med anledning av prop. 1992/93:230 Valfrihet i skolan
Bakgrund
Regeringen föreslår i propositionen en rad åtgärder som
vi välkomnar i utvecklingen mot valfrihet i skolan. På det
hela taget är vi positiva till förslagen. Vi anser dock att det
finns några skönhetsfläckar och smärre brister som vi vill
korrigera.
Generell möjlighet till entreprenad
I propositionen begränsas möjligheterna att välja
entreprenadlösningar till gymnasieskolan -- och bara inom
ämnesblocken estetiska ämnen, ekonomiska ämnen,
tekniska ämnen och yrkesämnen. Orsaken till denna
begränsning anges vara att frågan är av stor principiell
betydelse och rymmer ett flertal praktiska problem. Vi
instämmer förvisso i dessa konstateranden -- men anser dem
inte vara godtagbara som argument för att begränsa
valfriheten och den positiva konkurrensen mellan olika
aktörer. Tvärtom. För oss är problem inte hinder -- utan
möjligheter och utmaningar. Frågans stora principiella
betydelse ser vi också som ett starkt skäl att öppna även
grundskolan och särskolan för entreprenadlösningar --
likaväl som vi vill tillåta entreprenadlösningar inom
alla ämnen och ämnesblock. Självklart får inte i något
avseende kvaliteten i undervisningen bli lidande av att
anlita utomstående aktörer. Det är ju motsatsen --
kvalitetshöjning -- som är huvudsyftet! Därför förstår vi inte
varför man är rädd för att skapa incitament att höja
kvaliteten även inom grundskolan och särskolan liksom
inom alla ämnen och ämnesblock.
Kompetenta lärare är viktigare än formell
lärarutbildning
De i propositionen framförda förslagen aktualiserar
frågan om lärarkompetens. Vi vill återigen understryka att
den alldeles avgörande frågan är att lärare har mycket hög
fackkompetens kombinerad med hög pedagogisk
skicklighet. Hur de skaffat sig dessa kompetenser är
mindre intressant. Det kan naturligtvis vara genom den
traditionella formella lärarutbildningen. Det kan med
större sannolikhet vara genom en riktig och god akademisk
utbildning. Det kan också vara genom ambitiöst
yrkesarbete kombinerat med olika typer av studier.
Vi vänder oss i grunden mot den i vissa kretsar
omhuldade uppfattningen att det endast är genom en
formell lärarutbildning av viss typ (modell
grundskollärarutbildningen) som kompetenta lärare
genereras. Den typen av uppfattning stöds inte av sakliga
och intellektuellt hederliga argument -- fastmer av
skråtänkande och ensidiga särintressen vars omsorg inte i
första hand omfattar elevernas intressen.
Lärarlegitimation bör införas snarast
Det är bland annat mot denna bakgrund vi vill
understryka vikten av att skyndsamt införa någon typ av
lärarcertifikat eller lärarlegitimation, i syfte att uppnå ett
system med en friare arbetsmarknad, med bland annat fri
konkurrens mellan lärare. Det är viktigt att uppmuntra
individuella och goda arbetsprestationer genom t ex
individuell lönesättning och mer flexibla och utvecklade
möjligheter till karriärutveckling för ambitiösa lärare.
Resurser till kommunala skolor skall också vara minst
85 %
Vi har i tidigare sammanhang understrukit det för oss
självklara i att fristående skolor inte i något avseende får
diskrimineras i förhållande till de kommunala skolorna. Vi
välkomnar därför att regeringen är klok nog att inte föreslå
någon sänkning av bidragsprocenten. Sjävklart behövs
avsevärt mer erfarenheter från tillämpningen av de nyligen
införda bidragsbestämmelserna. I många fall skulle
dessutom sannolikt en höjning vara mer motiverad!
Däremot har det i flera fall visat sig bli tvärtom -- att
kommunala skolor missgynnas i förhållande till fristående.
Så är till exempel fallet för många skolor i Göteborg. Detta
har dock inte förorsakats av riksdagens kloka beslut.
Däremot har kommunfullmäktige i Göteborg beslutat
(endast Ny demokrati reserverade sig) om ett
resursfördelningssystem som är så orättvist att många
kommunala skolor får betydligt mindre än 85 % av den
genomsnittliga kostnaden. Detta finner vi helt orimligt och
oacceptabelt och i strid med statsmakternas intentioner
avseende skolan.
