av Hans Gustafsson m.fl. (s, m, fp, c, kds, nyd, -)
med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg
1. Sammanfattning
Proposition nr 170 innehåller bl.a. beskrivning av
exempel på ändamålsenliga modeller för forskning vid
mindre och medelstora högskolor. Förslaget från de tre
högskolorna i sydöstra Sverige om en Sydostfakultet,
knuten till Lunds universitet, apostroferas särskilt. Samtliga
riksdagsledamöter i de tre sydostlänen yrkar i denna motion
att Sydostfakulteten prioriteras vid fördelning av
tillgängliga medel. Motivbilden tecknas mot bakgrund av
dels en plädering om de särskilda behov som finns i sydöstra
Sverige, dels en analys av förslagets förtjänster utifrån det
stora behovet av industriell förnyelse.
2. Allmän plädering med utgångspunkt i
propositionstexten 2.1
Allmänt
I proposition 170 läggs förslag om inriktningen av svensk
forskning de närmaste tre åren. Den finansiella ramen för
åren 1993--1996 är sammanlagt 37,5 miljarder kronor, en
ökning med 600 miljoner kronor utöver pris- och
löneuppräkning. Av denna förstärkning går endast 100
miljoner kronor till mindre och medelstora högskolor. Av
dessa föreslås 40 miljoner kronor som stöd åt nätverk i vilka
även universitet ingår. Stöd föreslås också till högskolor
som sluter långsiktiga forskningsavtal med t.ex.
forskningsintensiv lokal industri.
Utöver koncentrerade forskningssatsningar inom
strategiska nyckelområden understryker regeringen
behovet av ett förstärkt samspel mellan
universitet/högskolor och näringsliv/samhälle.
Kunskapsöverföringen mellan forskningsinstitutioner och
näringsliv anses otillräcklig. Värdefull kunskap förblir
därmed praktiskt outnyttjad.
Den akademiska kompetensen inom framför allt
näringslivet anses vara för låg. Högskolornas
utbildningsutbud anses ha inriktats mot den offentliga
sektorn och mot korta utbildningar i alltför hög grad.
Regeringen föreslår dessutom att universitet och
högskolor ges möjlighet att bedriva viss forskning i
bolagsform. Stöd till bildandet av forskningsbolag föreslås
även kunna utgå i form av aktiekapital. Nya och gamla
forskarbyar föreslås bli förstärkta med en miljard kronor för
att underlätta affärsmässig tillämpning av
forskningsresultat.
Regeringen efterlyser alltså en förnyelse inom
forskningen. Dessutom måste rekryteringen av forskare
förbättras. Man planerar en fördubbling av antalet
doktorsexamina till år 2000. Utbyggd internationell
samverkan efterlyses. Fasta och omfattande relationer
eftersträvas mellan svenska högskolor och utländska
institutioner.
2.2 Forskning vid mindre och medelstora högskolor
Inledningsvis konstateras, sidan 56 f, att forskning i dag
bedrivs i varierande utsträckning vid Sveriges alla
universitet och högskolor. Ansvaret för forskarutbildning
vilar ändå på universitet och högskolor, till vilka fakulteter
är knutna. För att skapa förutsättningar för internationellt
slagkraftig forskning anser regeringen att resurserna måste
hållas samman. Men regeringen kommer genom detta
konstaterande också i ett svårlöst dilemma. Samtidigt som
frontlinjeforskningen kräver koncentration behöver en
decentraliserad akademisk utbildning också goda kontakter
med aktuell forskning. Lärarna måste för att kunna
förmedla en kvalitativt god undervisning vara väl förtrogna
med aktuella forskningsrön.
Den förordade utvägen ur dilemmat är följande:
Ansvaret för forskarutbildningen bör även framgent vara
förbehållet universitet och de högskolor till vilka fakulteter
är knutna. Men forskarutbildning bör som hittills kunna
bedrivas vid mindre eller medelstora högskolor med
anknytning till fakultet. En ökad forskarrekrytering från
dessa högskoleenheter är önskvärd.
