God arbetsmiljö, ren luft, friskt vatten och en
grönskande natur är självklara önskemål för oss alla. En
god miljö är även ett absolut överlevnadsvillkor. I vår
strävan mot en långsiktig, hållbar utveckling kommer
miljöaspekten därför att spela en ökande roll i framtida
politiska beslut, såväl lokalt i Sverige som regionalt och
internationellt.
Givetvis måste kraven vara realistiska och förenas med
den ekonomiska verkligheten. Vi måste skapa de resurser
som är en absolut förutsättning för att ha råd att förbättra
miljön. Det är således inget motsatsförhållande i
ekonomisk tillväxt och miljöhänsyn, snarare tvärtom.
Här liksom i all annan verksamhet gäller det att använda
våra resurser där de gör mest nytta. Vi måste lyfta blicken
och se insatserna i ett större perspektiv och därmed undvika
att stirra oss blinda på vår egen förträfflighet. Det handlar
alltför ofta om hur mycket som spenderas i stället för vad
som uppnås.
Ny Demokrati är principiellt positivt till hårda miljökrav
men de styrinstrument som används måste alltid ha en
ekonomisk relevans och vara förankrade i medborgarnas
rättsuppfattning. Det är också av vikt att åtgärderna är
konkurrensneutrala för industrin.
Global miljöpolitik
Befolkningsexplosionen
Vi anser att befolkningsexplosionen, som bl a bidrar till
avskogning och ökenutbredning, är ett av våra största
miljöproblem. Naturligtvis är det av absolut största vikt att
internationellt verka för att skapa förutsättningar för att att
hålla befolkningstillväxten på en rimlig nivå. Frågan
behandlas i en separat motion.
Klimatpåverkan
Vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de
Janeiro i juni 1992 undertecknades en ramkonvention om
klimatförändringar. Hittills har 158 stater undertecknat och
tio stater ratificerat konventionen. Vid 50 ratifikationer
träder konventionen i kraft. Sverige planerar att ratificera
konventionen under år 1993.
Riksdagen har beslutat att anvisa 45 miljoner kronor för
att bidra till uppbyggandet av ett miljöanpassat
energisystem i Baltikum.
För att i övrigt motverka skadlig klimatpåverkan
förespråkar vi att Sverige särskilt verkar för förbättringar
inom följande två områden:
Dels bör Sverige, så långt det är ekonomiskt försvarbart,
verka för att begränsa den globala avskogningen och för att
globalt öka satsningarna på skogsodling.
En av de största orsakerna till drivhuseffekten, förutom
energiproduktionen, är utsläppen av drivhusgaser från
petroleumdrivna fordon.
Därför bör Sverige aktivt verka för att nya
internationella regler angående en förhöjning av
miljöstandarden på fordon antas. Målet med detta är att
påskynda förnyelsetakten av fordonsparken, så att vi så fort
som möjligt uppnår att 50 % av världens fordon är försedda
med katalysator.
Parallellt bör Sverige eftersträva att introducera och
uppmuntra 0-emissionsfordon. Ett förslag om detta
framförs i en separat motion.
Med tanke på det stora antalet u-länder inser man lätt att
förnyelsen av världens fordonsparken, om ingenting görs,
kommer att gå väldigt sakta. Sverige, som i dag ligger långt
fram i utvecklingen av t ex 0-emissionsfordon för den egna
marknaden, kan aktivt medverka till en global
miljöförbättring genom att skapa nödvändiga
förutsättningar för en fortsatt utveckling av en enkel
avgasreningsanordning, för eftermontering på alla typer av
förbränningsmotorer. Denna kan sedan säljas, eller inom
ramen för gällande budget ges som bistånd.
Miljökonferenser och internationella avtal
Antalet stora miljökonferenser liksom antalet
internationella avtal angående miljön ökar. Exempelvis
finns det enligt FN:s miljöorganisation ''United Nations
Environment Programme'' (UNEP) i dag 140
internationella avtal om miljön. Trots detta ser världen ur
miljösynpunkt ut som den gör.
Vi anser därför att man från svensk sida bör verka för att
fler internationella konferenser skall ske på ministernivå.
