med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg
Det som händer i Central- och Östeuropa har stor
betydelse för Sverige och för svensk utrikespolitik.
Regeringen föreslår därför att ytterligare resurser avsätts
för att förstärka och bredda forskningen kring frågor om
Östeuropa. Det är välmotiverat och angeläget.
Det som är mindre välmotiverat är att regeringen
föreslår att en koncentration av forskningsresurserna
ensidigt görs till Uppsala universitet med motivering att ''en
väl etablerad öststatsforskning'' bedrivs där. För detta
ändamål avsätts 3 miljoner kronor.
Vid Lunds universitet bedrivs sedan länge forskning
inom det aktuella området, och de östeuropeiska
kontakterna är väletablerade.
Ett flertal kvalificerade forskare vid den
samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund bedriver forskning
om demokratiseringsprocesserna i Östeuropa och den
därmed sammanhängande övergången till fri
marknadsekonomi. Forskare vid bl.a. ekonomisk-
historiska institutionen, forskningspolitiska institutet,
företagsekonomiska institutionen, institutionen för
handelsrätt, institutionen för kulturgeografi och ekonomisk
geografi, ADB-institutionen, nationalekonomiska
institutionen, Socialhögskolans forskningsavdelning,
sociologiska institutionen och statsvetenskapliga
institutionen har omfattande kontakter med Östeuropa och
ingår i ett nätverk med forskare vid andra europeiska
universitet.
Aktuella forskningsområden är bl.a.
befolkningsekonomi, internationell ekonomi, industriell
ekonomi, arbetsmarknadsekonomi, rättsekonomi,
utvecklingsekonomi, forskningspolitik, befolkningsfrågor,
miljöfrågor, internationell organisation, internationellt
samarbete och internationell politik.
Den samhällsvetenskapliga forskningen vid Lunds
universitet bedrivs också i nära samarbete med forskare vid
andra fakulteter. Som exempel kan nämnas områdena
internationell politik som bedrivs vid statsvetenskapliga
institutionen och freds- och konfliktforskning vid historiska
institutionen. Vid Forskningspolitiska institutet bedrivs
forskning som har anknytning till teknikområdet, bl.a.
genom forskning kring teknologiöverföring.
Miljöområdet är ett annat flervetenskapligt område som
innefattar såväl samhällsvetenskap som teknik och
ekonomi. I detta sammanhang bör också det nyinrättade
ACLU (Arbetsvetenskapligt centrum vid Lunds
universitet) nämnas. ACLU är ett regionalt organ för
flervetenskapligt forskningssamarbete fram för allt inom
områdena medicin, teknik, samhällsvetenskap och
humaniora. I ACLU:s forskarkollegium ingår omkring 250
forskare, varav flera har kontakter med Östeuropa och
Baltikum.
Vad gäller frågorna om Östersjön finns redan väl
utvecklade kontakter mellan Göteborg och Malmö/Lund
samt i en vidare omfattning nätverkstriangeln Lund--
Roskilde--Köpenhamn i samverkan med de östeuropeiska
länderna.
Jag vill också lyfta fram verksamheten vid historiska
institutionen vid Lunds universitet:
Här har inom ramen för rådsprofessuren i empirisk
konfliktforskning bedrivits en för svenska förhållanden
omfattande forskning i östeuropeisk historia. Till denna
verksamhet kan räknas tre större forskningsprojekt med
inriktning på öst- och centraleuropeiska problem och med
deltagande från ett antal specialister på både doktorandnivå
och postdoktoral nivå.
1. Europeiska gränskonflikter. Projektet, stött av
Riksbanksfonden, startade på 70-talet och har nu genom de
senaste årens händelser fått förnyad aktualitet.
2. Etnisk och social konflikt, bl.a. utvecklingen på
Balkan. Projektet har också stötts av Riksbanksfonden.
3. De europeiska nationalstaternas kris. Tendenserna till
såväl integration som uppsplittring är omöjliga att förstå
utan djupgående historiska perspektiv.
Inom ramen för denna mer än två decennier långa
forskningsverksamhet har byggts upp en värdefull
samtidshistorisk kompetens, som nu kan riskeras gå
förlorad om resurserna skall koncentreras till Uppsala
universitet.
Av det ovan anförda framgår att också Lunds universitet
har gamla traditioner vad gäller öststatsforskning och ligger
långt framme vad avser aktuella forskningsprojekt.
Det är mot denna bakgrund inte rimligt att
forskningsresurserna avseende Central- och Östeuropa så
ensidigt koncentreras till Uppsala universitet.
Riksdagen bör därför med ett uttalande säkerställa att
den högkvalitativa forskningen om Central- och Östeuropa
fortsatt kan bedrivas vid Lunds universitet och härför
avsätta särskilda medel.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning rörande Central- och
Östeuropa vid Lunds universitet.