För att lösa forskningsanknytningen bör rörliga
fakultetsmedel ställas till enskilda individers förfogande och
fördelas efter prövning i de fakultetsnämnder som har
ansvar för att god forskning bedrivs. En viss del av de rörliga
fakultetsmedlen skall reserveras för lärare vid de mindre
och medelstora högskolorna.
2.3 Medelstilldelning
Utöver de ovan nämnda resurserna bör enligt regeringen
vissa ytterligare förstärkningar göras. Två huvudlinjer
anvisas. Inom den ena linjen beskrivs vårt förslag om en s.k.
Sydostfakultet -- med samarbete mellan högskolorna i
Växjö, Kalmar och Karlskrona/Ronneby och Lunds
universitet. Enligt regeringens uppfattning är det angeläget
att denna form av nätverk förstärks. Härigenom anser man
att samband mellan de nya högskolorna och de starka
forskningsmiljöerna i landet skapas. Detta säkerställer dels
en god kvalitet i forskningen, dels utnyttjas de nya
högskolornas rekryteringspotential för
forskarutbildningen. Regeringen anser därför att särskilda
resurser bör avsättas till regeringens förfogande för stöd och
utveckling av väl utformade strukturer -- liknande den
apostroferade Sydostfakulteten.
Den andra utvecklingslinjen som regeringen anser vara
lovande är att bygga vidare på de profiler som vuxit fram ur
vissa högskolor till följd av ett samarbete mellan högskolan
och ett eller flera företag. Exempel på sådan kvalificerad
vetenskaplig verksamhet är enligt regeringen bl.a. den i
Karlskrona/Ronneby (Soft Center).
I propositionen föreslås en förstärkning av
forskningsanslagen för de mindre och medelstora
högskolorna på sammanlagt 100 miljoner kronor i tre
delpotter. För det första föreslås medel för
forskningsstödjande åtgärder med sammanlagt 20 miljoner
kronor. Dessa är redan nu fördelade till de enskilda
lärosätena.
Vidare föreslås 40 miljoner kronor för år ett i
budgetcykeln för stöd till nätverk -- ur det anslag som
riksdagen har avsatt för kvalitetsförstärkande åtgärder.
Ytterligare 40 miljoner kronor föreslås för år två för
långsiktigt forskningssamarbete med näringslivet.
3. Beskrivning av förslaget om en Sydostfakultet 3.1
Allmänt -- en Sydostfakultet för industriell förnyelse
i Sydsverige
De tre högskolorna i sydost, Kalmar,
Karlskrona/Ronneby och Växjö samverkar formellt sedan
1989 kring en idé om ett nätverksuniversitet med gradvis
avlösning från Lunds universitet. Under år 1992 gick arbetet
in i en mera operativ fas. Bl.a. har styrelserna för de tre
högskolorna haft gemensamma sammanträden, varvid vissa
principiella policybeslut fattats. Ett sådant var att avlämna
en gemensam anslagsframställning för forskningsområdet.
Styrelserna för de tre enheterna avlämnade sålunda 1992-
06-12 en fördjupad anslagsframställning rörande forskning
och forskarutbildning för perioden 1993--1996. I den
föreslogs en utbyggnad i tre etapper. I en första skulle en
Sydostfakultet bildas inom Lunds universitet.
Styrelsen för Lunds universitet anförde också i sin
anslagsframställning att man såg positivt på det pågående
samarbetet mellan de tre högskolorna för att utveckla en
gemensam forskningsorganisation.
På grund av sin originalitet, kostnadseffektivitet och sin
trovärdighet -- genom kopplingen till Lunds universitet --
anser vi förslaget vara en bra utgångspunkt för en förstärkt
forskningsbas i Sydsverige.
