Idag bedrivs ett stort pedagogiskt utvecklingsarbete inom högskolan. Exempel på detta är Hälsouniversitetet i Linköping eller det s.k. kvalitetsprojektet vid Chalmers. På många orter har högskolan tagit fram ett pedagogiskt program antingen som ett allmänt utvecklingsprogram eller som ett särskilt dokument för högskolans pedagogiska kompetensutveckling.
Tyvärr är det än ett faktum att de pedagogiska meriterna väger mindre än forskningsmeriter vid tjänstetillsättning och lönesättning. De pedagogiska frågorna väger inte tillräckligt tungt i högskolans arbete. Utvecklingen inom högskolorna gör dock att allt större pedagogiska krav måste ställas. En god pedagogisk kvalitet i undervisningen innebär att studenterna tillgodogör sig undervisningen snabbare och lättare. Risken för studieavbrott och studieförseningar minskar. Pedagogisk utveckling är ett bra sätt att förbättra resursanvändningen inom högskolan.
I det betänkande som högskoleutredningen lämnade, SOU 1992:1 Frihet, Ansvar, Kompetens, finns diskussioner och förslag om pedagogisk utveckling som tyvärr ej getts det utrymme i propositionen som de väl förtjänar.
När man talar om kvalitet och kvalitetsförbättringar inom högskolan anser jag att man ska ställa kraven och målen högt. En målsättning bör vara att alla lärare i högskolan får pedagogisk utbildning och att sådan blir ett behörighetskrav för lärartjänst inom högskolan.
Pedagogisk utbildning bör ingå inom ramen för forskarutbildning. De som idag undervisar vid högskolor och universitet utan pedagogisk utbildning bör erbjudas kompletteringsutbildning.
Långsiktigt bör ambitionen vara att forskning i princip ingår i alla lärartjänster och för alla kategorier av lärare i högskolan.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pedagogisk utbildning såsom behörighetskrav för lärartjänst inom högskolan.
Stockholm den 21 oktober 1992 Christina Linderholm (c)