med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg
Forskningens prioriteringar
I den breda forskningssatsning som regeringen föreslår
i prop. 1992/93:170 ''Forskning för kunskap och framsteg''
avsätts 12,5 miljarder kronor per år under de närmaste tre
åren. Forskning, snart sagt inom varje område, har ett
strategiskt och stort värde i sig. Detta faktum gäller i all
synnerhet i den rådande lågkonjunkturen där Sverige
behöver stärka sin konkurrenskraft därför att forskning och
utveckling länge varit eftersatt. Samma lågkonjunktur
anger ju också de starkt begränsade resurser som kan
avsättas för forskning och gör att motionerande om ett
totalt större anslag än de föreslagna 12,5 miljarderna får
anses helt orealistiskt, hur angeläget det än kunde vara.
I riksdagshanteringen av forskningspropositionen finns
ett visst dilemma. Å ena sidan har universiteten en alltmer
långtgående självständighet och ett självstyrande som i sig
begränsar utrymmet för regering och riksdag att lägga
synpunkter på hur anslagen används. Forskningen som
sådan är ju också fri och obunden. Å andra sidan finns det
samhälleliga behov av forskningens belysning av olika
problem och frågeställningar. Den möjlighet regering och
riksdag då har att ''styra'' forskningen är att ange vissa
områden som prioriterade och därmed ge de erforderliga
signalerna. Så anges t.ex. i propositionen att ''Regeringen
anser att folkhälsoforskning skall vara ett prioriterat
område för det Socialvetenskapliga forskningsrådet under
den kommande perioden'' (s 116) och ''Regeringen anser att
insatserna för ungdomsforskning bör öka. FRN bör avsätta
ytterligare 500 000 kronor härför'' (s 275).
Med utgångspunkt från signalsystemet att viss forskning
anges som prioriterad vill vi som kristdemokrater lyfta fram
vissa forskningsområden med särskilt stort samhälleligt
behov av forskningens belysning som vi önskar se
prioriterade.
Forskning om äldre
Andelen äldre i Sverige är stor och kommer att öka, och
forskning i geriatrik blir därmed alltmer angelägen. I tider
av lågkonjunktur och ekonomisk knapphet är det viktigt att
de äldre garanteras fortsatt hög livskvalitet och god omsorg
och omvårdnad. Vi vill understryka regeringens angivande
av att denna forskning skall ha fortsatt hög prioritet (s 63
och 114), samt att det är särskilt angeläget att finna en
vetenskaplig grund för utvärderingar av kvalitets- och
effektivitetsmätningar samt av förändringar för äldre och
deras ekonomi i ljuset av de omfattande samhälls- och
systemförändringar som pågår.
Kriminologisk forskning
F.d. statssekreteraren, docenten Ola Nyquist, har på
regeringens uppdrag sett över hur resurserna för
kriminologisk forskning bäst kan utnyttjas för en
verksamhet av hög kvalitet och samhällsrelevans (s 76). I
sitt betänkande ''Kriminologisk och kriminalpolitisk
forskning'' (SOU 1992:80) har Nyquist bland annat
föreslagit inrättandet av en professur med anknytning till
longitudinell forskning under beteckningen professor i
kriminalpsykologi. Det är av stort värde att ytterligare få
belyst vilka faktorer som genererar ett kriminellt beteende
i en forskning som följer ett större antal individer under en
lång tidsrymd. Vi anser att samhällsnyttan av en sådan
longitudinell kriminalpsykologisk forskning är så stor att
inrättandet av en sådan professur bör vara en av regeringen
prioriterad åtgärd.
Forskning om missbruk och spelberoende
Mot bakgrund av de personliga tragedier och enorma
samhällskostnader som alkohol- och narkotikamissbruk för
med sig, bör forskning om missbruk vara prioriterad.
Forskningen bör belysa situationen för hela
missbrukarfamiljen, i synnerhet för barn till alkoholister,
som utgör ca 100 000. Behandlingsprojekt som angriper
missbruksproblemet brett och även ser till
missbrukarfamiljen, som t.ex. LP-stiftelsen, bör belysas.
Forskning om spelberoende och hjälpprogram för att befria
spelberoende, bör också vara prioriterad forskning.
