Utbildningen spelar en nyckelroll i regeringens långsiktiga arbete för att vända den ekonomiska utvecklingen. På ett par års sikt kommer antalet platser inom den högre utbildningen att öka med 45 000-50 000. En betydande del av arbetsmarknadspolitiken sker i form av kraftfulla utbildningsinsatser och en rad kvalitativa reformer genomförs för att långsiktigt stärka Sverige som tillväxtnation.
I arbetet med att bygga morgondagens infrastruktur utgör satsningen på utbildning med hög kvalitet en hörnsten. Att utveckla humankapitalet är av helt avgörande betydelse i arbetet med att bygga och utveckla morgondagens välstånd i vid bemärkelse.
Den kraftiga expansionen av den högre utbildningen och de nya krav som arbetsmarknaden ställer på arbetskraften kommer att kräva mycket av barn- och ungdomsutbildningen, inte minst av gymnasieskolan. Skall vi lyckas åstadkomma en generell kompetenshöjning bland befolkningen måste gymnasieskolan leva upp till de höga kvalitetskrav som ställs.
Det är bl a nödvändigt att studieresultaten förbättras. I Riksdagens revisorers skrivelse till riksdagen framgår bl a att många arbetsgivare inte anser att gymnasieskolan förmår lära eleverna att uttrycka sig på ett tillfredsställande sätt i skrift. Ordföranden i SULF, Bo Södersten och andra har talat om en växande kunskapsklyfta mellan gymnasiet och högskolorna. Denna framtvingar repetition och en onödigt elementär nivå på högskolornas grundkurser. Vi vet också att en del av den hårda belastningen på vuxenutbildningen beror på de alltför styrda utbildningsvägarna som gör att många elever måste komplettera sina studier för att komma in vid högskolor och universitet.
Riksdagen har beslutat reformera gymnasieskolan. Samtliga utbildningar blir senast vid årsskiftet 1994/1995 treåriga och de teoretiska inslagen i yrkesinriktade utbildningar blir väsentligt större. Den nya gymnasieskolan kan förhoppningsvis bli mer kurs- än linjeorienterad.
En kursutformad gymnasieskola, som för övrigt tillämpas inom vuxenutbildningen, har flera fördelar. Den främsta är kanske att de onaturliga och förlegade gränserna mellan teoretisk och praktisk utbildning skulle försvinna eller åtminstone minska i betydelse. En kursutformad gymnasieskola skulle dessutom möjliggöra icketraditionella val i största allmänhet. Vi ser flera fördelar med detta.
För det första skulle det innebära att fältet öppnades för flera tänkbara utbildningsvägar och unika ämneskombinationer. Vi behöver inte nödvändigtvis ''renodlade'' industriarbetare, hantverkare, tekniker och ingenjörer. Vi behöver dem alla men i olika kombinationer. På arbetsmarknaden och i det verkliga livet finns inte de tydliga gränserna mellan teori och praktik. Skall man arbeta i industrin krävs det mer än enbart praktiskt handlag. Arbetslivet blir mer komplicerat och högteknologiskt för alla och samtidigt blir kraven från både arbetsgivare och arbetstagare större när det gäller personlig kompetensutveckling. Gymnasieskolan skall snarare uppmuntra gränsöverskridanden och icketraditionella val än att sortera eleverna efter teori och praktik, humanism och teknik, estetik och industri osv.
För det andra, en kursutformad gymnasieskola skulle kräva aktiva och medvetna val av eleven. Med en kärna av obligatoriska ämnen, exempelvis matematik, svenska och engelska, skulle de politiska styrmedlen, såsom blir fallet inom den högre utbildningen, inskränkas till att definiera kraven för olika examina.
Lärarresurserna skulle i en kursutformad gymnasieskola dessutom kunna utnyttjas effektivare. Den nuvarande organisationen uppmuntrar enligt vår uppfattning inte tillräckligt starkt ett lärarsamarbete grundat på fackkunskaper och ämnesinriktning.
Det finns således en rad praktiska och principiella skäl som talar för en utveckling mot en kursorienterad gymnasieskola. Med en kursutformad gymnasieskola skulle också avnämarna, dvs högskolorna och arbetsmarknaden, definiera kraven på förkunskaper. Det skulle vara positivt och också knyta avnämarna närmare gymnasieskolan.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kursutformad gymnasieskola.
Stockholm den 25 januari 1993 Anders G Högmark (m) Kent Olsson (m)