Den 23--25 april 1993 äger folkomröstningen om Eritreas framtid rum. Två år efter det att striderna upphört, efter mer än trettio års frihetskamp, får det eritreanska folket äntligen möjlighet att i fritt val uttala sig om sin framtid. Det kan diskuteras om eritreanerna verkligen hade ett inflytande på 1952 års beslut om federation med Etiopien. Det fullständiga införlivandet med Etiopien 1962 var i alla händelser ett flagrant övergrepp mot såväl FN- beslutet som mot grunderna för folkrätten.
Mycket talar för att folkomröstningen kommer att slutgiltigt bekräfta Eritreas självständighet som stat. Även om resultatet av omröstningen förväntas bli överväldigande, är det väsentligt att den internationella övervakningen av valproceduren lämnar alla tvivelsmål undanröjda. Oppositionen mot Eritreas självständighet gentemot Etiopien har åter börjat resas bland etiopier. Ett folkomröstningsresultat, åstadkommet under rättsligt betryggande och internationellt övervakade förhållanden, bör följas av ett snabbt internationellt erkännande. På så sätt kan eventuella försök att förhindra eller förhala självständigheten motverkas.
Eritrea är en del av det hårt drabbade Afrikas Horn. Behoven är enorma och resurserna ytterst begränsade. Till detta kommer att ungefär en halv miljon eritreaner levt som flyktingar främst i grannlandet Sudan. Ett återvändande och en återintegrering i det nya Eritrea ställer utomordentligt stora krav på den unga nationen. Omfattande internationellt bistånd kommer att erfordras för att understödja eritreanernas egna insatser för att klara de kommande årens utveckling.
Sverige har mångåriga relationer till människorna i Eritrea. Sedan slutet av 1960-talet har kanske mer än tio tusen eritreaner funnit en fristad i vårt land. Några av dessa har redan återvänt. De kan komma att följas av andra. Många kommer emellertid säkert att bli kvar i sitt nya hemland. Under alla förhållanden kommer relationerna mellan våra två länder att bestå och att utvecklas. Den utbildning och erfarenhet, som många eritreaner i Sverige skaffat sig, ger också särskilt goda förutsättningar för Sverige att göra värdefulla biståndspolitiska insatser i det fria Eritrea.
Det finns därför anledning för Sverige att ha en hög beredskap för att snabbt inleda ett nära biståndspolitiskt samarbete med det fria Eritrea, när folkomröstningsresultatet föreligger. Ett sådant besked från svensk sida kan på ett värdefullt sätt bidra till den stabilitet som erfordras för den nya staten i dess utomordentligt svåra och utmanande situation. Eritrea bör kunna bli programland för svenskt biståndssamarbete redan under 1993/94.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett erkännande av Eritrea,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om programlandssamarbete med Eritrea.
Stockholm den 25 januari 1993 Lennart Rohdin (fp)