med anledning av prop. 1992/93:230 Valfrihet i skolan
I proposition om valfrihet i skolan, prop. 1992/93:230,
föreslås att kommuner och landsting skall kunna lägga ut
viss gymnasial utbildning på entreprenad. Med viss
gymnasial utbildning menas undervisning inom
ämnesblocken estetiska, ekonomiska, tekniska och
yrkesämnen.
Syftet med detta är att ge större möjlighet för
kommunerna att åstadkomma samordnings- och
synergifördelar genom samverkan mellan den kommunala
skolan och andra som har intresse för utbildning.
Inom framför allt den yrkesinriktade utbildningen går
utvecklingen av teknik fort vilket medför att utrustning som
används har en kort livslängd. Att detta understryker
behovet av att eleverna har tillgång till ny teknisk utrustning
och möjlighet att tillämpa denna i arbetslivet står helt klart.
När riksdagen fattade beslut om ny gymnasieskola, prop.
1990/91:85, uppmärksammades denna fråga om
yrkesutbildningarnas behov av arbetsplatsförlagd
utbildning.
I den nu aktuella propositionen föreslås att för den
utbildning som läggs ut på entreprenad skall kravet på
formell lärarutbildning ej gälla. Jag finner detta
anmärkningsvärt. Det kan inte accepteras i en skola, som
sägs vilja bli Europas bästa, att en av de viktigaste
faktorerna för säkerställande av en god kvalitativ utbildning
skall undantas inom denna utbildningsform och
utbildningsinriktning.
I proposition om lärarutbildning m.m. (prop.
1991/92:75) framhålles att lärarutbildningen är av central
betydelse för att säkerställa kvaliteten i skolans arbete, att
staten har att garantera skolans likvärdighet i landet och att
staten har det slutliga ansvaret för att lärarkompetensen
säkerställs.
I en friare och mer decentraliserad skola är frågan om
lärarnas utbildning och kompetens än mer betydelsefull. I
proposition om högre utbildning för ökad kompetens (prop.
1992/93:169, sid. 45) framhålles att ''välutbildade lärare är
en förutsättning för att kunna erbjuda en högkvalitativ
skola''.
I begreppet välutbildad lärare kan man uttyda två
kriterier. Dels goda ämneskunskaper, dels pedagogisk
kompetens. I ifrågavarande proposition föreslås att båda
dessa dimensioner på lärarprofessionalism skall frångås för
dem som undervisar i entreprenadiserad utbildning.
Om kraven på likvärdig utbildning skall vidmakthållas
bör det även för entreprenadiserad utbildnig centralt
regleras vilka krav beträffande pedagogisk kompetens vi
ställer på det nationella utbildningsväsendet.
De som skall undervisa i entreprenadiserad undervisning
bör även i fortsättningen kunna uppvisa en dokumenterad
pedagogisk kompetens.
Hemställan
Med anledning av det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om pedagogisk kompetens.
Stockholm den 28 april 1993
Christina Linderholm (c)