Assyrierna är ett av ursprungsfolken i det forna
Mesopotamien, tvåflodslandet mellan Eufrat och Tigris.
Assyriernas historia börjar med sumererna c:a 3000 år
f.Kr. och fortsätter med babylonier och assyrier.
Det är från assyrierna som den Assur-babyloniska
civilisationen härstammar. Den gav för mänskligheten så
viktiga uppfinningar som kilskriften, det första alfabetet,
hjulet, geometriska beräkningar, astronomiska kunskaper
och stjärntecknen. Från den civilisationen härstammar även
de första skrivna lagarna (hamurabislagarna) och
bevattningssystemen till de ''hängande trädgårdarna''. I
många av världens största museer finns föremål och
beskrivningar från denna forna civilisation.
Babyloniens och Nineves fall blev början till assyriernas
tragiska historia, en historia som kantas av förtryck,
massmord och förintelse.
Assyrierna var det första folket som kristnades och förde
religionen ut över världen. Under olika perioder har
assyrier mördats i tusental i olika länder och av olika
härskare.
Under det ottomanska riket skedde systematiska mord
av assyrier. Kristna barn, dit också assyriska barn hörde,
samlades ihop på ''Yengigeri'', en slags militärförläggningar
för tvångsislamisering.
Den franska revolutionens influens i världen gjorde att
den nationella kampen för frihet och suveränitet även spred
sig i nationerna inom det ottomanska imperiet. Därmed
började också assyriernas kamp för en egen stat. Deras
kamp slogs gång på gång ned under blodiga massakrer.
Under första världskriget, före det ottomanska imperiets
sammanbrott, förde ottomanerna ett utrotningskrig mot
sina minoriteter. Det folkmord som ottomanerna
genomförde 1915 som riktade sig mot armenierna, kom
även att drabba den assyriska befolkningen och c:a 500 000
assyrier dödades. Hundratusentals tvångsdeporterades till
Grekland, Syrien och Libanon.
När fredsfördraget undertecknades i Severres 1919
erkändes både kurders och assyriers rätt till egna stater.
Assyriernas stat skulle ligga i Mosulområdet, det forna
Nineve. Men paragraferna både om en kurdisk och en
assyrisk stat ströks vid fredsfördraget i Lausanne 1923. De
nya gränserna drogs bl.a. efter kolonialmakternas
oljeintressen och folken splittrades under olika
herravälden.
I dag bor majoriteten av assyrier, c:a en halv miljon, i
Kurdistan, Irak. Där är de representerade av den assyriska
demokratiska rörelsen ADR, som har fem platser i det
nybildade kurdiska parlamentet. Det finns ytterligare 300
000 assyrier spridda i olika länder i Mellanöstern.
När den turkiska staten bildades erkändes varken kurder
eller assyrier som nationella minoriteter. Och en brutal
assimileringspolitik började. De har därför förhindrats att
tala sitt språk, att utöva sin kultur. De har även förhindrats
att utöva sin religion trots att den turkiska staten är
sekulariserad enligt grundlagen. De är förbjudna att ge sina
barn andra namn än turkiska och alla namn på byar och
platser har ändrats till turkiska namn.
Efter militärkuppen i Turkiet 1980 hårdnade den
restriktiva minoritetspolitiken ytterligare. I de sydöstra
provinserna råder fortfarande undantagslagarna som
infördes under militärkuppen. Det innebär att det är det
nationella säkerhetsrådet och inte regering och parlament
som bestämmer över militär och säkerhetspolis i området.
Det är också säkerhetsrådet som beslutar om
undantagslagarnas utformning och tillämpning. Provinsen
är även mycket eftersatt, något som hela områdets
befolkning drabbas mycket hårt av.
Vid en konferens på regeringsnivå i Lahore i Pakistan
1980 beslutades att alla kristna i hela mellanöstern skulle
rensas ut. Ett beslut som har fött fundamentalistiska
fanatiska grupper i flera av mellanösterns länder. Dessa
grupper stöds ofta indirekt av ländernas regimer. Även i
Turkiet finns islamiska fundamentalister, Hizbollah. Det
finns anledning att tro att Hizbollah ingår i statens
kontragerilla.
Det nu pågående inbördeskriget i sydöstra Turkiet gäller
främst kurdernas självständighetssträvanden, men drabbar
naturligtvis alla som bor i området. Och Hizbollah riktar
särskilt in sig på de kristna minoriteterna assyrier, men
också kristna kurder.
Turkiet är medlem i Europarådet och ESK. Sverige bör
i dessa organ kräva att Turkiet följer de åtaganden, som
landet iklätt sig när det ratificerat konventionen om de
mänskliga rättigheterna och övriga konventioner.
Sverige måste kräva att Turkiet ger amnesti för alla
politiska fångar, avskaffar dödsstraffet och upphör med
tortyr. De etniska minoriteternas rättigheter måste
erkännas och respekteras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om krav som Sverige i Europarådet
bör ställa på Turkiet vad gäller efterlevnaden av de av
Turkiet ratificerade människorättskonventionerna,
n2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om krav som Sverige i Europarådet
och ESK bör ställa på Turkiet vad gäller amnesti för
politiska fångar, avskaffande av dödsstraffet, tortyr och
erkännande av de etniska minoriteternas rättigheter.
Stockholm den 22 januari 1993
Berith Eriksson (v)
Bertil Måbrink (v)
Hans Andersson (v)
Bengt Hurtig (v)
Johan Lönnroth (v)
Björn Samuelson (v)
Gudrun Schyman (v)
Eva Zetterberg (v)