med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg
Konsumentinriktad forskning
Behovet av konsumentinriktad forskning har betonats av
flera svenska utredningar under senare år. Vid tre av våra
universitet, Göteborg, Umeå och Uppsala, finns
hushållsvetenskapliga institutioner. Ingen av dessa har fasta
forskningsresurser. Dock finns intresse att utveckla mot det
kunskapsbehov som finns inom den hushållsvetenskapliga
ämnessektorn, nämligen kost, textil, hushålls- och
privatekonomi, och som direkt kan utnyttjas inom de
hushållsvetenskapliga utbildningarna. Ansatsen inom
respektive område kan vara teknologisk, ekonomisk
(privateller samhällsekonomisk aspekt) eller
beteendeinriktad. Problemställningarna har en tydlig
tvärvetenskaplig karaktär och förutsätter
forskningsanknytning till flera olika fakulteter.
Samhället har hittills underlåtit att göra
kvinnodominerande utbildningar forskningsförberedande.
Det är lätt att konstatera att det finns mycket angelägna
forskningsbehov inom t ex den hushållsvetenskapliga
sektorn. För att öka andelen kvinnor i forskarutbildningen
måste prioritering av forskarresurserna göras. Så skulle t ex
en satsning inom kvinnodominerande utbildningar bidra till
ett tvärvetenskapligt samarbete mellan teknisk och
hushållsvetenskaplig forskning. Därmed skulle en sådan
forskningserfarenhet bidra i processen att transformera
tekniska forskningsresultat i praktisk tillämpning.
I propositionen sägs att det finns en stor outnyttjad
begåvningsresurs bland kvinnor. Förklaringen sägs vara
dels att merparten av de kvinnliga studenterna idag finns
inom utbildningar som inte är direkt
forskningsförberedande och dels att kvinnorna är
underrepresenterade inom de naturvetenskapliga och
tekniska områdena. Vissa åtgärder härför redovisas i
propositionen. Däremot sägs inget om extra insatser inom
kvinnligt dominerande utbildningsområden som saknar
resurser eller har otillfredsställande sådana!
De hushållsvetenskapliga institutionerna måste därför
enligt min mening tillföras fasta forskningsresurser och
förstärkning av handledarkompetensen i
uppbyggnadsskedet.
Konsumentpolitiken är för närvarande föremål för
översyn. Några ytterligare satsningar föreslås därför inte nu
i propositionen. Jag delar vad föredragande statsråd anför
om den konsumentpolitiska forskningen nämligen det
angelägna i att forskningen på konsumentområdet kan
utvecklas, bl.a. hur konsumenternas attityder och
beteenden påverkas av olika åtgärder och förändringar i
samhället samt att det på det hushållsekonomiska området
finns viktiga forskningsuppgifter.
Enligt min mening borde ett Hushålls- och
konsumentvetenskapligt forskningsråd inrättas. Ett sådant
råd har blivit än mer angeläget i och med EES-avtalet och
en ev förestående EG-anslutning. Ett skäl är det starkt
ökade varuflödet. Ett annat skäl är behovet av ett
framgångsrikt miljöarbete. Det behövs ett stark
engagemang från hushålls- och konsumentsidan för att
värdera behovet av kompletterande eller förändrade
konsumentpolitiska åtgärder.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fasta forskningsresurser och
handledarresurser vid institutionerna för
hushållsvetenskap,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet av ett hushålls- och
konsumentvetenskapligt råd.