Vi tror att detta kan bidra till att snabbare och mer
långtgående resultat uppnås. Ett bra exempel på detta är
FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro i
juni 1992, som med hänsyn till det resultat som uppnåddes
får betraktas som mycket framgångsrik.
Vidare anser vi att det är viktigt att sträva efter att
avtalen präglas av ekonomisk realism beträffande vad som
kan uppnås i olika länder.
Internationellt accepterade avtal och regler måste
givetvis följas för att önskvärda resultat skall uppnås.
Kontrollen av att de efterlevs bör därför enligt vår mening
öka. Dels bör man låta någon av FN:s organisationer, t ex
UNEP, fungera som kontrollmyndighet. Dels bör Sverige
föreslå att en internationell miljödomstol inrättas, med
syfte att bl a undvika internationella miljökatastrofer och
upprätthålla en hög internationell rättssäkerhet på
miljöområdet. Detta föreslår vi i en särskild motion.
För att förbättra efterlevnaden av de internationella
avtalen föreslår vi också att förbättrade
sanktionsmöjligheter, exempelvis i form av handelshinder,
införs för de fall då avtalen inte följs.
Miljöprogram för Östersjöområdet
Gigantiska och akuta miljöproblem
Miljösituationen i Baltikum har visat sig vara
katastrofal.
Föråldrade kärnkraftverk och avfallslager utgör en
allvarlig säkerhetsrisk för vår livsmiljö. Den radioaktiva
sjön Sillanmä i Estland är ett exempel på ett sådant
riskområde.
Ett annat problem är reningsgraden i de baltiska
staternas reningsverk vilken visat sig vara nästan obefintlig.
Ny Demokrati anser därför att en av huvuduppgifterna
på hela miljöområdet är att genom internationellt
samarbete verka för att återställa Östersjöregionens miljö
och att utveckla Östersjöområdet i positiv riktning.
Innan Sverige satsar mer pengar i miljöprogram, menar
vi dock att det är viktigt att se miljöproblemen i
Östersjöregionen i ett större sammanhang. Det gäller att
försäkra sig om att pengarna används optimalt, vilket
kräver en noggrann analys av förhållandena. Det är mycket
möjligt att man vid en sådan analys kommer fram till att
man, för att få ut maximal effekt av satsade pengar och för
att uppnå hållbara miljöförbättringar, först måste skapa
bättre förutsättningar för detta, genom att först åtminstone
lägga grunden bl a till ett finanssystem och ett ökat
handelsutbyte. Här hänvisas till vår motion angående
exportkreditgarantier.
Länderna runt Östersjön har redan, inom ramen för
Helsingforskommissionens verksamhet, utarbetat ett
gemensamt åtgärdsprogram. Programmet
kostnadsberäknas till ca 135 miljarder kronor. Bara
kostnaderna för de mest akuta åtgärderna uppskattas till
drygt 45 miljarder kronor.
Arbetet med att genomföra åtgärdsprogrammet samt att
finna finansieringslösningar kommer att bli en viktig uppgift
under de närmaste åren.
Som ett första steg har riksdagen beslutat att avsätta 250
miljoner kronor för miljöinriktade stödinsatser i Baltikum
och Östeuropa (prop. 1992/93:99, bet. 1992/93:Jo11, rskr.
1992/93:138).
En internationellt finansierad miljöfond
I juli 1992 inleddes arbetet med att skapa en multilateral
mekanism för att komplettera de bilaterala insatser som
görs för att förbättra kärnsäkerheten. Mekanismen skall
enligt deklarationen från mötet syfta till att åtgärda
omedelbara behov av insatser för att förbättra säkerheten
vid kärnkraftverken i Central- och Östeuropa.
Ny Demokrati anser att det är angeläget att Sverige
verkar för att en multilateral miljöfond kommer till stånd.
Genom en sådan fond kan bl a akuta säkerhetsbehov som
faller utanför existerande bilaterala stödprogram
finansieras.
Maximera miljöförbättringen per investerad krona
De svenska insatserna måste inriktas på att maximera
miljöförbättringen per investerad krona. Det innebär att
svensk miljö förbättras genom att investeringar i
reningsverk och anläggningar görs i Baltikum i ökad
omfattning.
