I efterspelet av gulfkriget vände sig Saddam Hussein åter
mot kurderna i irakiska Kurdistan. I april 1991 flydde mer
än två miljoner kurder mot gränstrakterna. De flydde i
skräck för att Saddam Hussein återigen skulle använda
biologiska och kemiska vapen mot dem. En
världsomfattande opinion väcktes och FN:s säkerhetsråd
beslöt att skapa en frizon för kurderna som omfattar en stor
del av irakiska Kurdistan.
Försöken till förhandlingar med regimen i Bagdad om
kurdisk autonomi
påbörjades men avbröts efter kort tid.
Regimen i Bagdad inledde i oktober 1991 en ekonomisk
blockad mot kurderna. Denna blockad pågår fortfarande
med stora svårigheter för kurdernas försörjning som följd.
Som en ytterligare påfrestning drabbas kurderna också
av FN:s blockad mot Irak. Kurderna som själva är offer för
Saddam Husseins politik bör inte straffas för vad regimen i
Bagdad gjort och gör.
Det råder en akut brist på livsmedel, mediciner och
bränsle i irakiska Kurdistan. Det är en överhängande risk
att miljontals kurder åter tvingas på flykt om inte den akuta
nöden avhjälps.
Sverige bör i FN verka för att irakiska Kurdistan
undantas från FN-blockaden. Det är viktigt att
internationella hjälpinsatser till kurderna sker direkt och
inte via Bagdad. Sverige bör också så långt det är möjligt
bidra med katastrofbistånd.
Sedan förhandlingarna om autonomi för de irakiska
kurderna avbrutits och Saddam Hussein tvingats dra
tillbaka sin armé och stoppa flygningar över kurdiskt område
samt inlett sin blockad mot irakiska Kurdistan befann sig
området i ett ekonomiskt och administrativt vakuum. I
detta läge inleddes förberedelserna för de allmänna val som
i närvaro av mer än 200 internationella observatörer avhölls
den 19 maj 1992.
Valet skedde efter demokratiska principer och
resulterade i ett parlament med 105 platser. En 7-
procentsspärr till skydd mot småpartier tillämpades, men
assyrierna i området var förutsättningslöst garanterade 5
parlamentsplatser.
I juli bildades en kurdisk regering och arbete inleddes
med att bygga fred och stabilitet i regionen och i irakiska
Kurdistan. Den demokratiseringsprocess som sattes igång
liksom de fria och allmänna valen är en unik händelse
eftersom de flesta länderna i regionen är diktaturer.
Grannländerna känner sig hotade av utvecklingen och det
befaras att Iran, Syrien och Turkiet gemensamt kommer att
försöka isolera och krossa den demokrati som växer sig allt
starkare.
Det är utomordentligt viktigt att kurderna ges möjlighet
att informera omvärlden om situationen och utvecklingen i
irakiska Kurdistan. Därför bör ett kurdiskt
informationskontor upprättas i Sverige. I flera länder,
däribland USA, Frankrike och Tyskland, har man
accepterat och engagerat sig för att kurdiska
informationskontor skall öppnas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av svensk katastrofhjälp
till irakiska Kurdistan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige i FN bör verka för att
irakiska Kurdistan undantas från FN-blockaden mot Irak,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om öppnandet av ett kurdiskt
informationskontor i Sverige.
Stockholm den 26 januari 1993
Viola Furubjelke (s)
Martin Nilsson (s)
Ulrica Messing (s)