med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor -- frihet för kvalitet
Dagens högskola har i hög utsträckning i många fall
missat den självklara och naturliga kopplingen mellan
grundutbildning och forskning. Detta beror till stor del på
en organisatorisk delning av dessa två verksamheter.
Dessutom har forskningsmeriter vägt tyngst vid
tjänstetillsättning och lönesättning. På många skilda sätt har
också högskolepolitiken i Sverige prioriterat forskning
framför den grundläggande utbildningen.
Det kan finnas vissa skäl att forskningsresurser tilldelas
efter andra kriterier än resurserna till grundutbildning.
Detta får dock inte innebära en tudelning av högskolan
såsom nu är fallet. Sambandet mellan utbildning och
forskning är fundamental för universitet och högskolor och
måste förstärkas framöver.
Forskningsanknytning innebär enligt vårt sätt att se det
att utbildning och forskning är förenade i samma
organisatoriska struktur samt att lärare som undervisar är
aktiva i forskningen och att forskare deltar i
undervisningen. Forskningsanknytning innebär vidare att
studenter får tillfälle att komma i kontakt med en levande
forskningsmiljö. Dagens situation lämnar en hel del i övrigt
att önska. Det vore av stort värde om dagens gränsdragning
mellan forskande och icke forskande högskolor kunde
avdramatiseras.
Att all högskoleutbildning vilar på vetenskaplig grund
bör vara en målsättning för en långsiktig och högt ställd
utbildningspolitik. I prop. 1992/93:1 ''Frihet för kvalitet'',
sid. 26 anförs följande: ''Enligt min mening bör därför i
högskolelagen finnas en grundläggande föreskrift om
universitetens och högskolornas uppgifter. Dessa uppgifter
kan lämpligen där anges omfatta 1. utbildning, på
vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad
erfarenhet.''
Såväl den traditionella akademiska utbildningen som
den praktiska utbildningen bör vila på vetenskaplig grund
och till stor del baseras på beprövad erfarenhet. För många
utbildningar handlar det om en koppling mellan teori och
praktik och att tillägna sig ett förhållningssätt till
kommande yrkesutövning.
Vi reagerar på det resonemang som förs i propositionen
om att vissa praktiska utbildningar till stor del bör baseras
på beprövad erfarenhet. Vi ser inte att det finns någon
motsättning mellan vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet. Beprövad erfarenhet tillsammans och i
samverkan med teori ger synergieffekter som förstärker
utbildningen kvalitativt.
Vi befarar att regeringen med dessa formuleringar viker
från målet att all högskoleutbildning bör vila på
vetenskaplig grund. Verksamheten inom högskolan skall så
långt det är möjligt bedrivas så att det finns ett nära
samband mellan utbildning och forskning. Idag finns vissa
utbildningar där detta mål delvis är åsidosatt. Inom t.ex.
undervisnings- och vårdsektorn är ofta sambandet mellan
forskning och grundutbildning eftersatt. Det finns all
anledning att se över detta förhållande och vidtaga de
åtgärder som behövs för att få en utbildning som i högre
utsträckning än idag innehåller ett nära samarbete med den
forskning som bedrivs inom dessa områden.
Det måste vidare finnas större möjligheter för studenter
som så önskar att fortsätta med forskning inom dessa
områden. Forskning inom t.ex. undervisning, vård och
omsorg är idag eftersatt. Ökad satsning här kan ge både
bättre status åt utbildningen och tillföra viktiga erfarenheter
till gagn för studenterna i deras kommande yrkesutövning.
Det är ett känt faktum att dessa utbildningar i mångt och
mycket är utbildningar som framförallt rekryterar kvinnor.
Statistiken visar på en stor könsmässig snedrekrytering till
fortsatt forskarutbildning. Åtgärder för att stimulera
kvinnor att fortsätta med forskarstudier måste framgent ha
hög prioritering. Det är ett märkligt förhållande att det
inom de utbildningsområden där företrädesvis kvinnor
studerar inte erhålls de möjligheter till forskning och
forskarutbildning som är fallet inom andra
utbildningsområden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vetenskaplig grund inom
högskoleutbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ökad forskning inom
undervisnings- och vårdsektorn,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kvinnors möjligheter till
forskarstudier.
Stockholm den 20 oktober 1992
Stina Gustavsson (c)
Marianne Jönsson (c)