I syfte att bl a uppnå högre effektivitet och
samverkansfördelar anser vi att de nordiska länderna skall
träffa en överenskommelse om att utse varsitt land i
Östersjöområdet till prioriterat projektland.
Vi anser att de miljösatsningar som hittills skett i alltför
liten grad har lett till reella förändringar och konkreta
resultat. Konsultrapporter och ''kunskapsöverföring'' är
inte tillfyllest. Nu måste klara och högt ställda krav ställas
på mottagarländerna samt på inblandade
biståndsorganisationer och företag. Kraven skall bl a
innebära konkreta och tydliga mål, delmål och tidsplaner.
För att uppnå detta menar vi att det är nödvändigt att
öka kontrollen av de svenska investeringarna genom att
tillsätta en parlamentarisk observationsgrupp. Till denna
grupp görs sedan stegvisa avrapporteringar av gjorda
insatser.
Genom att vid genomförandet av biståndsprogram
beakta de baltiska ländernas egen prioritering av
miljöåtgärder tror vi att goda resultat kan uppnås med
begränsade resurser.
Det vore också önskvärt att uppmuntra den baltiska
miljö- och demokratiutvecklingen genom en utökad
samverkan mellan vänorter i Sverige respektive Baltikum.
För att på sikt medverka till ett ökat miljömedvetande
i Östersjöregionen bör Sverige medverka i forsknings- och
utbildningssammanhang, genom att exempelvis i ökad
omfattning delta med gästföreläsare vid de baltiska
skolorna.
Vad gäller de svenska miljösatsningarna i
Östersjöområdet, vill Ny Demokrati betona vikten av att
det även drivs projekt som passar för svenska
småföretagare.
Man bör överväga att tillvarata den svenska
yrkeskunskap som finns representerad bland arbetslösa
genom att låta yrkesskickliga arbetslösa delta i vissa av
Sveriges miljöprogram för Östersjöområdet. Sverige bör
även öppna sina gränser för lärlingar från de baltiska
staterna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för att
internationella avtal ingås beträffande förhöjd
internationell miljöstandard på fordon i syfte att påskynda
förnyelsetakten av världens fordon,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige bör verka för att fler
miljökonferenser skall ske på ministernivå,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för att
miljömålen i internationella överenskommelser görs
realistiska beträffande vad som kan förväntas genomföras
och uppnås, så att man kan få med fler länder i miljöarbetet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för att
skärpa kontrollen av att internationella avtal och regler
efterlevs genom att låta någon av FN:s organisationer, t.ex.
UNEP, fungera som kontrollmyndighet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige bör verka för
införandet av förbättrade sanktionsmöjligheter, t.ex. i form
av handelshinder, för de fall då internationella avtal och
regler inte följs,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för att
skapa nödvändiga förutsättningar för en fortsatt svensk
utveckling av en enkel avgasreningsanordning för
eftermontering på alla typer av förbränningsmotorer, vilken
sedan kan säljas eller inom ramen för gällande budget ges
som bistånd,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för att en
multilateral fond bildas för att finansiera Östersjöområdets
miljöprogram,1
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en parlamentarisk
observationsgrupp tillsätts för att öka kontrollen av de
svenska miljöinvesteringarna i Östersjöområdet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de nordiska länderna skall
träffa en överenskommelse om att utse varsitt land i
Östersjöområdet till prioriterat projektland,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det vid svenska
miljösatsningar i Östersjöområdet även skall drivas projekt
som passar för svenska småföretagare,1
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att svenska program för
miljösatsningar i Östersjöområdet upprättas med hänsyn
tagen till berörda länders egen prioritering,1
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tillvarata den svenska
yrkeskunskap som finns representerad bland arbetslösa
genom att låta yrkesskickliga arbetslösa delta i Sveriges
miljöprogram för Östersjöområdet,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige bör öppna sina
gränser för lärlingar från de baltiska staterna.
Stockholm den 22 januari 1993
Ian Wachtmeister (nyd)
Christer Windén (nyd)
Max Montalvo (nyd)
Claus Zaar (nyd)