Europa håller på att förändras. Utvecklingen mot demokrati i det forna kommunistländerna går framåt, men är inte problemfri. Tidigare undertryckta motsättningar kommer i dagen när statens grepp om befolkningen minskar.
Inom den Europeiska säkerhetskonferensen (ESK) har minoritetsproblemen kommit att uppmärksammas allt mer. Minoritetsgrupper finns i de allra flesta stater, men få vill erkänna att det förekommer diskriminering. Men det finns anledning att påtala den ökade intolerans som bl.a. försvårat situationen för zigenarna i Europa.
Rapporter från de öst- och centraleuropeiska länderna bekräftar att diskrimineringen av zigenare blir mer utbredd, vilket är mycket oroväckande. Det är inte första gången zigenare faller offer för rasistiska strömningar och främlingsfientlighet i det europeiska samhället.
Zigenare har på många håll blivit behandlade som andra klassens medborgare. Ett illustrerande exempel kan hämtas från ett område i det forna Jugoslavien, där spädbarnsdödligheten hos zigenare är ungefär femtio procent och endast fyra procent av zigenarna uppnådde en ålder av 60 år. Vanligtvis är arbetslösheten högre och levnadsstandarden sämre hos zigenarna än hos andra grupper. Om ingenting görs kommer det sociala arvet att föras vidare till framtida generationer.
Diskrimineringen har tagit sig uttryck i att de varit ovälkomna arbetssökande vars barn varit ovälkomna skolelever. Många föräldrar saknar möjlighet att ge barnen ett drägligare liv än vad tidigare generationer haft, och därför är det mycket angeläget att trenden bryts.
I 600 år har zigenare bott på olika platser i Europa. Under denna långa period har den zigenska kulturen hunnit lämna många bidrag till det europeiska kulturarvet.
Under senare år har problemet ökat i omfattning. Faktum är att zigenarnas situation länge har varit föremål för uppmärksamhet i internationella sammanhang, men få konkreta förbättringar har uppnåtts.
I demokratier har hänsyn till minoriteters mänskliga rättigheter ökat i takt med den demokratiska utvecklingen. Därför är det angelägat att Sverige stödjer demokratiseringsprocessen i Öst- och Centraleuropa. Det är också mycket viktigt att Sverige inom ramen för ESK, Europarådet och i andra internationella sammanhang noggrant följer utvecklingen och verkar för ökad tolerans mot zigenare och andra minoriteter i Europa.
Europarådets parlamentariska församling har nyligen antagit rekommendationer angående minoriteters rättigheter. Dessa bör följas upp i respektive land. Arbetet med att stärka zigenarnas rättigheter och ställning i samhället kräver långsiktighet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om zigenarnas rättigheter.
Stockholm den 21 januari 1993 Karin Pilsäter (fp)