Nätverkslösningen anses originell genom att tre
högskolor, med kompletterande profil och en betydande
outnyttjad potential av över 8 000
studenter med låg benägenhet till forskarutbildning,
samverkar med ett universitet som har stora heltäckande
resurser.
Förslaget om en Sydostfakultet innebär att tre autonoma
enheter samordnar sina strävanden i en gemensam
forskningsorganisation. För att få slagkraft och
kostnadseffektivitet samarbetar de tre enheterna emellertid
redan på en rad andra områden:utnyttjande av
gemensamma administrativa system för ekonomi- och
personalhanteringgemensamma program för
kompetensförsörjning och personalutveckling och
utvecklingsprojekt för informationsförsörjning/bibliotek.
En gemensam arbetsgrupp för bibliotek och
informationsförsörjning arbetar t.ex. med sådana frågor
som berörs i propositionstexten under avsnitt 8.9.1
Informationsförsörjning. Där anförs bl.a.: ''Universitet och
högskolor måste möta nya behov bl.a. genom beredskap att
satsa på uppbyggnad av bibliotek och andra resurser för
informationsförsörjning.''
De tre högskolorna överväger nu gemensamt
resursutnyttjande inom ytterligare flera strategiska
områden. Ett är våra internationaliseringsprogram som vi
tillmäter stor betydelse som kvalitetsdrivande faktor. Ett
annat är gemensam utbildningsplanering. Eftersom de tre
högskolorna har olika och kompletterande profiler kan
synergieffekter uppstå genom att vi gemensamt utnyttjar
våra specialkompetenser inom t.ex. språk, ekonomi och
miljö.
Sydostfakultetens grundidé har mejslats ut i samverkan
med Sydsvenska Handelskammaren. På uppdrag av denna
formade fyra framstående forskare en strategi för att stärka
forskningsbasen i sydöstra Sverige: Från regional högskola
till internationellt universitet (N E Sahlin, T Hägerstrand,
A Karlqvist och Å E Andersson, maj 1990). Rapporten
byggde på vissa grundläggande element: Universalitet,
founding professors och nätverkslösning.
Med universalitet avsågs att akademins verksamhet
skulle vila på en solid vetenskaplig grund med långsiktig
kunskapsutveckling som mål.
Nätverkslösningen innebar bl.a. utnyttjande av modern
informationsteknologi. Därigenom kan investerat kapital
utnyttjas mera kostnadseffektivt än i motsvarande
traditionella lösningar.
Founding professors innebär att
kompetensuppbyggnaden skall ske organiskt och med
utgångspunkt i ett begränsat antal initierade professurer,
s.k. founding professors, dvs. framstående forskare med
entreprenöriell läggning.
De tre högskolorna har under senare år ytterligare
penetrerat upplägget inom rektorsämbetena. I arbetet har
också deltagit chefen för utbildningsbyrån vid Lunds
universitet och ledande industrialister.
3.2 Omedelbar industriell nytta och hög verkningsgrad
kombineras med långsiktig kompetensutveckling
I upplägget av en Sydostfakultet ingår både ett visionärt
utvecklings- och ett befintlighetsperspektiv. Med begreppet
universalitet vill vi markera att en akademisk verksamhet
skall vila på en solid vetenskaplig grund med långsiktig
kompetensutveckling som mål. Det skall finnas en kärna av
ämnen som filosofi och vetenskapsteori, metodämnen som
matematik och statistik, informationsämnen som språk och
datavetenskap skall bilda den universella basen. För att
också få en mera tillämpad forskning tänker vi oss
mångvetenskapliga programområden, som t.ex. kognitiv
forskning om informations- och kunskapshantering.
Forskning orienterad mot miljö- och samhällsutveckling i
ett europeiskt perspektiv är ett annat exempel.