Forskning om familj och barn
Familjen är samhällets minsta byggsten och gemenskap.
I familjen finns förutsättningar för trygghet och
samhörighet, för fostran i solidaritet och för
normöverföring till barnen. Fastän familjelivet av de flesta
upplevs som den faktor som har störst betydelse för välfärd
och livskvalitet, är familjen utsatt för större tryck nu än
någonsin. Regeringen anger också att familjernas
livsformer och levnadsförhållanden är av central betydelse
(s 115). Det bör vara en prioriterad uppgift för forskningen
att belysa familjens situation och faktorer som håller
samman eller söndrar familjen. Särskild uppmärksamhet
bör ägnas åt konfliktlösning i äktenskapet och utvärdering
av familjerådgivning i syfte att kunna integrera
forskningsrönen i skolans barn- och ungdomskunskap och i
kurser för nygifta och unga föräldrar, t.ex.
''äktenskapsskolor'' i studieförbundens regi eller
mödravårdens profylaxträning.
SIPRI:s forskning om instabilitet i Central- och
Östeuropa
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(SIPRI) har ansökt om 24,8 miljoner kronor med
motiveringen att beloppet beräknas medge en viss
breddning av verksamheten till att utöver pågående
forskning också möjliggöra studier av stabilitet och
instabilitet i Central- och Östeuropa (s 90). Regeringen
föreslår i propositionen att anslaget till SIPRI skall vara
21,3 miljoner kronor 1992/93 och 21,8 miljoner kronor
1993/94. Vi utgår från att regeringen försäkrat sig om att det
föreslagna anslaget medger ovan nämnda forskning som vi
anser bör prioriteras.
Folkhälsoforskning
Vi instämmer i regeringens betoning av att insatser för
att ytterligare förbättra folkhälsan är angelägna (s 116) och
att folkhälsoforskning skall vara ett prioriterat område.
Forskning som belyser t.ex. hälsoekonomi, miljömedicin,
kost-, livsstils- och beroendefrågor skulle på sikt än mer
kunna öka den enskildes välstånd och välbefinnande och
samhällets ekonomiska vinster.
Abortförebyggande forskning
Folkhälsoinstitutet (FHI) arbetar med 8 program:
alkohol och narkotika, allergi, mat och motion, skador,
tobak, barns och ungdomars hälsa, kvinnors hälsa, sex och
samlevnad (s 120).
Samtliga dessa områden är av största vikt, men särskilt
bör för närvarande, med tanke på de höga abortsiffrorna
där var fjärde graviditet leder till abort, det sista
programmet med dess abortförebyggande arbete
prioriteras. Ett forskningsprojekt som bör vara högt
prioriterat för FHI är en undersökning av varför svenska
kvinnor begär abort, och vilket stöd de hade behövt av
samhället för att se det möjligt att välja att föda sitt barn.
Den senaste svenska undersökningen om motiven för abort
genomfördes för mer än 10 år sedan, 1981, av 1980 års
abortkommitté. Bland motiven märktes de
socioekonomiska skälen (14 %). Utifrån en ny och aktuell
undersökning skulle det vara möjligt att ''skräddarsy'' ett
åtgärdsprogram för att stödja kvinnor vid oplanerade eller
oönskade graviditeter.
Självmordsforskning
Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) har till
uppgift att stödja betydelsefull grundforskning och
tillämpad forskning inom socialvetenskap, socialpolitik och
folkhälsovetenskap (s 125). SFR bör prioritera
suicidforskning, forskning om varför människor begår
självmord, en alltför vanlig dödsorsak, nu i allt yngre åldrar.
Självmord är det yttersta uttrycket för livssmärta och
existensiell ångest, och är en av de största tragedier som kan
drabba en enskild människa och hennes anhöriga. Det bör
vara angeläget för detta prioriterade forskningsområde --
liksom för övriga -- att forskningsrönen kommer till en bred
allmänhets kännedom och resulterar i ett åtgärdsprogram,
där de signaler den som bär på självmordstankar sänder till
sin omgivning särskilt lyfts fram.
Etik i forskarutbildning och forskning i etik
Det är av största värde att regeringen så klart som
möjligt anger att forskningen måste bedrivas inom de etiska
ramar som utgör grundvalarna för vårt samhälle och
hänvisar till den grundsyn i etiska frågor som
regeringsförklaringen 1991 gav uttryck för (s 6).
