Motion till riksdagen
1992/93:Ub106
av Lisbet Calner m.fl. (s)

med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg


Kvinno- och jämställdhetsforskningen skall enligt
forskningspropositionen fördubblas. Det tycker vi är bra.
Propositionens förslag om jämställdhetsforskning måste
dock kompletteras på några viktiga punkter.
Den snabbt föränderliga omvärlden aktualiserar nya
forskningsområden, och kanske ny inriktning på gamla.
Behovet av kunskapstillväxt är stort -- i arbetslivet, i
företagen och i offentliga sektorn. Det är viktigt att belysa
och finna nya möjligheter för de kunskapsbehov som
samhälls- och arbetslivsförändringar skapar.
De traditionella administrativa kvinnoyrkena förändras
snabbt. När offentlig administration skärs ned är det i första
hand kvinnor med kontorsyrken som blir arbetslösa. När
näringslivet rationaliserar och omorganiserar minskar också
där utrymmet för kvinnor på kontor. Både näringsliv och
offentlig verksamhet söker allt oftare högskoleutbildad
personal, helst med rykande färska examina.
Den som är ansvarig för att verksamheten är effektiv och
håller god kvalitet vill gärna ha anställda med hög
kompetens. Enahanda och osjälvständiga rutinuppgifter
försvinner alltmer från arbetslivet. Traditionella
kvinnoarbetsuppgifter är säkert inte drömjobben för
flertalet kvinnor i dag -- om de får möjligheten att välja fritt.
Att investera i utveckling av kvinnors kompetens är en
rättvisefråga.
Det behövs framtidstro hos alla människor. Företag och
förvaltningar måste ha tillgång till betydligt mer välutbildad
arbetskraft än vad som finns i dag. Sveriges regering och
riksdag har ett ansvar för att dessa förutsättningar kan
uppfyllas. Att satsa på kvinnor är således strategiskt viktigt
för näringsliv och samhälle.
Regeringens proposition måste därför kompletteras med
uppdrag till universitet och högskolor eller forskningscentra
att bedriva forskning om kvinnors framtidsyrken och
identifiering av kunskapsbehov.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning och ny kunskap för
utveckling av kvinnors kompetens.

Stockholm den 15 mars 1993

Lisbet Calner (s)

Maj-Lis Lööw (s)

Inga-Britt Johansson (s)

Anders Nilsson (s)