med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg

Hushållens förutsättningar, sammansättning och vanor
har kraftigt förändrats under senare år. En ökad kunskap
om hushållens villkor, behov och beteenden skulle vara till
nytta för familjehushållen, storhushållen och samhället
totalt.

Värdet av produktionen av varor och tjänster i privata
hushåll ingår inte i den svenska bruttonationalprodukten
(BNP). Däremot har inom nationalekonomisk forskning i
Danmark gjorts beräkningar av hur mycket arbete som
utförs i hemmen i form av produktion, vård och underhåll.
Om värdet av detta arbete inkluderades i BNP-begreppet
skulle hushållsarbetet utgöra en tredjedel av
bruttonationalprodukten.

Svenska förhållanden torde ge liknande resultat. Därtill
kommer den privata konsumtionen, som 1991 enligt SCB
uppgick till 779 400 miljoner kronor. Därav var värdet för
livsmedels-, textil-, kläd- och bohagsinköp 242 500 miljoner
kronor.

Omsättningen inom storhushållsbranschen är 20
miljarder per år och 4,8 miljoner måltider serveras per dag.

I flera avhandlingar och undersökningar har tagits upp
väsentliga delar av arbetet och andra företeelser i privata
hushåll och storhushåll. Exempelvis kan nämnas J.E.
Hagberg 1986 ''Tekniken i kvinnornas händer'', L.Portifaix
1988 ''Manligt, kvinnligt och mänskligt'', M.Ekström 1990
''Kost, klass och kön'' och C.Axelsson 1992 ''Hemmafrun
som försvann''.

Familjen/hushållets välfärd har varit och förblir det
centrala temat inom hushållsvetenskapen. Utgångspunkten
i hushållsvetenskaplig utbildning och forskning är hushållet
i vardagssituationen. Området innefattar frågeställningar
beträffande organisation, ekonomi, mat, boende, textil
o.s.v. i såväl det privata hushållet som i storhushållet.

Detta innebär forskning som tar fram underlag för att ge
konkreta förslag på hur man kan hantera mänskliga och
materiella resurser så att livskvaliteten optimeras. Speciellt
frågor om hushållsekonomi har särskild betydelse för de
enskilda människorna i tider av ekonomisk kris och stora
samhällsförändringar.

Det finns dessutom anledning peka på möjligheten till
tvärvetenskapligt samarbete mellan hushållsvetenskaplig
och teknisk forskning. Ett samarbete som är viktigt i den
meningen att hushållsvetenskapligt utbildade med såväl
goda kunskaper inom sitt område som forskningserfarenhet
skulle kunna bidra i processen att omforma tekniska
forskningsresultat i praktisk tillämpning.

Hushållsvetenskapligt utbildade är en stor resurs som
finns i många olika verksamheter. Några områden att
nämna är undervisning, rådgivning, forskning,
marknadsföring, storhushållsadministration och
opinionsbildning.

Hushållsvetenskap är ett internationellt
forskningsområde, som går under varierande beteckningar
beroende på ursprung och inriktning, t.ex ''home
economics'', ''consumer studies'', ''human ecology'',
''domestic sciences'' och vars forskningsresultat efterfrågas
alltmer i olika sammanhang.

Vid tre av våra universitet -- Göteborg, Umeå och
Uppsala -- finns hushållsvetenskapliga institutioner. Ingen
av dem har fasta forskningsresurser men det pågår ett
arbete med att bygga upp en forskningsverksamhet. Vid
Uppsala universitet är ämnet hushållsvetenskap
forskarutbildningsämne vid samhällsvetenskapliga
fakulteten sedan november 1991 liksom i Göteborg sedan
december 1992. Till institutionen i Uppsala finns en
adjungerad professor (20 procent). Vid institutionen i
Göteborg finns vetenskaplig kompetens knuten (2 ggr 20
procent, en professor och en docent).

Därför bör det hushållsvetenskapliga området ha
erforderliga resurser för forskarutbildning och
forskningsförberedande grundutbildning så att
uppbyggnaden och vidareutvecklingen av den
hushållsvetenskapliga forskningen kan äga rum.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av hushållsvetenskaplig
forskning.

Stockholm den 15 mars 1993

Inga Berggren (m)

Inger René (m)