Vikten av goda etiska överväganden förankrade i kristen
etik märks särskilt inom medicinsk forskning, i synnerhet
genetisk forskning (s 250 och 360), men behovet av etisk
utbildning finns inom i stort sett alla forskningsområden:
ekonomi, politik, ingenjörsvetenskap för att nämna några
aktuella.
Etiken som sådan bör vara högt prioriterad i
forskarsamhället, och det är glädjande att regeringen avser
att noga följa de frågor som är förknippade med
kunskapsutvecklingen inom området och härvid särskilt
bevaka de etiska aspekterna.
Vi anser att uppgiften att noga följa de nämnda etiska
frågorna samt att övervaka att de angivna etiska principerna
följs bör uppdras åt universitetskanslern.
Ett konkret sätt att stärka forskarnas etiska
medvetenhet är att låta forskarutbildningen innehålla en 5-
poängskurs i ''Forskning och etik''. Ett sådant etikmoment
bör snarast genomföras inom t.ex. biomedicinen, men
sedan också ingå i andra discipliner och då särskilt avpassad
för de frågeställningar som är aktuella där ekonomisk etik,
etik och miljöforskning osv. Sådana etiska kurser för
forskare ges t.ex. i Umeå med jämna mellanrum, men
eftersom de inte är obligatoriska är deltagarantalet lågt.
Regeringen anger också helt riktigt att utvecklingen
såväl nationellt som internationellt aktualiserar behovet av
grundforskning avseende etik och att det är angeläget att de
teologiska fakulteterna även fortsättningsvis
uppmärksammar etiken och dess roll inom
religionsforskningen (s 229). Vi vill understryka att den
etiska forskningen vid de teologiska fakulteterna bör
prioriteras.
Forskning om biobränslen
Miljörelaterad forskning vill vi överhuvudtaget
prioritera högt. Särskilt kan nämnas forskning om
biobränslen (s 382) på grund av den hotande
''växthuseffekten'' genom ökade koldioxidutsläpp, en
prioritering som även IVA angivit (s 456).
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) anser
att energiforskningen bör inriktas mot den långsiktiga
utvecklingen av energiförsörjningen och bör underlätta
effektivare tillförsel och användning av energi. Vi anser det
angeläget att prioritera forskning som ökar möjligheterna
att använda biobränslen i det svenska energisystemet, som
t.ex. rapsolja eller etanol som bilbränsle.
Invandrarforskning
Det socialvetenskapliga forskningsrådet har ansvar för
forskning om invandrar- och migrationsforskning (s 413).
Vi vill prioritera forskning om på vilket sätt flykting-/
migrations- och biståndspolitik samt en samordning av
dessa politikområden kan bidra till att människor inte
behöver emigrera för sin utkomst och överlevnad. Här är
kunskaperna små och otillräckliga. Ett forskningsområde
att prioritera är också orsakerna till människors beslut att
utvandra, liksom frågor om etniska relationer, vilken etnisk
mångfald som är möjlig och hur vi kan undvika etniska
konflikter.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prioriteringar för forskning om
äldre,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att prioritera inrättandet av en
professur i kriminalpsykologi med anknytning till
longitudinell forskning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prioriteringar för forskning om
missbruk och spelberoende,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prioriteringar för forskning om
familj och barn,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prioriteringar för SIPRI:s
forskning om instabilitet i Central- och Östeuropa,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prioriteringar för
folkhälsoforskning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prioriteringar för
självmordsforskning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att uppdra åt
universitetskanslern att noga följa de etiska frågorna i
forskningen och övervaka att de angivna etiska principerna
följs,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om etikmoment som del i
forskarutbildningen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prioriteringar för forskning om
etik,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prioriteringar för forskning om
biobränslen,2
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prioriteringar för
invandrarforskning.3
Stockholm den 12 mars 1993
Rose-Marie Frebran (kds)
Åke Carnerö (kds)
Tuve Skånberg (kds)
1 Yrkande 5 hänvisat till UU.
2 Yrkande 11 hänvisat till NU.
3 Yrkande 12 hänvisat till SoU.