med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor -- frihet för kvalitet

Föreliggande proposition antogs av regeringen redan
den 18 juni. Under den relativt långa tid som sedan dess
förflutit har några frågor kommit att ytterligare belysas på
ett sådant sätt att vi från centerns sida anser det påkallat att
väcka denna kommittémotion. Detta förändrar självfallet
inte vår grundläggande inställning till behovet av ökad lokal
frihet i en starkt decentraliserad högskoleorganisation.

Yrkesexamina

Utöver de yrkesexamina som finns angivna i
propositionen anser vi att det bör finnas en särskild
syokonsulentexamen. Skälen för detta är i sammanfattning
följande:syoverksamheten är av stor betydelse i skolan
vilket framgår av nu gällande måldokument. Även i det
föreliggande förslaget till ny läroplan betonas vikten av en
väl fungerande syoverksamhet och syopersonalens särskilda
ansvar.det krävs garantier för att syoverksamheten får en
likvärdig kvalitet i hela landet.Skollagens krav på
utbildad personal måste upprätthållas.

Detta sker bäst om en särskild yrkesexamen för
syopersonal -- benämnd syokonsulentexamen, alternativt
studie- och yrkesvägledarexamen -- inrättas. Detta bör
riksdagen ge regeringen till känna.

Principer för dimensionering och resurstilldelning

Vår grundläggande, principiella inställning är att all
högskoleutbildning skall vila på vetenskaplig grund och att
detta bäst främjas av ett samlat anslag för såväl forskning
som utbildning för varje universitet och högskola. I
avvaktan på det utvecklingsarbete som nu inletts kan vi
emellertid acceptera de nu föreslagna lösningarna med vissa
modifieringar.

Resursfördelningssystemet måste utformas på ett sådant
sätt att tillräckliga resurser även fortsättningsvis kommer att
stå till förfogande för fort- och vidareutbildning. Universitet
och högskolor har också till uppgift att -- vid sidan av den
grundläggande utbildningen -- erbjuda fort- och
vidareutbildning på högskolenivå. I det nu pågående
arbetet med att utforma detaljerna i
resursfördelningssystemet måste detta beaktas.

I detta arbete måste också beaktas det ökande behov av
resurser som krävs för distansundervisning och
''utlokaliserad'' utbildning i olika former som är en
betydande del av dagens högskoleutbud. Dessa
utbildningsformer bidrar på ett verksamt sätt till att göra
den högre utbildningen allt mer tillgänglig för nya grupper
av studerande och motverkar såväl social som geografisk
snedfördelning.

Den tänkta modellen med utbildningsuppdrag
förutsätter en ''avräkning'' så snart studieresultaten från en
viss tidsperiod föreligger. Av propositionen framgår inte hur
lång denna tidsperiod avses vara.

För att högskolorna skall ges rimliga
planeringsförutsättningar är det nödvändigt att avräkning
sker först efter en treårsperiod. Med en sådan ordning kan
man på bästa sätt utnyttja de samlade resurser som står till
förfogande.

Resurser för forskning och forskningsstödjande åtgärder

Fördelning av resurser för olika forskningsändamål skall
göras i den kommande forskningspolitiska propositionen.
Redan nu finns det dock anledning för riksdagen att lägga
fast några grundläggande principer -- i all synnerhet som de
kräver följdändringar i förslaget till högskolelag.
Huvudlinjen i våra förslag är att minska klyftan mellan
grundutbildning och forskning.

Med detta syfte föreslår vi att viss del av de resurser som
fördelas via fakultetsanslagen omfördelas till en ny
anslagspost för var och en av de högskolor som nu saknar
fasta forskningsresurser/fakulteter. Anslaget bör benämnas
Forskning och forskningsstödjande åtgärder.

Som en konsekvens av detta bör förslaget till
högskolelag kompletteras med följande tillägg i andra
kapitlets femte paragraf (efter första stycket):

''Vid högskolor utan fakulteter svarar styrelsen för
denna högskola, eller det organ som denna högskola
inrättar, för forskningsverksamheten.''

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet av särskild
yrkesexamen för syopersonal,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resurser för fort- och
vidareutbildning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resurser för distansundervisning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avräkningsperiodens längd,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resurser för forskningsändamål
vid högskolor utan fakulteter,

6. att riksdagen beslutar om följande tillägg till förslaget
till ny högskolelag (2 kap. 5 §): Vid högskolor utan
fakulteter svarar styrelsen för denna högskola, eller det
organ som denna högskola inrättar, för
forskningsverksamheten.

Stockholm den 21 oktober 1992

Larz Johansson (c)

Birgitta Carlsson (c)

Stina Gustavsson (c)

Christina Linderholm (c)