med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg
Forskning för utveckling
Högskolan i Örebro har mycket goda förutsättningar att
under de närmaste åren utvecklas till ett universitet.
Vi tvingas konstatera att regeringen inte noga prövat
möjligheten att tillåta kompaktare universitetsutbildningar
eller prövat möjligheten att etablera fasta
forskningsresurser vid högskolor som uppnått den mognad
Högskolan i Örebro har. Andelen forskarutbildade lärare
är i paritet med universitetens. Ett uttryck för kvaliteten på
den forskning, som redan nu bedrivs vid högskolan är dess
relativt höga andel av forskningsrådsmedel.
Internationella erfarenheter visar att ett universitet inte
måste vara stort för att kunna erbjuda bra undervisnings-
och forskningsmiljöer. Tvärtom framhålls ofta att små
universitet ofta är goda universitet, präglade av både hög
kvalitet och god miljö. Vi har svårt att se rimligheten av att
Sverige inför ett fördjupat internationellt samarbete ålägger
vissa regioner starka restriktioner för forskningen, medan
de inte påläggs andra. Detta är särskilt allvarligt i regioner
med behov av stora infrastrukturella insatser för utveckling
och förnyelse.
I detta sammanhang kan nämnas att särskilt den
samhällsvetenskapliga faktulteten i Örebro har mycket hög
kompetens. Den är redan nu större än fakulteten i
Linköping och i paritet med motsvarande fakultet i Umeå.
Ett uttryck för den kompetens, som utvecklats vid
fakulteten är NOVEMUS -- forum för forskning och
utbildning om offentlig verksamhet. Det fungerar som en
viktig mötesplats mellan forskare och praktiker kring
förnyelsearbetet inom den offentliga sektorn. Det är
angeläget att understryka behovet av ett kraftfullt stöd till
forskning om den offentliga sektorn i en tid av mycket stora
förändringar.
I det korta perspektivet krävs en kraftfull utbyggnad av
Högskolans resurser för egna forskningsinsatser och
nätverkssamarbete med universiteten. Vi menar därför att
Högskolans anslag för forskningsstödjande åtgärder bör
räknas upp med 8 miljoner kronor om året för att bland
annat ge utrymme för ett ökat nätverkssamarbete med
universiteten. Särskilt med Uppsala, Stockholms och
Linköpings universitet har ett nära och kvalificerat
samarbete etablerats.
Utöver den reguljära forskningsverksamheten vid
Högskolan finns i länet en mängd intressanta
utvecklingsprojekt. Vi vill nedan fästa Riksdagens
uppmärksamhet på några av dem.
Miljö
En massiv satsning på forskning inom miljöområdet
kommer att vara en viktig förutsättning för en långsiktigt
uthållig tillväxt. Sverige har här stora konkurrensfördelar
genom att tidigare socialdemokratiska regeringar före
konkurrentländerna lade om kursen mot en mer
miljöinriktad politik på olika områden. Inom Örebro län
finns en gemensam strävan mot att utveckla länet till ett
eko-län. Bland områden som ägnas särskilt intresse finns
avfalls- och avloppshantering, bioteknik och
naturresurshushållning. Länets näringsliv präglas i hög grad
av miljöteknikkunnande vid företag som Bofors, Nobel
Chemicals, SAKAB, Frövifors och Aspa samt en
omfattande livsmedelsindustri. I länet finns också
betydande kompetens inom landskaps- och naturvård bl.a.
genomm SLU:s forskningsstation Grimsö.
Nätverk mellan Högskolan och företag inom
miljöområdet är på väg att etableras. Ett viktigt exempel på
detta är det nätverk inom miljöområdet som byggs upp
mellan Högskolan, SAKAB, Örebro läns landsting och
Kumla kommun. Här går SAKAB in med en betydande
ekonomisk insats.
Kommunikationshandikapp
En framsynt handikappolitik har lett till att Sverige
tillhör världens ledande nationer inom forskning och
utveckling på handikappområdet, kanske främst
kommunikationshandikapp. Ett närmande mellan industri,
offentlig service och forskning kan bidra till nya
marknadsandelar för bl.a. handikapphjälpmedel. Här intar
Örebro en mycket viktig roll. Staden har kommit att bli
centrum för döv- och hörselvården. Genom den statliga
Ekesskolan finns här resurscentrum och landets enda
specialskola för blinda. Här finns också en nationell
forskningsresurs genom Regionsjukhusets audiologiska
klinik.
I staden finns ett trettiotal statliga, kommunala och
landstingskommunala institutioner som tidigare arbetat
mer eller mindre utan kunskap om varandras verksamheter.
Flera av dessa är nationella eller regionala kunskapscentra.
Centrum för kunskap om kommunikationshandikapp
(CKH) är en relativt nybildad nätverksorganisation, som
samordnar forskning och utveckling inom området
kommunikationshandikapp i landet.
Förutsättningarna för att bedriva och sprida forskning
inom området är särskilt gynnsamma i Örebro med dess
mångfald, bredd och närhet mellan olika verksamheter.
Med ett aktivt statligt stöd och engagemang bör Örebro
långsiktigt kunna utvecklas än starkare till en viktig
internationell mötesplats på området
kommunikationshandikapp. Vi föreslår att Högskolan i
Örebro tilldelas 2 000 000 kronor för Centrum för
kommunikationshandikapp.
Fora för kvinnoforskning
Vid Högskolan i Örebro finns ett av landets åtta fora för
kvinnoforskning. Fora spelar en viktig roll som stöd till
kvinnoforskningen men också som mötesplats mellan
kvinnliga forskare och praktiker.