Industrirelevant tillämpad forskning kan utan dröjsmål
utökas vid de tre samverkande enheterna i sydost. Blekinge
kan bidra med friska satsningar inom bl.a.
informationsteknologi och datavetenskap. Kalmar har en
ansenlig mångvetenskaplig kompetens inom
naturvetenskap med forskarlag inriktade mot biomedicin,
miljöteknik och naturresurshushållning. Vid Växjö finns en
bred kompetens inom samhällsvetenskap, ekonomi och
humaniora som ger kraft åt forskning i t.ex.
småföretagsamhet och entreprenörskap.
Transportforskning samt skoglig forskning med särskild
tillämpning på den sydsvenska skogsnäringens särskilda
förutsättningar är ytterligare ett par exempel på
gemensamma områden för samverkan mellan näringsliv och
högskola.
Den långsiktiga forskningsuppbyggnaden kan utgå från
våra profiler, där utvecklingen bör ske organiskt utifrån
forskarlag under ledning av en väl meriterad
vetenskapsman som också besitter
entreprenörsegenskaper. Denne skall ha sin stationering vid
ett lärosäte men har ansvar för forskargrupper inom sitt
område i hela nätverket. Anknytning till lokala industrier
för tillämpad kunskapsöverföring bör eftersträvas.
Nätverkstanken bygger på den moderna
informationsteknologi som ständigt gör nya landvinningar.
Datorer och modem, telefax och tv- och videopedagogik
reducerar avståndshinder. Tele- och datakommunikation
kommer att binda samman de tre regionala noderna med
Lunds universitet och vidare ut i internationella nätverk.
All kunskapsuppbyggnad är till sin natur gränslös.
Informella nätverk är alltså numera lika betydelsefulla som
stor personlig kritisk massa. Nätverksbegreppet utgör inte
en pådyvlad administrativ samordning uppifrån. Det är en
modell för kommunikation och fria kontakter mellan
forskande individer. I nätverket finns inbyggt en
systematisk inomvetenskaplig bedömning och
kvalitetskontroll.
4. Särskilda motiv för satsning på högre utbildning och
forskning med utgångspunkt i sydöstra Sveriges
regionalekonomiska förutsättningar 4.1
Forskningsbasen behöver breddas
Forskningsbasen i Sydsverige behöver breddas. Den
befolknings- och arbetsmässiga situationen i sydöstra
Sverige kännetecknas -- med några undantag -- av
ungdomsutflyttning, låg utbildningsnivå och relativt svag
förnyelse av näringslivet. Den domineras i alltför hög grad
av mogen tillverkningsindustri. Andelen kunskapsintensiv
och högteknologisk industri är liten.
Det råder politisk enighet om att Sverige behöver öka
sin forskningskapacitet för att kunna återta sin position som
industrination. Investeringarna på FoU-området måste öka
om vårt näringsliv skall kunna bli så lönsamt, att vår
nuvarande välfärd kan finansieras.
I NUTEK:s rapport ''Forskningssamverkan för
förnyelse av näringslivet m.m.'' betonas vikten av tekniska
förnyelseansträngningar i svensk industri. Internationellt
betraktas forskningen i allt högre grad som en direkt
produktionsfaktor i växande delar av näringslivet. Stora
ansträngningar görs i olika länder för att koppla ihop
forskning vid högskolor och institut med företagens
långsiktiga FoU-satsningar. Enligt NUTEK finns det flera
tecken som pekar på att den tekniska förnyelseandan i
svensk industri har mattats av sedan mitten av 1980-talet,
medan den fortsatt att öka i viktiga konkurrentländers
industri.
Sydsvenska Handelskammaren, som är Skandinaviens
största med närmare 3 000
medlemsföretag, stöder ivrigt de idéer om en
Sydostfakultet som presenterats. Den kan ses utgöra ett
komplement till ett eventuellt framtida storuniversitet i
Lund--Malmö--Köpenhamn. Samma bedömning gör
länsstyrelser, landsting, kommunförbund, värdkommuner
och riksdagsledamöter i Sydostsverige.
