med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg
Ett allvarligt problem inför framtiden är den låga
andelen kvinnliga studerande på tekniska utbildningar.
Detta förhållande leder till att antalet kvinnliga forskare
inom framför allt teknik är lågt. Om man långsiktigt vill öka
antalet tekniker med högre utbildning måste man vidta
åtgärder för att öka kvinnors intresse för teknik och
naturvetenskap.
Problemet med kvinnors svaga intresse för teknik -- eller
med ett annat perspektiv: den tekniska utbildningens
bristande vilja att organisera sig så att den attraherar
kvinnor -- har blivit tydligt. Ett sätt att ge underlag för
positiva åtgärder är att stimulera till kvinnoforskning om
teknik och naturvetenskap.
Regeringen uppdrog 1990 åt Forskningsrådsnämnden
(FRN) att utreda hur kvinnoforskning med inriktning på
naturvetenskap och teknik bör stödjas. Utredningen
''Genus, teknik och naturvetenskap -- en introduktion till
kvinnoforskning i naturvetenskap och teknik'' lades fram i
oktober 1992. Utredningen föreslog bl.a. att medel
motsvarande en professur/högskolelektorstjänst med
inriktning mot genus och teknik skall ges till både
universitetet i Linköping och högskolan i Luleå. Därutöver
förordar man ''icke ortsbundna'' medel till forskning inom
området. I FRN-utredningen görs en genomgång av
situationen vid landets universitet och högskolor sett i ett
internationellt perspektiv. I utredningen dras slutsatsen att
en prioritering av dessa orter är ''naturlig av flera skäl''. I
forskningspropositionen 1992/93:170 avviker man från
utredningens förslag genom att endast föreslå en tjänst till
högskolan i Luleå. Detta är olyckligt av följande skäl.
Vid universitetet i Linköping är verksamheten med
inriktning på kvinnor och teknik mångfacetterad:Vid
tekniska högskolan i Linköping har ända sedan 1978
bedrivits en aktiv verksamhet för att rekrytera fler kvinnor
till tekniska högskoleutbildningar, bl.a. inom projektet
''Flickor och teknik'', vilket inneburit att andelen kvinnor
på exempelvis datalinjen är högre än riksgenomsnittet.
Flera initiativ har tagits, med stöd av Forum för
kvinnoforskning och tema Teknik och social förändring
(tema T), att införa kvinnoperspektiv i undervisningen vid
tekniska högskolan. Ett exempel är vid institutionen för
konstruktions- och produktionsteknik (IKP).En årligen
återkommande föreläsningsserie vid tema T om Teknik och
samhälle har viktiga och upppskattade inslag med
genusperspektiv på teknik och ingenjörsprofessionen.En
planerad valbar kurs för teknologer om Teknik och makt
som skall ges av tema T innehåller ett betydande inslag av
kvinnoforskning.Forskare vid tema T fungerar som
handledare för examensarbeten med
kvinnoforskningsinriktning vid tekniska högskolan och som
föreläsare om kvinnofrågor bland kvinnliga tekniker inom
och utanför högskolan, m.m.
Genusforskning har kunnat etableras inom forskningen
och forskarutbildningen vid institutionen för Tema, främst
inom tema T. I FRN-utredningen konstateras att det där
ansetts naturligt att anlägga ett genusperspektiv i
forskningen och att det vid detta tema ''sedan 1986 lagts
fram fem avhandlingar med en klar inriktning mot genus
och teknik. Flera externfinansierade forskningsprojekt av
relevans för genusforsknigen om teknik finns också och
området teknik och genus ses som ett viktigt
forskningsområde i anslutning till tema T:s centrala
program''. Av utredningen framgår att en bred verksamhet
med genusinriktning har kunnat initieras genom att en av
HSFR:s forskartjänster med jämställdhetsinriktning
placerats vid tema T under åren 1989--1995. Vid tema T
finns således seniora forskare inom området genusforskning
och teknik, och därmed har en god forskarmiljö vuxit fram,
vilket ger såväl forskarstuderande som studenter inom
grundutbildningen tillgång till kvalificerad handledning.
Under hösten 1992 har ett program för genusforskning
involverande forskare och forskarstuderande vid fem teman
utarbetats och diskuterats i temarådet. Med denna
verksamhet som grund har samarbete etablerats med
forskare och lärare vid flera institutioner vid Tekniska
högskolan och den filosofiska grundutbildningen.
Området Teknik och genus har därför goda
förutsättningar att växa sig starkt vid universitetet i
Linköping och på sikt kunna påverka såväl grundutbildning
som forskning i tekniskt orienterande ämnen. Det finns
emellertid anledning framhålla att den således framväxta
forskargruppens framtid är osäker eftersom den delvis vilar
på den tillfälliga forskartjänst som HSFR förlagt till
universitetet i Linköping.
Forskning och forskarutbildning vid universitetet i
Linköping omfattar ett brett spektrum av kvinnoforskning i
och om teknik och begränsas ej, som vanligt är, till det
arbetsvetenskapliga fältet. Som FRN-utredningen visat kan
teknik och genus blott förstås och utvecklas om det
behandlas på ett brett sätt.
Vi finner det därför mycket olyckligt att de
tillkommande medlen i propositionen ensidigt hänvisas till
högskolan i Luleå. Vi anser att en satsning i linje med
Forskningsrådsnämndens utredning bättre motsvarar de
krav samhället har anledning att ställa på forskningen om
genus och teknik.
Hemställan
Med hänvisnig till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning och forskarutbildning
inom området genus och teknik vid Universitetet i
Linköping.
Stockholm den 15 mars 1993
Maj-Inger Klingvall (s)
Inge Carlsson (s)
Viola Furubjelke (s)
Ingvar Björk (s)
Sonia Karlsson (s)
Lars Stjernkvist (s)