med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg
Forskningspolitiska propositionen har inte i tillräcklig
omfattning beaktat behovet av forskning och utveckling av
socialförsäkringsområdet. Detta är märkligt, inte minst mot
bakgrund av att detta område utgör en kostnad på cirka 20 %
av BNP. Kostnaderna har ökat de senaste åren. Det
är också märkligt mot bakgrund av att det skett stora
förändringar på socialförsäkringsområdet och att det i
krisuppgörelsen ingick att socialförsäkringsområdet skall
bli föremål för stora förändringar de närmaste åren.
För det ovan nämnda behövs ny kunskap. Tyvärr är
socialförsäkringsområdet ett försummat område när det
gäller forsknings- och utvecklingsinsatser. Detta
förhållande påtalades kraftfullt av
rehabiliteringsberedningen 1988 och orsakerna till detta
förhållande sades vara bl.a. följande:
(SOU 1988:41)Socialförsäkringens kontinuerliga och
snabba omvandling.Avsaknaden av naturlig
institutionell hemvist för socialförsäkring inom
Högskolan.Socialförsäkringen tillhör som regel inte
institutionernas traditionella intressen och inriktning.De
statliga utredningar som sysslar med socialförsäkringen
vänder sig sällan till forskarvärlden för att få hjälp.
Intressemotsättningar ha varit sällsynta under
socialförsäkringens expansion.Tillväxten av antalet
forskare och forskarstuderande inom det
samhällsvetenskapliga området är svag.
Visserligen har det hänt en del sedan detta skrevs. Det
finns ''öar'' av FoU på socialförsäkringsområdet, men på det
hela taget kvarstår rehabiliteringsberedningens bedömning.
Den allra senaste tiden har det dock skett en förändring
som kan bli av stort värde i framtiden. I Jämtland har det
nämligen bildats ett forskningsråd som kallas Stiftelsen
Jämtlands Länsforskningsråd. Målet är att skapa
förutsättningar för en kreativ kunskapstillväxt i länet och på
sikt ett mittsvenskt universitet.
Forskningsrådet förfogar inte över några ekonomiska
resurser, men rådet har nyligen (1993-02-24) avsatt 2 miljoner
kronor till start av FoU på
socialförsäkringsområdet med särskild inriktning på
rehabilitering.
Forskningsrådets beslut innebär att fyra forskare knyts
på deltid till Högskolan i Östersund. Det är förutom en
docent vid högskolan tre professorer -- en vid
Socialhögskolan, en vid Stockholms Universitet och två vid
Karolinska Institutet. Detta utgör ett tvärvetenskapligt
team av forskare från samhälls-, beteende- och medicinska
vetenskapsområdena. I nätverket ingår också
försäkringskassorna i Stockholms och Jämtlands län. Även
glesbygdsmyndigheten i Östersund finns med i nätverket.
Högskolan i Östersund ingår på detta sätt i ett nätverk
med två lärosäten, Stockholms Universitet och Karolinska
Institutet, som har egna fasta forskningsresurser. Dessutom
är två försäkringskassor kopplade till nätverket, vilket gör
att det blir en viktig koppling mellan teori och praktik som
är väsentlig för att utveckla socialförsäkringsområdet.
I forskningspolitiska propositionen poängteras just
bildande av nätverk av forskare och en koppling mellan
teori och praktik framförallt på näringslivsområdet, men
det är viktigt att detta blir fallet även inom den offentliga
sektorn.
I och med bildandet av ovan beskrivna nätverk av
kompetenta forskare och praktiskt verksamma vid i första
hand två försäkringskassor (storstad och glesbygd) har
äntligen socialförsäkringsforskningen fått en hemvist.
Nätverket har fått en fast organisation genom att bli en
enhet direkt kopplad till Högskolan i Östersund.
Uppgiften för nätverket blir att initiera FoU inom
socialförsäkringsområdet. Det bör understrykas att
problemformuleringarna sker utifrån de praktiskt
verksammas vardagskunskap vid försäkringskassorna. Det
är också av vikt att det är de kassaanställda som i samarbete
med kompetenta forskare skall bedriva FoU.
Kassapersonalen kommer också att återföra
forskningsresultaten till den praktiska verksamheten. Just
denna del brukar ofta bli försummad i den traditionella
forskningen. De forskare som ingår i nätverket kommer
också att handleda doktorander och personer som bedriver
FoU på området. En annan viktig uppgift för forskarna blir
att utveckla metodik för uppföljning och utvärdering av
gjorda insatser. Det finns behov av en tvärvetenskaplig
metodikutveckling på socialförsäkringsområdet på samma
sätt som det sker en utveckling av utvärderingsmetodik på
det medicinska området genom SBU.
Det kan konstateras att det finns ett stort behov av
kunskaper på socialförsäkringsområdet -- ett område som
kostar nära 300 miljarder
kronor eller 20 %
av BNP. Det har skett stora förändringar på
socialförsäkringsområdet de senaste åren som vi inte vet
effekterna av. Det gäller exempelvis köp av yrkesinriktade
tjänster i samband med rehabilitering och arbetsgivarnas
sjuklöneperiod.
Behovet av socialförsäkringsforskning är särskilt stort
just nu genom de aviserade förändringar som
krisuppgörelsen innebär.
I och med att socialförsäkringsforskningen nu har fått en
hemvist vid Högskolan i Östersund och det nätverk som
finns kopplat dit med forskare och praktiker finns det en
unik möjlighet att bedriva tvärvetenskaplig forskning och
utveckling på socialförsäkringsområdet.
Den resurs på 2 miljoner
kronor som betalats av Stiftelsen Jämtlands
Läns forskningsråd utgör en blygsam summa för start av
forskningen på området.
Det behövs 10 miljoner
kronor ytterligare per år för att kunna bedriva
forskning och utveckling på socialförsäkringsområdet.
Medlen kan beviljas för en treårsperiod varefter en
utvärdering kan ske.
Dessa 10 miljoner kronor per år skall användas till att
utöka tjänstgöringstiden för forskarna i nätverket.
Dessutom skall medlen användas till doktorandtjänster och
projektmedlen. Vissa medel måste också användas till
administration av forsknings- och utvecklingsarbetet. En
chef för verksamheten som kan ägna sig åt dels forskning
och utveckling, dels administration bör anställas.
Som framgår av det ovan redovisade är detta ett stort
och viktigt forskningsarbete som har hög aktualitet.
Erfordeliga ekonomiska resurser bör ställas till Stiftelsen
Jämtlands läns forskningsråds förfogande.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ekonomiska resurser för
forskning inom socialförsäkringsområdet.
Stockholm den 15 mars 1993
Nils-Olov Gustafsson (s)
Margareta Winberg (s)
Berit Andnor (s)