Det nordiska reumatikeråret 1992 har varit framgångsrikt. Aktiviteterna under året har fortskridit med hjälp av de nordiska handikapporganisationerna. Syftet med reumatikeråret var dels att gemensamt vidta åtgärder för att förstärka reumatikernas möjligheter till ett bättre vardagsliv, dels att utarbeta en plan för förstärkta insatser mot reumatism i Norden.
I Nordiska rådets rekommendation (nr 36/1989) till Nordiska ministerrådet att utarbeta en plan för förstärkta insatser i Norden mot reumatiska sjukdomar beträffande förebyggande åtgärder nämndes särskilt forskningen. Rådet avsåg med detta att fästa uppmärksamhet också vid behovet av fortsatt arbete med reumatikervården.
WHO räknar med att det finns omkring 200 olika reumatiska sjukdomar. Det är sjukdomar som angriper leder, rygg, senor, bindväv, muskler och skelett. Flertalet debuterar i yrkesverksam ålder -- ofta redan i 20--30- årsåldern. Även barn kan få reumatism. Sjukdomarna orsakar oftast värk, smärta och rörelseinskränkningar.
Vanliga reumatiska sjukdomar är ledgångsreumatism (reumatoid artrit), barn- och ungdomsreumatism, Bechterews sjukdom, inflammatoriska bindvävssjukdomar (t.ex. SLE), nötningsreumatism (artros) och mjukdelsreumatism inklusive fibromyalgi. På sikt sker för de flesta reumatiker en gradvis försämring med tilltagande funktionsbortfall. Minst en miljon svenskar har någon reumatisk sjukdom.
Reumatoid artrit t.ex. innebär ett svårt handikapp för drygt hälften av dem som insjuknar. Efter 10--15 års sjukdom har många av dessa en mycket låg livskvalitet. I dag ser forskarna glädjande nog möjligheten att hitta definitiv bot för denna vanliga sjukdom. Cirka 90 000 svenskar skulle därmed få chansen till ett bättre liv.
Att ''vaccinera'' mot skadliga processer i immunförsvaret och därmed i grunden bota sjukdomar som reumatoid artrit är en realistisk möjlighet som svenska forskare arbetar intensivt med.
Andra exempel på projekt inom den reumatologiska forskningen är samlade behandlingsinsatser kring den sjuke och långtidsstudier av hur starka inflammationshämmande läkemedel kan påverka livssituationen.
De reumatiska sjukdomarna medför stort fysiskt och psykiskt lidande för den enskilde och stora kostnader för samhället. En tredjedel av förtidspensionerna har direkt samband med sjukdomar i rörelseorganen.
Trots att reumatismen tillhör de största folksjukdomarna i vårt land satsas alldeles för litet pengar på den reumatologiska forskningen. En intensifierad forskning skulle gagna inte bara den enskilde utan hela samhället. Det är ett samhällsekonomiskt intresse att satsa nu när man står inför ett språng framåt. Öronmärkta pengar för forskartjänster och anslag över lång tid krävs för att forskarna skall kunna genomföra ovannämnda och andra angelägna projekt snabbare än i dag. Eftersom man därmed beräknar kunna bota reumatiker skulle de stora kostnaderna för vård och försäkring i samband med denna folksjukdom kunna minskas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad satsning på reumatologisk forskning.
Stockholm den 15 mars 1993 Lena Öhrsvik (s)