1. Kooperationens roll i samhället
Kooperationen utgör en värdefull del av det svenska näringslivet och det demokratiska samhället och fungerar, när den är effektiv, som en viktig del av marknaden. Den motverkar då konkurrenternas monopolsträvanden och blir prisledande. Verksamheten inriktas på att tillgodose de många människornas behov och sänker kostnaderna för hushållen.
Den kooperativa verksamhetsformen förenar individuellt och socialt engagemang med ekonomisk verksamhet genom att involvera individen i ansvarstagande och initiativ när det gäller att lösa ekonomiska problem i den praktiska vardagen. Medborgarna lär sig demokratiska färdigheter, får kunskaper om marknadsekonomiska sammanhang och privatekonomi samt om hälsa och miljö.
Verksamhetsformen är tillämplig på flera samhällsområden än de som i Sverige traditionellt kommit att utgöra basen för kooperation, nämligen varuproduktion och varudistribution, bostadssektorn och försäkringsområdet samt jordbruksnäringen.
Kooperationen i Sverige genomgår just nu närmast omvälvande förändringar för att anpassa sig till förändringar i omvärlden och bli effektiv och marknadsledande.
2. Kooperationen inom EG
Kooperativ verksamhet i olika former och med varierande inriktning utgör ryggraden i den sektor av ekonomi som inom EG har döpts till ''economie sociale''. Denna sektor inom EG-ländernas näringsliv innefattar, förutom alla slag av kooperativa företag, också ömsesidiga företag, såsom försäkringsbolag, sjukkassor och hjälpkassor, samt ideella föreningar som bedriver ekonomisk rörelse.
Ibland kan begreppet ''economie sociale'' även inkludera offentligt ägda bolag och småföretagssamverkan.
EG kräver likvärdiga förutsättningar för kooperativa verksamhetsformer jämfört med det privata näringslivet.
3. Kooperationens FoU-verksamhet
FoU-verksamheten inom kooperationen har två inriktningar, nämligen branschforskning och kooperationsforskning.
Branschforskningen inom kooperationen har en betydande omfattning inom de stora och resursstarka företagen och har tyngdpunkten på utvecklingsarbete inom produkt- och processutveckling. Forskning i ordets egentliga betydelse förekommer endast delvis, som t.ex. Folksams arbete på det sociala området och på trafiksäkerhetsområdet. De stora kooperativa företagen lämnar i några fall ett betydande stöd till forskning inom verksamhetsområdet (t.ex. byggbranschen och försäkringsområdet) genom stiftelser och fonder.
Kooperationsforskning avser forskning kring kooperativa metoder och lösningar, t.ex. kring kooperationen som idé och företagsform, om medlemsdemokrati och mobilisering, om organisationskultur och ledarskap samt om kooperationens samhälleliga effekter och relationer till staten m.m.
Utrymmet och resurserna för forskning om den egna företagsoch verksamhetsformen som är av grundforskningskaraktär är emellertid, av naturliga orsaker, begränsade och bör också ankomma på samhället.
4. Samhällets stöd till forskning på kooperationens område
Under 1970- och 1980-talen växte intresset för kooperationsforskning från samhälle, kooperativa organisationer, universitet och högskolor.
Sedan slutet av 1970-talet och under en 10-årsperiod har en kooperationsforskning initierats som inneburit ett ökande antal kompetenta forskare som är bärare av forskningsmässig kooperativ kunskap samt ett antal ''möjliga'' forskningsmiljöer för en vidareutveckling av kooperationsforskningen i Sverige.
En starkt bidragande orsak till denna utveckling har varit samhällets stöd genom FRNs kooperationsforskningskommitté och det arbete som bedrivits genom Kooperativa Institutet och Föreningen Kooperativa Studier (Civildepartementet, ''Svensk kooperationsforskning inför 90-talet'', Ds 1990:2, S-Å Böök och Ulf E Andersson). Samhällets särskilda stöd till forskning på kooperationens område upphörde i och med budgetåret 1991/92.
