med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg
Svensk industri har under senare år förlorat ungefär 7 %
av sin långsiktiga produktionsförmåga. Av den totala
produktionsminskningen på 20 % kommer således ungefär
en tredjedel inte att kunna återskapas. Särskilt drabbad är
verkstadsindustrin, som krympt mycket mer än andra
industrigrenar. Om inte åtgärder sätts in nu kommer
ytterligare produktionskapacitet att gå förlorad. Det här är
en mycket oroande utveckling för Västsveriges del, som
svarar för ungfär en fjärdedel av Sveriges industriella
kapacitet och där verkstadsindustrin är särskilt omfattande.
I december 1992 gick över 61 000 västsvenskar utan
arbete. Det är en ökning sedan 1990 med ca 46 000. Antalet
personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder var över 46
000. Det är en ökning från 1990 med 34 000. Totalt var över
107 000 västsvenskar utan arbete eller i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder i december 1992 och
situationen förväntas bli förvärrad under 1993.
Vi menar att Västsverige har råd att arbeta, men att vi
inte har råd med ytterligare minskad sysselsättning.
Problemet är inte att vi lever över våra tillgångar. Problemet
är att vi arbetar under vår förmåga.
Regionala resurser
En rad initiativ har tagits i Västsverige för att göra något
åt den svåra situationen på arbetsmarknaden. Åtgärder har
satts in med lokala och regionala resurser för att göra något
åt de kortsiktiga problemen och för att bidra till att på lite
längre sikt skapa bättre förutsättningar för de västsvenska
företagen. Krav på insatser från de nationella nivån har
också rests, ännu så länge med mycket magert resultat.
Förra året lade Socialdemokraterna i Västsverige en
motion, ''Testområde Västsverige'', i vilken krävdes att
särskilda resurser skulle tilldelas utvecklingsinsatser inom
områdena miljö, energi och transporter i Västsverige.
I samband med den s.k. krispropositionen lades
ytterligare en västsvensk motion, där behovet av regional
utveckling i Västsverige och nytänkande inom
näringspolitiken lyftes fram.
Flera länsstyrelser har aktiverat sig och kommit med
konstruktiva förslag till insatser som redovisats för
regeringen. För detta krävs bl.a. ökade anslag för regional
utveckling.
Flera kommuner i samverkan, i särskilt utsatta delar av
Västsverige -- Fyrstad -- har också lämnat konstruktiva
förslag.
Alla dessa initiativ har en gemensam bakgrund: att fylla
upp det tomrum som regeringens avsaknad av konstruktiva
näringspolitiska insatser har medfört.
Den totala avrustning av näringspolitiken som
genomförs har ytterligare förvärrat situationen för många
företag och anställda. Det är närmast en skyldighet för
regeringen att, i avsaknad av en egen politik, ta fasta på de
regionala initiativ som väckts till omedelbara åtgärder på
bred front.
Men det är nödvändigt att i den nuvarande svåra
situationen också tänka långsiktigt. Flera stora västsvenska
företag har varit och är beroende av att staten agerar
långsiktigt och aktivt går in i industrins framtidssatsningar.
I dag, när staten förlorat denna viktiga roll, är det en viktig
uppgift för oss socialdemokrater i Västsverige att påvisa
behovet av att återupprätta staten som en aktiv och
långsiktig aktör i samverkan med näringslivet.
Statens roll
Staten har en viktig roll för att åstadkomma en
konstruktiv samverkan med företag på FoU-området. Flera
av de stora västsvenskt baserade verkstads- och
elektronikföretagen är beroende av statens medverkan i
långsiktiga framtidssatningar. Dessutom krävs statens
engagemang för att uppnå konkurrensneutralitet med
länder som Japan, Tyskland, Frankrike och USA som
systematiskt använder sin FoU-politik som ett
konkurrensvapen.