Sydsvenska Handelskammaren och företrädare för
enskilda industrier har uttalat intresse för ett finasiellt stöd
och samverkan med den nya Sydostfakulteten. Vi är därför
angelägna att finna former för en systematisk samverkan
med Sydsvenska Handelskammaren och näringslivet.
Våra tankar sammanfaller därvid väl med de krav på
större verkningsgrad för forskningen och önskemål om
förbättrat kunskapsutbyte mellan högskolor och näringsliv,
som är allmänt omfattade av samtliga politiska
grupperingar.
I propositionen förutsätts att högskolorna i framtiden
mer aktivt deltar i samarbetsprojekt med näringslivet. För
att stimulera en sådan samverkan föreslår regeringen att
högskolorna ges möjlighet att bedriva viss forskning i
bolagsform. Stöd till bildandet av forskningsbolag föreslås
utgå i form av aktiekapital. För att underlätta en mera
affärsmässig tillämpning av forskningsresultat kommer
också nya och befintliga forskarbyar att förstärkas med
kapital.
I forskningsstrategin ingår också tänkbara långsiktiga
avtal mellan lokal industri och högskolor.
De redovisade omständigheterna talar alltså för en
prioritering av Sydostfakulteten där en strävan efter
mångfald och variation skulle kunna tillämpas i
samarbetsprojekt mellan de tre högskolorna och
näringslivet.
Väsentliga förutsättningar för att mobilisera växtkraft i
en region är en långsiktig kompetensansamling av
akademiskt utbildad personal jämsides med en förbättrad
materiell infrastruktur. Därför råder en fullständig enighet
bland politiker och samhällsföreträdare i våra län att en
fortsatt och utökad satsning på högre utbildning och
forskning i sydost utgör den bästa garantin för en positiv,
långsiktig utveckling. Redan en blygsam investering i FoU-
verksamhet i sydost på cirka 50 miljoner kronor skulle
tveklöst utgöra den bästa stimulansfaktorn för närings- och
samhällsliv och därmed ge den bästa ekonomiska
gränsnyttan bland de åtgärder för förnyelse som står till
buds.
Sydöstra Sverige betraktar vi som en delregion av
Sydsverige. Geografisk närhet till EG-axeln, ett strategiskt
läge som brohuvud mot marknaden i öst och långa avstånd
till forskande universitet talar i kombination med de
redovisade regionalpolitiska skälen för en etablering av en
Sydostfakultet.
Om man betraktar sydöstra Sverige som en delregion av
Sydsverige kan man konstatera att det inte föreligger några
motsättningar mellan våra strävanden att bilda en akademi
i sydost och en fortsatt utveckling av Lunds universitet.
Universitetets i Lund centrala ansvar för utbildning och
forskning för det befolkningstäta Sydsverige innebär att
man inte fullt ut kan täcka de geografiskt vidsträckta länen
i sydost.
Professor Urban Dahllöf har i en studie ''Högre
utbildning i komparativt regionalt perspektiv'', 1990 noterat
att en stark koncentration till några få högskolor kan
innebära en kraftsamling av resurser men kan också betyda
en begränsning i urvalet av fruktbara frågeställningar och
alternativa teorier och nya metoder.
Han beskriver också universitetens täckningsgrad vid en
radie av femton mil från högskolorna. På Sverigekartan
finns en markerat vit fläck i sydöstra Sverige utifrån detta
perspektiv -- med ett betydande befolkningsunderlag och
tre högskolor. Vid en internationell jämförelse har Sverige
färre forskningsenheter per miljon invånare än omvärlden.
Ett universitet på miljonen invånare är standard i
konkurrentländerna. Sveriges snart nio miljoner invånare
har sex universitet att tillgå. Det innebär att det går nästan
1,5 miljoner människor på varje universitet. I jämförbara
länder ligger genomsnittet på en miljon invånare per
universitet. Även detta faktum talar för en viss
decentralisering av forskningskapaciteten.
