Motion till riksdagen
1992/93:Ub158
av Rune Backlund och Stina Gustavsson (c)

med anledning av prop. 1992/93:231 Högskolor i stiftelseform -- mångfald för kvalitet


När utbildningsutskottet behandlade förslaget till ny
högskolelag, prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor --
frihet för kvalitet, anförde utskottet att vad gäller frågan om
terminsavgifter inom den högre utbildningen så är de
statliga högskolorna och universiteten statliga myndigheter.
Sådana får inte utan bemyndigande ta ut avgifter. Något
sådant bemyndigande finns ej.
Vid en eventuell förändring av huvudmannaskapet bör
detta inte minska insynen och möjligheten till fri forskning.
Studentinflytandet garanteras, principen om avgiftsfrihet
för studenterna likaså samt att utbildningens kvalitet måste
utvärderas kontinuerligt.
Under året har Utbildningsdepartementet fört
förhandlingar med ett antal högskolor och universitet om
ombildande till stiftelse. Det konkreta resultatet av detta
finns presenterat i propositionen om högskolor i
stiftelseform, prop. 1992/93:231.
I propositionen föreslås att två statliga högskolor
överförs i stiftelseform. Vid varje högskola skall bildas en
stiftelse som är ensam ägare till det högskolebolag som
driver utbildnings- och forskningsverksamhet, och ett
fastighetsbolag som svarar för högskolans lokaler.
Diskussion förs för tillfället med tre högskolor, Högskolan i
Jönköping, Chalmers tekniska högskola (CTH) och
Stockholms tekniska högskola (KTH). Erbjudandet avser
gälla Högskolan i Jönköping och CTH eller KTH.
För att finansiera det stiftelsekapital som anses
erforderligt föreslås i all huvudsak att kapitalet tas från
avvecklingen av löntagarfonderna. Ersättning för
utbildning och forskning, dvs. ersättning för de
utbildningsuppdrag och forskningsuppdrag som högskolan
fullgör, kommer att ske efter samma principer som gäller för
övriga högskolor.
Den högskolelag och förordning som reglerar de statliga
högskolorna avses inte gälla för stiftelsehögskolorna.
Istället kommer verksamheten vid dessa högskolor att
regleras av ett avtal mellan högskolorna och staten. Detta
innebär en större frihetsgrad i planering och organisation än
vad högskolelagen medger. Högskolorna har vid
överläggningar med Utbildningsdepartementet haft
synpunkter och framfört önskemål om att avgiftsuttag för
studenterna inte skall förekomma.
Utbildningsutskottet anförde vid sin behandling av
propositionen om universitet och högskolor -- frihet för
kvalitet, prop. 1992/93:1 (ny högskolelag) att ''regeringen
skall återkomma till riksdagen i fråga om regler för
relationerna mellan staten och fristående universitet och
högskolor'' (1992/93:UbU3). Om avgifter skall tillåtas tas ut
kommer detta att framgå av det avtal som träffas mellan
högskolorna och staten.
I nu föreliggande proposition föreslås hur en övergång
till annat huvudmannaskap mellan berörda högskolor och
staten skall se ut.
Vi anser att det bör ges regeringen till känna att de
högskolor som nu föreslås överföras till privaträttslig form
inte skall ges möjlighet att ta ut termins-, inskrivnings-,
examens- eller kompletteringsavgifter i likhet med vad som
gäller för den statliga högskoleverksamheten.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studerandeavgifter i
stiftelsehögskolor.

Stockholm den 21 april 1993

Rune Backlund (c)

Stina Gustavsson (c)