Det västsvenska näringslivet är beroende av statens
medverkan i forskningsprogram på områden som
biomedicinsk teknik, produktionsteknik (verkstadsteknik,
träteknik), processteknik, transportteknik och miljöteknik.
Här finns programplaner på NUTEK, som i stor
utsträckning måste komma västsvenska företag till del.
Därutöver måste särskilda FoU-insatser göras, som
stärker skogsindustrin. För att trä-, massa- och
pappersindustrin skall klara att fortsätta att utvecklas måste
det finnas en forskning och forskarutbildning i världstopp,
bl.a. för att ta fram ett vidgat sortiment baserat på
skogsråvaran, t.ex. energiprodukter.
Ytterligare satsningar måste göras på tillämpad
forskning och utveckling. Det är ett viktig bidrag för att ta
det tekniksprång som är nödvändigt för att klara den
hårdnande internationella konkurrensen. Ny teknologi
måste överföras till Västsverige och spridning av tekniska
framtidsidéer måste på bred front nå näringslivet. Särskilt
viktigt är det att nå de mindre företagen, som har mindre
egna resurser att satsa på området.
Särskilda åtgärder för kompetensutveckling måste riktas
till de mindre företagen. Särskilt viktigt är det att ge konkret
stöd och stimulans till mindre företag att komma ut på
Europa-marknaden. Det handlar om hjälp med
marknadsföring, utbildning för förbättrade språkkunskaper
och information om möjligheter med ett kommande EES-
avtal.
De nya samt de mindre företagen har särskilda behov av
samhälleliga insatser för att underlätta
kapitalförsörjningen. Förutom att AP-fonderna bör ges rätt
att placera ytterligare medel i aktier, måste de
riskkapitalbolag som inrättats styras så att
kapitalförsörjningen verkligen går till växande, s.k.
tillväxtföretag.
I Västsverige är vi angelägna om att bibehålla och
utveckla den industriella kompetens som finns hos
systemleverantörer, komponent- och legotillverkare.
Insatserna för att utveckla fler företag till
konkurrenskraftiga systemleverantörer är oerhört viktiga.
Kompetenshöjning, forskning, utveckling och utbildning
Kunskap, kreativitet, yrkesskicklighet och
ledningsförmåga är några av de värden som tillsammans
skapar det ''mänskliga kapitalet''. Alltsedan 1960-talet har
investeringar i utbildning varit centrala i näringspolitiken. I
dag har vi behov av fortsatta och intensifierade insatser på
området.
Vid sidan av Chalmers måste de regionala högskolorna
engageras för att etablera ytterligare forsknings- och
utbildningskapacitet. Det är av strategisk betydelse för
utvecklingen av industrin att det finns tillgång till
kvalificerade tekniker och personer som har förmåga att
utnyttja tekniska landvinningar kommersiellt. De regionala
högskolorna har en viktig uppgift som förmedlare mellan
forsknings- och utvecklingsfronten och den egna regionens
näringsliv.
De västsvenska högskolorna får en mindre andel av de
resurser som anslås till utbildning och forskning än vad som
svarar mot befolkningstalen. Detta måste rättas till, så att
Västsverige i framtiden får en större andel av de totala
resurser som satsas på högskolorna.
Såväl Chalmers som Göteborgs Universitet och de
regionala högskolorna har en viktig roll i de
industrirelevanta kompetenscentra som NUTEK föreslår
skall inrättas i anslutning till högskolor. Särskilda sådana
kompetenscentra bör utvecklas, avpassade efter det
regionala näringslivets förutsättningar och behov. Dessa
kan också kopplas till de tvärvetenskapliga
högskolekonsortierna, som finns bl.a. inom
materialteknikområdet. I ett EG-perspektiv kan
kompetenscentra och konsortier inordnas i ett samarbete
som kan ge möjligheter till medfinansiering och deltagande
från företag och högskolor i Europa.
