I proposition l992/93:l00, Bilaga 4, sid 7, skriver
föredragande statsråd:
De positiva dragen i utvecklingen i Sydafrika, där
betydelsefulla steg tagits mot en förhandlingslösning,
förmörkas av politiskt våld som tenderar att skapa en ond
cirkel. Det internationella samfundets ansträngningar att
bidra till att få slut på våldet och skapa förutsättningar för
fortsatta förhandlingar har den svenska regeringens stöd.
Tyvärr föreslås inte i propositionen att sanktionerna mot
Sydafrika bör upphävas. Nästan alla länder har hävt sina
sanktioner mot Sydafrika men den svenska regeringen
ställer särskilda krav för ett sådant beslut, nämligen att en
interimsregering bildats. Detta är ett orimligt krav när
förhandlingarna i CODESA om en sådan regering nu
framskridit mycket långt.
Redan i sin reservation till Sydafrikadelegationens
rapport -- l992-03-23 -- skriver Karin Falkmer (m) att det är
''fullständigt fel att fortsatt straffa Sydafrika med sanktioner
när utvecklingen entydigt visar att en återgång till apartheid
är otänkbar''. Falkmer fortsätter med följande slutsats:
Det gagnar vare sig Sverige eller det nya Sydafrikas
intressen om Sverige intar en särställning och vidhåller
sanktionspolitiken -- -- -- Sverige bör därför snarast följa
övriga flertalet europeiska länders, inklusive Finlands och
Danmarks, exempel och snarast lyfta sanktionerna.
Vi instämmer helt i detta krav med anledning av de
erfarenheter vi gjorde under ett studiebesök i Sydafrika
veckorna efter det att den svenska delegationen återvänt till
Sverige. Vår uppfattning har ytterligare stärkts mot
bakgrund av den fortsatta utvecklingen i Sydafrika. Ett
svenskt kvarhållande vid sanktionerna är till nackdel inte
bara för svenska företag som verkar eller kommer att verka
i Sydafrika utan även för den svarta befolkningen, som
därigenom går miste om sysselsättning och inkomster. En
stor nackdel är också kommuners och
landstingskommuners rätt att vidta bojkottåtgärder m.m.
mot Sydafrika.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att upphäva lagen (1985:98) om
förbud mot investeringar i Sydafrika,
2. att riksdagen beslutar upphäva lagen (SFS 1990:78) om
förbud mot finansiell leasing,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förbudet mot handel med
Sydafrika (SFS 1990:77) bör upphävas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att lagen (1985:1052) om rätt för
kommuner och landstingskommuner att vidta
bojkottåtgärder m.m. mot Sydafrika upphävs.
Stockholm den 21 januari 1993
Birger Hagård (m)
Hugo Hegeland (m)