Kvarkenrådet är sedan ett tjugotal år en samarbetsorganisation mellan kommuner och län på ömse sidor Kvarken i Bottniska Viken. Verksamheten finansieras genom Nordiska Ministerrådet men även genom regionala medel. Kvarkenregionen är känd som ett dynamiskt och samarbetsinriktat område -- på många sätt en föregångare i Norden. Historiskt sett har förbindelserna mellan Österbotten och Västerbotten varit nära och integrationsfrämjande för framförallt näringsliv och kultur. Färjetrafiken är mycket dominerande med över en miljon resenärer över Kvarken per år. Kvarken är det smalaste och grundaste området i hela Bottniska Viken. Avståndet mellan Holmöarna på svenska sidan och Valsöarna på den finska är enbart 20 km.
Kvarkenrådets program för 90-talet syftar till att förstärka samarbetet, främst för följande områden: näringslivturism och fritidservice kommunikationer, bl.a. telekommunikationer och energiförsörjningmiljökultur och utbildning.
Rådet bedriver en omfattande projektverksamhet. Här kan speciellt nämnas miljöprojektet kring den sårbara Bottenviksmiljön som resulterade i boken ''Vad händer med Bottniska Viken?'' Seminarier har även hållits kring försök med att minska belastningen av miljön. Man har även startat forskningsprojekt för att mäta det sura nedfallet från atmosfären och försök med att uppskatta nedfallets effekter på vattenkvaliteten i Kvarkenområdets små sjöar.
Viktiga kommunikationsfrågor har lyfts fram i en Kvarkenrapport. Det finns stora potentialer för ökat öst- västligt utbyte över Kvarken, som i en framtid inte enbart kommer att begränsas att gälla mellan Finland och Sverige. Ryssland och de baltiska staterna innebär nya och i stort sett outforskade möjligheter. Befolkningskoncentrationerna är relativt stora, särskilt i Vasa län, och näringslivet i de båda länen -- Vasa län och Västerbotten -- är inbördes kompletterande. Transportsystemen är en mycket viktig utvecklingslänk för näringsliv och turism.
Frågan om Kvarkensamarbetets fortsatta utveckling hänger samman med dess finansiering och ekonomi. Här finns många frågetecken och möjliga hotbilder. Ministerrådets regionalpolitiska budgetanslag år 1993 är knappt 28 milj dkr, varav 19,2 till gränsregionala samarbetsorgan. En inbördes omprioritering och en nedskärning av anslaget till Kvarkenrådet kan förväntas. Detta kommer att innebära ett mycket allvarligt avbräck för det lyckosamma och fungerande samarbetet inom Kvarkenrådet. Med tanke på kommunernas och de regionala medlemsorganens ansträngda ekonomi kan även detta leda till minskade resurser.
Det är utomordentligt angeläget att Kvarkenrådet kan fortsätta den framgångsrika verksamhet man bedrivit. Inte minst med tanke på Nordens kommande förankring i EG:s inre marknad kommer Kvarkenrådet att ha en betydelsefull uppgift för att utveckla näringslivsförbindelserna i öst- västlig riktning och mellan i första hand Västerbottens och Vasa län. Finansieringen av verksamheten får därmed inte reduceras utan bör utgå enligt tidigare normer.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av ett fungerande Kvarkenråd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Kvarkenrådets finansiering inom Nordiska rådets ram kan säkerställas.
Stockholm den 18 januari 1993 Ulla Orring (fp)