Ökad jämställdhet 1990 års forskningspolitiska proposition innebar ett kvantitativt och kvalitativt språng framåt för den samlade kvinnoforskningen i Sverige. Samtidigt har antalet forskarutbildade kvinnor inom flertalet faktulteter ökat.
Fortfarande är dock andelen forskarutbildade kvinnor låg. Särskilt anmärkningsvärd är den mycket låga andelen kvinnor bland högskolelektorer och professorer 19 respektive 6 procent.
Vi anser det därför angeläget att det tiopunktsprogram regeringen -- utifrån rapporter från FRN och den s.k. JÄST- gruppen -- föreslår i propositionen genomförs.
Kvinnoforskningen spelar en viktig roll för att öka insikten om betydelsen av könsperspektiv i samhället. Vi noterar därför med tillfredsställelse att regeringen tagit konsekvensen av riksdagens beslut att behålla Forskningsrådsnämnden och nu stärker dess anslag till kvinnoforskningen.
Forskningens förändring i mer könsmedveten riktning innebär ett kreativt nytänkande, som kan bidra till ett bättre samhälle, där båda könens kunskap och erfarenheter tas till vara.
Centrum/fora för kvinnoforskning, som inrättats vid de sex universiteten och högskolorna i Örebro och Luleå har haft stor betydelse för utvecklingen av kvinnoforskningen vid de olika högskolorna. Trots begränsade anslag har kvinnofora medverkat till en betydande ökning av kvinnoforskningen. Vid samtliga fora ges kurser på grundnivå -- och på vissa orter också doktorandnivå. Centra/fora arrangerar också nationella och internationella konferenser med möten mellan kvinnoforskare och mellan kvinnoforskare och kvinnor inom politik, samhälls- och arbetsliv. Kvinnofora spelar på sina högskolor inte minst en viktig roll för kvinnliga forskare inom olika discipliner, som här har stöd och en mötesplats.
Då kvinnofora arbetar med mycket begränsade resurser och behovet av ytterligare insatser för att stärka kvinnliga forskare är stort, anser vi det angeläget att de medel, för befintliga kvinnofora, som redovisas under Utbildningsdepartementets huvudtitel förstärks med ytterligare 3,5 miljoner kronor fr.o.m. 1993/94. Anslaget bör därutöver stärkas med ytterligare 1,0 miljoner kronor som stöd till nyetablering av centrum/fora vid högskolorna i Gävle/Sandviken, Karlstad och Sundsvall/Härnösand.
Vi vill understryka vikten av att forskarsamhället tillför ökad kunskap om förhållanden av betydelse för ett gott liv för både kvinnor och män. Kvinnors hälsa och kvinnosjukdomar måste ägnas ökad uppmärksamhet inom medicinsk forskning. Kvinnors insatser måste synliggöras inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och kvinnors och mäns villkor i arbetslivet ägnas ökat intresse.
Andelen kvinnor inom teknisk forskning måste ökas väsentligt under planeringsperioden, och de fakulteter -- de teologiska och juridiska -- där ingen ökning av andelen forskarutbildade kvinnor skett under senare år, och särskilt analysera de bakomliggande faktorerna härför.
Inom utbildningsområden som omvårdnad och utbildning är andelen kvinnliga studenter hög. Samtidigt är möjligheterna till forskarutbildning få och andelen forskarutbildade lärare anmärkningsvärt låg. Här krävs en betydande satsning på forskarutbildning under planeringsperioden.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att Kvinnovetenskapligt forum vid Högskolan i Örebro tillförs ytterligare 500 000 kr budgetåret 1993/94.
Stockholm den 15 mars 1993 Inger Lundberg (s) Maud Björnemalm (s)