Det finns enligt vår mening två principiella sätt att möta
behovet av ökad forskning och forskarutbildning. De kan
beskrivas som ett kontinuum mellan två motpoler. Den ena
polen representeras av en ytterligare utbyggnad av
storuniversitet och den andra av en kritisk premiering av de
alternativ som har kvalitativa förutsättningar och realistiska
upplägg.
De stora universiteten anses ha fördel genom sin stora
kritiska massa och heltäckande, resursrika miljö. Våra
högskolors offensiva ansats och relativa frihet från tyngande
traditioner och byråkrati kännetecknas å andra sidan av
nytänkande, vitalitet och mångsidighet.
4.2 Stor outnyttjad potential i sydöstra Sverige
Sannolikt återspeglar sig vårt relativa fåtal universitet
också i antalet studenter som går vidare till
doktorandstudier. Vid våra universitet väljer cirka 3 %
av studenterna att fortsätta sin akademiska utbildning
efter grundexamen. I vår sydöstra region är motsvarande
siffra bara en tiondel -- 0,3 %.
Där finns en betydande potential att ta vara på. En
Sydostfakultet skulle alltså öka möjligheterna att fördubbla
antalet doktorer fram till år 2000.
Forskarutbildning har också ett egenvärde för samhälls-
och näringslivskraft. Det gäller inte bara teknik och
naturvetenskap utan också humaniora och språk, särskilt
om man anlägger ett internationellt, europeiskt perspektiv.
En vetenskaplig hållning hos anställda i såväl industri
som närings- och samhällsliv är viktig för en positiv
utveckling. Att ha en forskarattityd, att kunna göra
problemformuleringar, att kunna ställa upp hypoteser, att
på ett systematiskt sätt samla in data och göra analyser och
dra riktiga slutsatser är viktiga personliga kvaliteter i
yrkeslivet.
4.3 Kvalitet baserad på begränsad storlek är
framgångsfaktor
Flera av de nya lärosäten som har inrättats i omvärlden
har kvalitet baserad på begränsad storlek som målsättning.
Ett bra exempel är universitetet i den tyska småstaden
Siegen. Det rankades nyligen som ett av de allra bästa i en
utvärdering. Ett annat exempel är University of Warwick i
England. Där bedrivs i dag toppklassig forskning i flera
discipliner, och det nya universitetet räknas som nummer
ett i Storbritannien när det gäller ''engineering''.
Gemensamt för de båda exemplen är att de vid sidan av
spetsforskning på vissa områden satsar på kärnämnen som
utgör fundament för all kunskapsutbyggnad.
Som framgått av det anförda är sydöstra Sverige alltså
underförsörjt när det gäller såväl högre utbildning som
forskning. En nödvändig förutsättning för utveckling och
förnyelse av samhälls- och näringsliv är därför att vi blir
prioriterade vid resursfördelning till de nätverkslösningar,
som har apostroferats i propositionen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
sydöstra Sverige på skäl som anförts i motionen prioriteras
vid fördelning av medel till nätverkslösningar och
samverkansprojekt mellan näringsliv och högskola.
Stockholm den 12 mars 1993
Hans Gustafsson (s)
Anders G Högmark (m)
Marianne Jönsson (c)
Christer Lindblom (fp)
Kjell Nilsson (s)
Lena Öhrsvik (s)
Christer Skoog (s)
Yvonne Sandberg-Fries (s)
Jan Björkman (s)
Karl-Gösta Svenson (m)
Sven-Olof Petersson (c)
Stig Alemyr (s)
Bengt Kronblad (s)
Krister Örnfjäder (s)
Bertil Danielsson (m)
Agne Hansson (c)
Leif Carlson (m)
Lars Moquist (nyd)
Chatrine Pålsson (kds)
Lars Hedfors (s)
Monica Widnemark (s)
Stina Gustavsson (c)
Charlotte Branting (fp)
Harald Bergström (kds)
Sten Söderberg (-)
Jan-Olof Franzén (m)