga
kvalitetskrav som ställs.
Det är bl a nödvändigt att studieresultaten förbättras. I
Riksdagens revisorers skrivelse till riksdagen framgår bl a
att många arbetsgivare inte anser att gymnasieskolan
förmår lära eleverna att uttrycka sig på ett tillfredsställande
sätt i skrift. Ordföranden i SULF, Bo Södersten och andra
har talat om en växande kunskapsklyfta mellan gymnasiet
och högskolorna. Denna framtvingar repetition och en
onödigt elementär nivå på högskolornas grundkurser. Vi vet
också att en del av den hårda belastningen på
vuxenutbildningen beror på de alltför styrda
utbildningsvägarna som gör att många elever måste
komplettera sina studier för att komma in vid högskolor och
universitet.
Riksdagen har beslutat reformera gymnasieskolan.
Samtliga utbildningar blir senast vid årsskiftet 1994/1995
treåriga och de teoretiska inslagen i yrkesinriktade
utbildningar blir väsentligt större. Den nya gymnasieskolan
kan förhoppningsvis bli mer kurs- än linjeorienterad.
En kursutformad gymnasieskola, som för övrigt
tillämpas inom vuxenutbildningen, har flera fördelar. Den
främsta är kanske att de onaturliga och förlegade gränserna
mellan teoretisk och praktisk utbildning skulle försvinna
eller åtminstone minska i betydelse. En kursutformad
gymnasieskola skulle dessutom möjliggöra icketraditionella
val i största allmänhet. Vi ser flera fördelar med detta.
För det första skulle det innebära att fältet öppnades för
flera tänkbara utbildningsvägar och unika
ämneskombinationer. Vi behöver inte nödvändigtvis
''renodlade'' industriarbetare, hantverkare, tekniker och
ingenjörer. Vi behöver dem alla men i olika kombinationer.
På arbetsmarknaden och i det verkliga livet finns inte de
tydliga gränserna mellan teori och praktik. Skall man arbeta
i industrin krävs det mer än enbart praktiskt handlag.
Arbetslivet blir mer komplicerat och högteknologiskt för
alla och samtidigt blir kraven från både arbetsgivare och
arbetstagare större när det gäller personlig
kompetensutveckling. Gymnasieskolan skall snarare
uppmuntra gränsöverskridanden och icketraditionella val
än att sortera eleverna efter teori och praktik, humanism
och teknik, estetik och industri osv.
För det andra, en kursutformad gymnasieskola skulle
kräva aktiva och medvetna val av eleven. Med en kärna av
obligatoriska ämnen, exempelvis matematik, svenska och
engelska, skulle de politiska styrmedlen, såsom blir fallet
inom den högre utbildningen, inskränkas till att definiera
kraven för olika examina.
Lärarresurserna skulle i en kursutformad gymnasieskola
dessutom kunna utnyttjas effektivare. Den nuvarande
organisationen uppmuntrar enligt vår uppfattning inte
tillräckligt starkt ett lärarsamarbete grundat på
fackkunskaper och ämnesinriktning.
Det finns således en rad praktiska och principiella skäl
som talar för en utveckling mot en kursorienterad
gymnasieskola. Med en kursutformad gymnasieskola skulle
också avnämarna, dvs högskolorna och arbetsmarknaden,
definiera kraven på förkunskaper. Det skulle vara positivt
och också knyta avnämarna närmare gymnasieskolan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en kursutformad gymnasieskola.
Stockholm den 25 januari 1993
Anders G Högmark (m)
Kent Olsson (m)