Örebro har som enda ort i landet profilerats mot
jämställdhetsfrågor inom den politiska sfären, där
högskolan spelar en mycket viktig roll. Det nationella och
internationella intresset för forskningsresultaten inom
området är mycket stort. Ökade ambitioner på
jämställdhetsområdet bör därför följas av en ökning av
anslagen till Centrum/Fora för kvinnoforskning. Vi föreslår
att Högskolan i Örebro tilldelas ytterligare 500.000 kronor
av forskningsmedel till Centrum/Fora i Örebro.
Centrum för småföretagarforskning
Intresset för de mindre företagens roll och betydelse i
samhällsekonomin har både nationellt och internationellt
utvecklats under det senaste decenniet. Här har NUTEK
haft en viktig roll för att initiera och genomföra studier inom
området, ofta i samverkan med forskare vid olika
universitet och högskolor. I Sverige drivs såväl
entreprenörsforskning i vid mening som en mer fokuserad
forskning avseende t.ex. det teknikbaserade
nyföretagandet och småföretag i lokala nätverk, väl i paritet
med den internationella forskningen. Dock finns skäl att
efterfråga en förstärkning av den forskning som handlar om
strukturfrågor och tillväxtproblem, både på regional och
nationell nivå.
Sverige har ett stort behov av såväl forskning av
policyrelevant slag som en stabil kunskapsbank inom
småföretagsområdet. Forskningsinstitut med speciell
inriktning mot småföretagsforskning har inrättats i flera
EG-ländet. Detta saknas i Sverige.
I samverkan mellan Högskolan i Örebro, NUTEK,
universiteten, högskolan i Växjö, Utvecklingsfonden i
Örebro län m.fl. regionala intressenter har därför Forum
för småföretagsforskning (FSF) etablerats. FSF har sitt säte
i Örebro. Detta har kunnat möjliggöras genom Högskolans
profil, närheten till SCB:s arbetsställe, företagsregister och
ett stort regionalt engagemang. En viktig uppgift för FSF är
att stödja småföretagen i en omorientering mot
internationella marknader samtidigt som dessa skall ges
ökad förmåga att hantera den ökade konkurrens på
hemmamarknaden, som en ökad internationalisering
innebär.
FSF skallförse beslutsfattare med vägledning för
insatser för att stärka småföretagens ställning, utgöra en
samlad kunskapspool i småföretagsfrågor för
intresseorganisatoner, banker, utvecklingsfonder och andra
organisationer som arbetar med och för småföretagande,
fungera som mötesplats för småföretagsforskningen i
landet och svara för spridning av forskningsresultat,
utgöra Sveriges nationella organisation för samverkan med
utländska institut inom småföretagsforskningens område.
FSF bör ges en basfinansiering som avser att garantera
att den nödvändiga kunskapsutvecklingen sker.
Basfinansieringen bör ge utrymme för
forskningshandledare samt ett par forskar-
/doktorandtjänster. Den ska ge utrymme att utveckla det
planerade samarbetet med andra universitet och högskolor.
Vi menar att det är av väsentligt nationellt intresse att
Sverige i likhet med våra konkurrentländer kan etablera en
verksamhet som mötesplats mellan forskarvärlden och
småföretagen. Vi föreslår därför att riksdagen uttalar
behovet av medel för utveckling av FSF:s verksamhet.
Omvårdnad och hälsa
I Regionsjukhuset i Örebro, Vårdhögskolan, den ena av
landets två idrottsinstitutioner (GIH) och en mängd
institutioner och myndigheter, som arbetar med
omvårdnads- och friskvårdsfrågor har Örebro län stora
möjligheter att bidra till landvinningar inom
folkhälsoområdet.
Vårdhögskolan i Örebro samverkar nära med den
statliga högskolan och Regionsjukhuset och har därmed
kunnat utveckla samverkan mellan utbildning och
forskning. Betydelsefulla avhandlingar inom
omvårdnadsarbetet har avlagts av forskare knutna till
Vårdhögskolan. Det finns dock här som vid andra
Vårdhögskolor stor brist på disputerade lärare och behov
att utveckla karriärmöjligheterna för de studerande.
Brist på forskningsresultat inom omvårdnadsområdet
utgör en allvarlig hämsko på utvecklingen av vården inom
kommuner och landsting. En satsning på ökade resurser på
omvårdnadsforskning skulle vara ett betydelsefullt bidrag
till kunskapsutvecklingen samtidigt som det skulle höja
kvaliteten på vårdutbildningen. Den höga andelen kvinnor
inom vårdutbildningarna innebär också att en satsning på
forskarutbildning på vårdhögskolorna är betydelsefull ur
jämställdhetssynpunkt. Vi föreslår därför att riksdagen
uttalar behovet av en kraftfull satsning på
forskarutbildningen vid vårdhögskolorna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fasta forskningsresurser vid
Högskolan i Örebro,
2. att riksdagen beslutar att anslaget till
forskningsstödjande åtgärder vid Högskolan i Örebro
utökas med ytterligare 8 miljoner kronor budgetåret
1993/94,
3. att riksdagen beslutar att utöka
Utbildningsdepartementets anslag för centra/fora för
kvinnoforskning varvid Kvinnovetenskapligt forum vid
Högskolan i Örebro tillförs ytterligare 500 000 kr
budgetåret 1993/94,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stöd till miljöforskning och
Centrum för småföretagsutveckling vid Högskolan i
Örebro,
5. att riksdagen beslutar att anslå 2 miljoner kronor till
Högskolan i Örebro för verksamheten vid Centrum för
kommunikationshandikapp,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av utbyggnad av
omvårdnadsforskningen vid vårdhögskolorna.
Stockholm den 15 mars 1993
Sture Ericson (s)
Håkan Strömberg (s)
Maud Björnemalm (s)
Hans Karlsson (s)
Inger Lundberg (s)