Vi föreslår därför att riksdagen beslutar att samma
garanti skall gälla för kommunala skolor som gäller för
fristående skolor. Vårt förslag innebär således att även varje
kommunal skola skall vara garanterad minst 85 % av den
genomsnittliga kostnaden per stadium.
Internationella skolor
Vi delar utredarens förslag att även de internationella
skolorna bör omfattas av det nya bidragssystemet för
fristående skolor. Vi noterar och glädjer oss åt att även
Skolverket delar utredarens bedömning. Sålunda finner vi
det onödigt och småfuttigt att diskriminera de
internationella skolorna och frågar oss varför regeringen
inte vill uppmuntra den form av mångfald, kvalitet och
kulturell korsbefruktning som de internationella skolorna
står för. Vi föreslår således att de internationella skolorna
omfattas av samma bidragssystem som övriga fristående
skolor.
Nej till etableringskontroll av fristående gymnasieskolor
Regeringen vill uppenbarligen införa etableringskontroll
för fristående gymnasieskolor genom att länsstyrelserna
skall göra en prövning. Denna prövning skall även innefatta
kommunens och närliggande kommuners bedömning. Som
motivering till att denna prövning skall göras förs i
propositionen ett något besynnerligt resonemang:
Nyetableringar av fristående gymnasieskolor har
naturligtvis effekter på det redan befintliga skolväsendet i
kommunen och regionen. På gymnasienivå är det viktigt att
det finns ett allsidigt utbud av utbildningar över hela landet.
Om underlaget blir för litet hotas utbudets bredd. Det finns
således anledning pröva varje nyetablering av fristående
gymnasieskolor från denna utgångspunkt. (s 47, prop
92/93:230)
Som vi uppfattar dessa intentioner har de sina rötter i ett
planekonomiskt tänkesätt där konkurrens uppfattas som
negativt och som ett hot mot ett allsidigt utbud. I själva
verket är det ju tvärtom! Fri etablering och konkurrens
befrämjar allsidighet, hög utbildningskvalitet och
utbildningseffektivitet. Som vi uppfattat regeringens
intentioner vill man befrämja och uppmuntra kvalitet,
mångfald och valfrihet inom skolan! Vi föreslår således att
propositionens förslag och skrivningar om
etableringskontroll för fristående gymnasieskolor avvisas av
riksdagen.
Kommunerna skall informera om valmöjligheterna i
grundskolan
En förutsättning för att elever och föräldrar skall kunna
välja aktivt mellan olika skolor är att de får bra information
om det utbildningsutbud som finns inom kommunen. Vi
instämmer härvidlag i arbetsgruppens förslag att
kommunens skyldighet att informera om valmöjligheterna
bör lagfästas. Denna information skall naturligtvis omfatta
såväl kommunens egna grundskolor som friskolorna inom
kommunen. Vi delar visserligen regeringens bedömning att
det borde vara naturligt för kommunen att informera om
sina grundskolor -- men vi tror inte att denna förhoppning
är tillräcklig. Erfarenheterna visar tyvärr att många
kommuner gärna underlåter att informera om alternativ
som inte sammanfaller med vad kommunpolitikerna anser
vara bäst för dess invånare. Vi föreslår därför att
kommunernas informationsskyldighet fastställes i lag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
lagstiftning för att erbjuda generella möjligheter till
entreprenadlösningar inom alla ämnen och ämnesgrupper i
gymnasieskolan liksom i grundskolan och särskolan i
enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
utformning av en lärarlegitimation i enlighet med vad i
motionen anförts,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring
av 2 kap. 3 § skollagen i enlighet med vad i motionen anförts
om att lärares faktiska kompetens är viktigare än vilken
utbildning de genomgått,
4. att riksdagen, i enlighet med vad i motionen anförts,
beslutar att samma garanti skall gälla för kommunala skolor
som gäller för fristående skolor -- dvs. att även varje
kommunal skola skall vara garanterad minst 85 % av den
genomsnittliga kostnaden per stadium,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de internationella skolorna
skall omfattas av samma bidragssystem som övriga
fristående skolor,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om etableringskontroll för fristående
gymnasieskolor och således avvisar propositionens förslag
och skrivningar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att lagfästa kommunernas
skyldighet att informera om kommunens egna grundskolor
samt friskolorna inom kommunen.
Stockholm den 28 april 1993
Ian Wachtmeister (nyd)
Stefan Kihlberg (nyd)
Claus Zaar (nyd)