med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg
Regeringen understryker i propositionen bl.a. behovet
av en förstärkt forskning kring Central- och Östeuropa och
föreslår i detta syfte att Uppsala Universitet tilldelas 3 mkr
för koncentrerade insatser avseende studier av Östeuropa.
Vi delar regeringens uppfattning att ökade
forskningsinsatser kring Central- och Östeuropa är
motiverade från utrikes- och säkerhetspolitiska
utgångspunkter. De snabba och delvis dramatiska
förändringarna i vår närhet ställer förvisso särskilda krav på
kunskapsuppbyggnad inom detta angelägna område.
Däremot finner vi anledning att ifrågasätta att
regeringen valt att koncentrera insatserna till ett enda
universitet. Vår tveksamhet till denna ensidiga satsning
bygger på vetskapen att kvalificerad forskning om
Östeuropa bedrivs vid flera universitet. Särskilt
anmärkningsvärt är att regeringen inte närmare motiverar
varför just ett universitet ensamt skall komma i åtnjutande
av forskningsresurser på ett område som skapat ett så
omfattande engagemang på flera andra håll.
När nu de för forskning tidigare svåråtkomliga
östländerna öppnas för bl.a. svenska forskare är det viktigt
att koncentrera satsningarna på redan befintlig expertis och
redan existerande nätverk. Detta är särskilt viktigt då det
finns behov av en snabb expansion av ett tidigare eftersatt
forskningsområde.
Vid Lunds Universitet bedrivs sedan länge kvalificerad
forskning inom det aktuella området och de östeuropeiska
kontakterna är väletablerade. Ett flertal kvalificerade
forskare vid den samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund
bedriver forskning om demokratiseringsprocesserna i
Östeuropa och den därmed sammanhängande övergången
till fri marknadsekonomi. Forskare vid bl.a. ekonomisk-
historiska institutionen, forskningspolitiska institutet,
företagsekonomiska institutionen, institutionen för
handelsrätt, institutionen för kulturgeografi och ekonomisk
geografi, ADB-institutionen, nationalekonomiska
institutionen och statsvetenskapliga institutionen har
omfattande kontakter med Östeuropa och ingår i nätverk
med forskare vid andra europeiska universitet.
Aktuella forskningsområden är bl.a.
befolkningsekonomi, internationell ekonomi, industriell
ekonomi, arbetsmarknadsekonomi, rättsekonomi,
utvecklingsekonomi, forskningspolitik, befolkningsfrågor,
miljöfrågor, internationell organisation, internationellt
samarbete och internationell politik.
Den samhällsvetenskapliga forskningen bedrivs också i
nära samarbete med forskare vid andra fakulteter. Som
exempel kan nämnas områdena internationell politik som
bedrivs vid statsvetenskapliga institutionen och freds- och
konfliktforskningen vid historiska institutionen. Inom
sistnämnda institution har inom ramen för den 1975
inrättade rådsprofessuren i empirisk konfliktforskning
bedrivits en för svenska förhållanden omfattande forskning
i östeuropeisk historia. Till denna verksamhet kan räknas
tre större forskningsprojekt, om europeiska
gränskonflikter, etnisk och social konflikt (båda stödda av
Riksbanksfonden) samt ett projekt som gällt de europeiska
nationalstaternas kris. Inom ramen för denna mer än två
decennier långa forskningsverksamhet har byggts upp en
värdefull samtidshistorisk kompetens som innefattar flera
synnerligen väl kvalificerade forskare.
Miljöområdet är ett annat flervetenskapligt område som
innefattar såväl samhällsvetenskap som teknik och ekonomi
(jfr t.ex. miljöekonomi). I detta sammanhang bör också det
nyinrättade ACLU -- Arbetsvetenskapligt Centrum vid
Lunds Universitet -- nämnas. ACLU är ett regionalt organ
för flervetenskapligt forskningssamarbete framförallt inom
områdena medicin, teknik, samhällsvetenskap och
humaniora. I ACLUs forskarkollegium ingår ett 250-tal
forskare, varav flera har kontakter med Östeuropa och
Baltikum.
Vad gäller Östersjöproblematiken finns redan väl
utvecklade kontakter mellan Göteborg och Malmö/Lund,
samt i en vidare omfattning i nätverkstriangeln Lund--
Roskilde--Köpenhamn i samverkan med de östeuropeiska
länderna.
Det är synnerligen angeläget att livskraftiga och delvis
unika forskarmiljöer som beskrivits ovan kan hållas vid liv
och vidareutvecklas och att en satsning på den viktiga
öststatsforskningen sker på områden där förutsättningarna,
som bl.a. i Lund, är goda. Vi finner det mot denna
bakgrund rimligt att medel för öststatsforskning fördelas på
flera universitet som i likhet med Lund har kompetens för
uppgiften. Ett alternativ är givetvis att forskningsmedel för
ändamålet ställs till förfogande centralt, så att intresserade
och kvalificerade forskare kan söka i likvärdig konkurrens.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fördelning av forskningsmedel
för öststatsforskning.
Stockholm den 15 mars 1993
Bengt Silfverstrand (s)
Bo Bernhardsson (s)