Forskning i skogslänen
Strategiska och offensiva satsningar på kunskap, utbildning och forskning betyder mycket för att stärka våra skogsläns och regioners, ja, hela landets, vitalitet och utveckling. Utbildning och forskning är mycket viktiga inslag i regionaloch näringspolitiken. Konkreta åtgärder och insatser inom dessa områden i hela landet måste därför fortsätta.
För socialdemokratin har vuxenutbildningen alltid varit viktig, då den ger möjlighet till ett livslångt lärande. Den ger de som av någon anledning inte studerat i ungdomsåren, möjlighet att förkovra sig i vuxen ålder. I skogslänen är detta särskilt viktigt eftersom utbildningar tidigare inte alls varit lika tillgängliga som nu.
Satsningen på högskolorna i hela landet under den socialdemokratiska regeringsperioden gav många positiva resultat. Erfarenheten från denna tid visar att högskolorna är viktiga instrument när staten skall stödja olika regioner och vitalisera näringsliv och förvaltning. De satsningar som gjordes hade stark regionalpolitisk genomslagskraft.
Sprid forskningsresurserna!
Fördelningen av forskningsresurserna mellan högskolorna i skogslänen och framför allt universiteten i landet är en fråga som oavbrutet diskuteras. Faktum är att merparten av forskningsresurserna fortfarande slussas till storstadsregionerna.
Trots detta finns inga ambitioner i forskningspropositionen att motverka denna snedfördelning av forskningsresurserna. Detta är mycket inkonsekvent då regeringen i sina regeringsförklaringar slagit fast att hela landet ska leva. Vi kan inte dra någon annan slutsats än att den borgerliga regeringens förklaring bara är tomma ord.
Det måste vara statsmaktens ansvar att även fortsättningsvis fortlöpande följa utvecklingen och med olika åtgärder motverka koncentration av forskningen till några få orter. Statsmakten måste målmedvetet planera för en successiv utbyggnad av fasta forskningsresurser i skogslänen. Det bör redan nu slås fast att fasta forskningsresurser skall tillföras högskolor i skogslänen under 1990-talet.
De små och medelstora högskolorna i skogslänen har nu en begränsad forskning med eget programansvar. Det finns goda förutsättningar att öka samarbetet i forskningen mellan en del av högskolorna. Speciella åtgärder bör också vidtas för att öka forskningskompetensen för lärare vid de små och medelstora högskolorna. Vi anser mot den bakgrunden att forskningsstöd i högre grad än hittills bör riktas mot högskolor som verkar inom sysselsättningssvaga regioner.
Det senaste forskningspolitiska beslutet, initierat av en socialdemokratisk regering, var ett steg i rätt riktning när det gäller den framtida forskningen i vårt land. Det är särskilt viktigt att statsmakterna med de åtgärder som fortlöpande vidtas ytterligare ökar forskningen vid skogslänens högskolor.
Det är vidare viktigt att inte åtgärder vidtas som skapar ytterligare skiktning av högskolorna. Vid utläggning av utbildningsuppdrag och fördelning av forskningsresurser måste detta beaktas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av forskningen vid högskolorna i skogslänen.
Stockholm den 15 mars 1993 Ewa Hedkvist Petersen (s) Georg Andersson (s) Bo Holmberg (s) Nils-Olof Gustafsson (s) Axel Andersson (s) Leo Persson (s) Bo Finnkvist (s)