med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg
Anslag till forskning inom universiteten om finanskrisen
och tjänsteforskning
Forskning inom kreditgivning
Ny Demokrati delar regeringens uppfattning om vikten
av utbildning och forskning och behovet av extra satsningar
inom den naturvetenskapliga och tekniska sektorn för att
skapa långsiktiga förutsättningar för ekonomisk tillväxt.
Lika viktigt för tillväxten som kunskap är att Sverige har en
väl fungerande kreditmarknad. Medan ett flertal
kostsamma politiska utredningar har tillsatts för att utreda
finanskrisen, har inga medel beviljats till universiteten för
forskning och undervisning inom området. Eftersom
undervisning förutsätter kompetens, är det viktigt att
universiteten bereds medel för att bedriva forskning.
Den finanskris Sverige genomlider har givetvis flera
orsaker. Det är troligt att den kommer att förorsaka
följdverkningar som vi i dag inte känner. Krisen har
inledningsvis drabbat finanskrediterna, men kan mycket
snart, även allvarligare än nu, drabba företag i gemen och
senare även privatpersoner. Hittills har samhället stött
bankerna med garantier och krediter för 56 mdr kronor.
Dagens kreditchefer har ofta varit gårdagens
ekonomistuderande; studenter som endast i mycket
begränsad form, om ens någon, fått lära sig
kreditgivningens särart. Detta medan ämnesområdet är väl
utbrett i omvärlden.
Inom universitetsvärlden tar det lång tid från det att en
forskare kommer på tanken att starta ett forskningsprojekt
inom ett område, innan forskningen leder till resultat och
därefter kan spridas vidare till studenterna. Vi vill förkorta
denna tid genom att en del av regeringens avsatta medel
även ges för detta ändamål, så att forskningen per
omgående kan startas.
Det finns ett fåtal särskilt lämpade och kompetenta
forskare inom området redovisning och finansiering,
nämligen professor Lars Engwall i Uppsala, professor
Göran Bergendahl vid Handelshögskolan i Göteborg samt
docent Jan-Erik Gröjer och högskolelektor Jens Lindberg
vid Stockholms Universitet samt professor Sven-Erik
Johansson vid Handelshögskolan i Stockholm.
Vi föreslår att fyra gånger fyra och en halv miljoner tas
från redan anslagna medel, som ännu inte fördelats, och ges
per omgående till nämnda universitet för att man där
snarast skall komma i gång med forskning och undervisning.
Den unika situation som för närvarande föreligger med
empiriska möjligheter, gör det särskilt viktigt att
omedelbart komma igång. Om ett 20-tal forskare skulle
beredas möjlighet att forska inom området kreditgivning,
skulle samhället erhålla en kompetens som kan förmedlas
vidare till dagens studenter och med internutbildning till
banktjänstemän som arbetar med kreditgivning.
Uppenbarligen finns ett stort behov av en sådan utbildning.
Den kunskapsmassa som härigenom skapas kommer
givetvis att bestå långt efter det att själva
forskningsprojekten slutförts genom att forskarna under
lång tid kommer att kunna undervisa och inspirera andra
inom detta ämnesområde.
Förslag i miljoner kronor.
h
Universitet
1993/94
1994/95
1995/96
Göteborg
1,5
1,5
1,5
Uppsala
1,5
1,5
1,5
Stockholm
1,5
1,5
1,5
Handelshögskolan
1,5
1,5
1,5
Summa
6,0
6,0
6,0
Forskning inom tjänsteområdet
I dag består samhället till 2/3 av personer som är
anknutna till tjänstesektorn. Trots detta förekommer inom
universitetsvärlden mycket ringa forskning inom detta
område. Även detta är ett område som vi vill stötta och
direkt överföra medel till.
Mer och mer börjar den offentliga sektorn och företagen
förstå vidden av att deras produkter är nära förknippade
med den funktion de tillhandahåller, vilken i de allra flesta
fallen är en ren tjänst. Hur detta tillhandahålls, konsumeras
och produceras kommer att vara helt avgörande för alla
tjänsteföretagens överlevnad inom samhället i framtiden.
Inom tjänsteforskningen har Helsingforsprofessorn
Christian Grönroos uppnått berättigad internationell
uppmärksamhet, något som flera i Sverige har potential till.
Inom den svenska universitetsvärlden är det sannolikt
Centrum för tjänsteforskning vid högskolan i Karlstad som
nått längst med bland andra docent Bo Evertson i spetsen.
Stockholmsprofessorn Evert Gummesson, som var med och
byggde upp forskningen i Karlstad under 5 år, bedriver
numera sin forskning utifrån Stockholms universitet.
Gummesson är internationellt erkänt duktig inom detta
område. Sedan ett år innehar han sin professur som är
finansierad av tjänsteförbundet och dess medlemmar.
Östersunds högskola har en adjungerad professor för
turism, Bengt Sahlberg. Om ovanstående universitet och
högskolor under ledning av nämnda personer fick bättre
ekonomiska bidrag skulle denna forskning även i Sverige få
bättre förutsättningar och bli mera omfattande.