5. Behov av forskning för att möta växande kunskapsbehov
Den ekonomiska utvecklingen och ett svenskt närmande till EG medför ett växande intresse för kooperativa lösningar, mål och metoder i det svenska samhället. Därmed växer och förändras också kunskapsbehoven om kooperativa metoder och lösningar och deras tillämpningar på olika ekonomiska och sociala problem.
Grundforskning krävs därför på en rad problemområden; om kooperationens idé och företagsform och dess förutsättningar i det moderna samhället, om relationerna mellan kooperationen och samhället, om medlemslivet inom kooperationen, mobilisering och ekonomisk demokrati, om kooperativ företagskultur, ledarskap och kompetensutveckling. Det är nödvändigt att kooperationsforskningen får del av forskningsmedel som samhället avsätter för samhällsvetenskaplig och ekonomisk grundforskning. Frågan om särskilt stöd till forskning på kooperationens område skulle bli föremål för en ny beredning i samband med den nu aktuella framlagda forskningspropositionen.
6. Forskningspropositionen och kooperationen
I regeringens forskningsproposition markeras behovet av ökad kunskap om såväl traditionella kooperationsgrenar som nykooperativa rörelser. Det sägs ingenting om hur och i vilken omfattning offentliga resurser skall avdelas för detta ändamål.
Kooperativa organisationer och företag har i propositionen klassificerats som tillhörande en ideell sektor, av samhället och samhällsekonomin. Vi föreslår att den inom EG vedertagna benämningen ''sociala ekonomin'' får ersätta ovanstående begrepp, vilket annars kan vilseleda föreställningen om kooperationens uppgift och verksamhet.
Det behov av närmande mellan forskning och samhälle som markeras i propositionen gäller i hög grad även för de kooperativa företagen inom samhälle och näringsliv. Ökade kunskaper kräver inte bara mer forskning utan också en bättre tillämpning av forskningsresultat som faktiskt uppnås. Fler forskare behövs ute i näringsliv och samhälle, som kan hjälpa företagen att ''fånga upp'' vad forskningen kan erbjuda. Det förutsätter emellertid att företag och organisationer arbetar med visioner som anvisar problemområde och som ger utrymme för en systematisk och tidskrävande kunskapsutveckling genom forskningsarbete.
Skall målen i regeringens forskningspolitik uppnås, nämligen att skapa förutsättningarna för att Sverige skall kunna etableras som en såväl kulturell som industriell kunskapsnation av hög klass, måste den forskning som produceras orienteras mot för näringslivet relevanta problemområden och forskningsresultaten verkligen tillämpas av företag och organisationer. En väg att uppnå detta är givetvis att producera fler forskare och öka antalet forskarutbildade inom näringslivet.
För kunskapsutvecklingen som krävs för kooperationens utveckling i Sverige gäller samma villkor. Utöver detta behövs emellertid en ökad grundforskning om kooperativa metoder och arbetsformer och om kooperationens plats i samhället. Så anser vi bl.a. att nya kunskaper krävs för att rätt kunna förstå och använda kooperationen i välfärdssamhällets förändringar. Bättre kunskaper genom forskning krävs för att förstå de kooperativa företagens förutsättningar och möjligheter i det moderna samhället.
Ökade resurser från samhället för grundforskning om kooperativa mål och metoder kan lämnas t.ex. i form av ett antal forskartjänster på olika nivåer som placeras i tre till fyra forskningsmiljöer med öronmärkt finansiering av program och projekt inom det kooperativa problemområdet.
Kooperationens FoU-verksamhet på skilda branschområden bör stödjas genom anslag för tillämpad forskning av hög relevans för avnämare inom kooperationen på motsvarande villkor som gäller övriga näringslivet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till kooperationsforskning
Stockholm den 15 mars 1993 Roland Sundgren (s) Nils T Svensson (s) Inga-Britt Johansson (s) Marianne Carlström (s) Björn Ericson (s)