Särskilda resurser för målinriktad forskning och
utveckling vid de regionala högskolorna måste till. Det
bidrar till att höja dessa regioners attraktionskraft och
därigenom möjliggöra en fortsatt närvaro av stora
tekniktunga företag. Det bidrar också till att förse industrin
med kvalificerad arbetskraft, vidareutbildning och
intellektuell stimulans. De regionala högskolorna är mycket
verkningsfulla instrument för en utveckling av Västsverige.
I propositionen föreslås vissa förstärkningar av anslagen
till forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och
medelstora högskolorna. Tyngdpunkten i förstärkningarna
gäller högskolorna i Karlstad, Sundsvall/Härnösand,
Växjö, Örebro och Östersund.
De förstärkningar som föreslås för de mindra
högskolorna i Västsverige är dock klart otillräckliga för att
tillgodose de behov som föreligger. Hela Västsverige har ett
mycket stort behov av förnyelse av industrin. För att klara
denna förnyelse krävs kraftfulla insatser inom forskningen
både vid Göteborgs Universitet, Chalmers tekniska
högskola och de mindre högskolorna.
För högskolan i Borås föreslås ett årligt anslag om 3 226
000 kr., för högskolan i Halmstad 3 174 000 kr., för
högskolan i Skövde 3 166 000 kr. och för högskolan i
Trollhättan/Uddevalla 2 123 000 kr.
Vi föreslår att anslaget för forskningsstödjande åtgärder
vid de fyra mindre högskolorna räknas upp till 3 750 000 kr.
för vardera högskolan i Borås, Halmstad och Skövde samt
till 3 000 000 kr. för högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
Naturresursorienterad forskning och utbildning
All forskning och utbildning måste präglas av insikten att
det är nödvändigt att åstadkomma en ekologiskt anpassad
utveckling. De förnybara naturresurserna kommer att få en
allt viktigare roll som bas för produktionen. Forskningen
om naturresurserna skall byggas ut och integreras med den
tekniska/industriella utvecklingen. I Västverige är det
särskilt viktigt att ta vara på det stora kunnandet inom de
areella näringarna, skogs- och jordbruket.
Lantbruksuniversitetets verksamhet i Skara har en naturlig
roll som centrum för forskning och utbildning för dessa
näringar i Västsverige. En förutsättning är att profilen
förskjuts från areella näringar till naturresursorienterad
forskning och utbildning. En ökad samverkan bör ske med
Bioenergiinstitutet och Agro Väst.
Satsningar på alla former av utbildning och forskning
kommer att vara av avgörande betydelse för Västsveriges
framtid. Hur vi klarar kvaliteten i såväl grundskolan,
gymnasieskolan och vuxenutbildningen som högskolan
avgör om vi med framgång skall kunna hävda oss som en
framgångsrik region även i framtiden. Det förutsätter att
staten tar på sig en aktiv roll och bidrar till regionens
utveckling.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det västsvenska näringslivets
beroende av statens medverkan i forskningsprogram på
olika områden,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillämpad forskning och
utveckling med särskild inriktning på småföretagen i
Västsverige,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av kompetenscentra
i anslutning till högskolor, avpassade efter det västsvenska
näringslivets behov,1
4. att riksdagen beslutar att anslaget för
forskningsstödjande åtgärder räknas upp med 3 750 000 kr
för vardera Högskolan i Borås, Halmstad och Skövde samt
till 3 000 000 kr för Högskolan i Trollhättan/Uddevalla,
5. att riksdagen beslutar att en professur för
sågverks/träbranschens behov lokaliseras till Västsverige
samt att en ny professur för träanvändning och undervisning
inrättas vid Chalmers i enlighet med vad som anförts i
motionen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i övrigt anförts i motionen om behovet av
kompetenshöjning, forskning, utveckling och utbildning i
Västsverige.
Stockholm den 15 mars 1993
Jan Fransson (s)
Ingvar Johnsson (s)
Ingegerd Sahlström (s)
Arne Kjörnsberg (s)
Marianne Carlström (s)
Lennart Nilsson (s)