med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor -- frihet för kvalitet

I proposition 1992/93:1 föreslås att det grundläggande
för framtida lokala beslut om urval skall vara den sökandes
kunskaper, erfarenheter och särskilda fallenhet för den
sökta utbildningen. Jag delar denna uppfattning.

Vidare läggs förslag på vilka urvalsgrunder som skall
gälla när högskolor och universitet får ökat inflytande över
antagningen av sökande. Propositionen föreslår att endast
ett eller flera av urvalsgrunderna betyg, högskoleprov,
annat särskilt prov, tidigare utbildning samt
arbetslivserfarenhet skall kunna användas. Utöver dessa
skall särskilda skäl kunna åberopas. Jag anser att ytterligare
två urvalsgrunder bör gälla, nämligen positiv särbehandling
och förtur för vissa utbildningar för underrepresenterat
kön.

Sverige har idag, i både historisk och internationell
jämförelse, långtgående jämställdhet mellan könen. Den
stora förändring som skett under de senaste decennierna är
att kvinnor idag i långt större utsträckning har utbildning
och förvärvsarbete.

Ändå är det långt kvar innan verklig jämställdhet mellan
kvinnor och män har uppnåtts.

Studie- och yrkesval är fortfarande mycket könsbundna.
Kvinnor återfinns nästan helt i 30 typiska kvinnoyrken
medan män är jämnt fördelade på 300 yrken.
Snedrekryteringen inom högre utbildning består. Ht-1991
var andelen kvinnor som antagits inom den tekniska sektorn
27 % medan andelen män antagna inom utbildningssektorn
var 19 %.

Den traditionella uppdelningen av arbetsuppgifter och
ämnesval mellan kvinnor och män har en historisk
bakgrund som präglar högskolans struktur. Utbildningar
som är starkt präglade av endera könet har också ett
innehåll och uppläggning som speglar denna skevhet.
Motståndskraften till förändringar av strukturen inom
högskolan är stor.

Jämställdhet är en rättvisefråga och samhällets
viljeriktning speglas bl a av de formella åtgärder som
vidtagits; ny jämställdhetslag, riksdagens mål för
jämställdhet inom högskolan, förordningar och det aktuella
förslaget till högskolelag. Det är viktigt att de formella
målen kan nås och ges innehåll.

De urvalsgrunder som jag föreslår, nämligen positiv
särbehandling och förtur för underrepresenterat kön kan
vara verktyg för att vi skall kunna nå de mål om balans
mellan kvinnor och män inom de längre grundutbilningarna
och inom forskarutbildningen som riksdagen tidigare ställt
upp. När högskolorna skall ta ansvar för sin egen antagning
av studerande bör de kunna använda positiv särbehandling
och förtur som ett led i ett planerat jämställdhetsarbete.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att positiv särbehandling och
förtur till vissa utbildningar för underrepresenterat kön
skall kunna användas som urvalsgrund till och inom
högskolans utbildningar.

Stockholm den 21 oktober 1992

Christer Eirefelt (fp)