Motion till riksdagen
1992/93:Ub14
av Sigge Godin (fp)

med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor -- frihet för kvalitet


Folkhögskolan är en del av folkbildningen, men en inte
oväsentlig del av verksamheten utgörs av vuxenutbildning.
Folkhögskolorna har en lång tradition som förmedlare av
kunskap till vuxna. De första skolorna startade 1868 exakt
100 år innan komvux. Folkhögskolan har alltsedan 1920-
talet fungerat som en förberedande studieform för dem som
ej gått realskola eller läroverk, i våra dagar för dem som ej
gått i gymnasieskolan.
När de nya reglerna för tillträde till högskolan trädde i
kraft 1977 så fick folkhögskolan detta förhållande officiellt
erkänt. Folkhögskolan fick då rätt att ge såväl allmän som
särskild behörighet för högskolestudier, och sökande från
folkhögskola fick också en egen kvotgrupp vid antagningen
där studieomdömet var urvalsgrund.
1988 reformerades reglerna om tillträde till
högskolestudier genom ett riksdagsbeslut. Folkhögskolan
berördes inte av dessa ändrade regler.
I prop 1990/91:82 om folkbildning slås folkhögskolans
roll som vuxenbildare fast ännu en gång när statsrådet
konstaterar att ''folkhögskolorna också i framtiden har en
viktig roll inom vuxenutbildningen''.
Bland förslagen i proposition 1992/93:1 om universitet
och högskolor -- frihet för kvalitet nämns folkhögskolan
som exempel på motsvarande utbildning jämfört med
nationellt program där allmän behörighet för
högskolestudier kan förvärvas.
När det gäller urval anför statsrådet: ''Vid urval får
endast ett eller flera av urvalsgrunderna betyg,
högskoleprov, annat särskilt prov, tidigare utbildning samt
arbetslivserfarenhet kunna användas.'' Detta kan tolkas
som att studieomdömet ej godtas som urvalgrund. Jag anser
att studieomdömet skall ingå som en urvalsgrund.
Att studieomdömet ej finns med som urvalsgrund strider
mot formuleringarna i budgetpropositionen 1992, där det
föredragande statsrådet konstaterar att olika
utbildningsformer skall kunna verka på lika villkor.
Folkhögskolan är en del av vuxenutbildningen, och
uttrycket lika villkor måste också gälla antagning av
studerande från folkhögskola till universitet och högskola.
Antagningen kommer att fungera orimligt om
studieomdömet inte blir urvalsgrundande. Sökande som
gått folkhögskola i syfte att läsa upp sin kompetens kommer
helt enkelt att rangordnas efter alla andra sökande även om
deras utbildning motsvarar en gymnasieutbildning.
Den sociala rekryteringsbasen blir bredare om
studieomdömet får användas som urvalsgrund. En stor
grupp folkhögskolestuderande kommer från studieovana
miljöer och de går på folkhögskolan för att de tycker att det
är en studievänlig miljö.
Folkhögskolan är dessutom väl anpassad till dem som
har misslyckats i andra skolformer.
I proposition 1992/93:1 framgår det att urvalkriterierna
skall fastställas av respektive universitet eller högskola. Så
är det för de fristående kurserna idag. Detta har fått som
följd att studieomdömet bedöms väldigt olika från en
högskola till en annan.
Studieomdömet måste jämställas med betyg som
urvalsgrund även i fortsättningen så att man ej blir
beroende av geografisk hemvist, viss typ av förutbildning,
studievana inom familjen, särskilt ingående kunskaper om
antagningssystemet för att kunna gå på universitet eller
högskola.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att studieomdöme skall kunna
användas som urvalsgrund till och inom högskolans
utbildningar.

Stockholm den 21 oktober 1992

Sigge Godin (fp)