Från det grymma kriget i forna Jugoslavien rapporteras allt oftare om våldtäkter som en del av krigsstrategin. Kvinnor och barn utsätts dagligen för omänskliga övergrepp, tortyr och förnedring. Temat är starkt tabubelagt och det finns ingen beredskap att ta sig an offren. Det är en känslig och svårhanterlig fråga både vad gäller offren och hjälpinsatser.
En svensk läkare, Christina Doctare, har rapporterat om detta systematiska och strukturella våld som används mot kvinnor. Hon uppskattade i höstas att 50 000 kvinnor och små flickor våldtagits.
ESK skickade en expertgrupp till området under rättschefen Hans Corell vid ungefär samma tid. De beskriver också med fasa de grymma brott mot mänskliga rättigheter, däribland våldtäkt, som pågår. Gruppen har föreslagit att dessa krigsförbrytelser ska prövas av en tribunal.
Det är inget nytt fenomen att våldtäkt används som en del av krigföringen. Men det är lika väl oacceptabelt och ett brott mot folkrätten. Därför är det viktigt att kraftigt reagera på den här typen av brott. Den internationella domstolen bör undersöka och pröva våldtäktsfall som brott mot Genèvekonventionerna, varhelst de förekommer.
Det måste med kraft understrykas och klargöras att våldtäkt är en krigsförbrytelse.
Våldtäkter används också som ett medel att förfölja kvinnor som är politiskt aktiva eller misstänks vara det. Våldtäkt måste erkännas som en form av tortyr och därmed ge rätt till asyl.
Våldtäkt är en fråga som handlar om kvinnors mänskliga rättigheter och som därför bör tas upp i internationella sammanhang. När det gäller våldtäkterna i forna Jugoslavien bör de snarast behandlas av ESK och FN:s MR- kommitté. Den svenska regeringen bör ta initiativ till att de kommer upp på dagordningen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om våldtäkt som tortyr.
Stockholm den 26 januari 1993 Ingela Mårtensson (fp) Isa Halvarsson (fp)