Europas folk fick efter Berlinmurens fall en unik
möjlighet att skapa ett öppet, demokratiskt och
samarbetande Europa. Ett Europa som gemensamt -- från
öst till väst -- arbetar för att lösa de stora miljöproblemen,
pressa tillbaka massarbetslösheten och utjämna de
regionala orättvisorna.
Det främsta hotet mot en sådan positiv utveckling utgörs
i dag av det sociala sönderfallet, den ekonomiska krisen och
de växande motsättningarna i Östeuropa. För att lösa upp
och mildra dessa motsättningar krävs alleuropeiska
gemensamma insatser för att stödja uppbyggnaden av
politisk demokrati i Central- och Östeuropa. Lika viktigt är
gemensamma ekonomiska och politiska åtgärder som
motverkar massarbetslöshet och social misär.
Planerna på Europeiska Unionen som de uttrycks i EG-
staternas Maastrichtfördrag syftar inte till alleuropeiskt
samarbete. Tvärtom byggs nya murar mellan öst och väst.
Maastrichtfördraget bekräftar EG:s grundläggande
ideologi: marknadsliberalism och stordrift inåt, tullar och
gränsbevakning utåt. Ekonomisk tillväxt prioriteras
framför miljöhänsyn. Prisstabiliteten är viktigare än
bekämpande av massarbetslösheten. Tullmurar som skydd
för den inre marknaden går före frihandel.
EG:s unionsplaner visar tydligt avsikten att skapa en
västeuropeisk stormakt som ska kunna konkurrera med
USA och Japan på världsmarknaden. EG:s målsättning är
att skapa en ekonomisk-monetär union -- med gemensam
valuta och gemensam centralbank. Detta tillsammans med
målet att bygga en centralistiskt styrd politisk union leder i
sin förlängning till en militärunion med gemensam, militär
styrka.
Vänsterpartiet anser det helt nödvändigt med
alleuropeiska -- i vissa fall överstatliga -- lösningar på
Europas problem. Det gäller gränsöverskridande
miljöproblem, säkrandet av fred och nedrustning samt
mänskliga rättigheter.
Kapitalets globalisering kräver ett förstärkt
övernationellt fackligt och politiskt samarbete för att
motverka social dumping och arbetslöshet. För att lösa
Europas ekonomiska problem krävs ökat europeiskt
samarbete. Vänsterpartiet arbetar för att tillsammans med
röda och gröna partier och rörelser i Europa utveckla en
radikal ekonomisk politik i ett internationellt perspektiv.
Vänsterpartiet vill bidra till att skapa och utveckla nya
samarbetsformer för att komma till rätta med dessa
gränsöverskridande problem.
Ett förstärkt samarbete i hela Europa får inte leda till
''eurocentrism''. Det helt avgörande problemet i vår värld
är den orättvisa fördelningen mellan Nord och Syd. Ett ökat
samarbete i Europa måste ha som mål att åstadkomma en
solidarisk värld. En viktig uppgift är att riva Nords
tullmurar.
Allt internationellt samarbete måste byggas upp med full
respekt för demokratins principer. Svensk demokrati är
intimt förbunden med den nationella
självbestämmanderätten. Överlåtande av nationell
suveränitet kan därför endast accepteras på avgränsade
områden och genom särskilda demokratiska beslut.
Hand i hand med ett utvecklat europeiskt samarbete går
en förstärkning av det nordiska samarbetet. Den nordiska
samhällsmodellen -- med politisk demokrati, välfärd och
folkrörelseengagemang -- kan bättre försvaras och
utvecklas genom ett ökat samarbete. I stället för att som nu
avrusta Nordiska Rådet som parlamentarisk
samarbetsorganisation borde det vitaliseras och
demokratiseras. Tankarna från 1970 års Nordekplan om ett
tätare ekonomiskt och politiskt samarbete borde återföras
till den politiska dagordningen.
EG är världens största handelsmakt och därmed en
realitet och viktig maktfaktor i Europa. Vänsterpartiet
anser att samarbetet inom EG mellan gröna och röda
progressiva krafter för ett öppet och demokratiskt Europa
är av synnerligen stor betydelse. Samarbetet når framgång
om det är av pragmatisk karaktär och inte ett uttryck för
allmän ideologisk solidaritet med vissa grupper och
partibildningar. I arbetet med unionsplanerna inom EG
spelar bl.a. idéerna om ett ''Europa i flera rum'' en
betydelsefull roll.
Det bästa bidraget Sverige kan ge till kampen mot
unionsplanerna och för ett öppet Europa är ett bestämt nej
till medlemskap i EG/EU. Sverige som fri stat väger tyngre
i det alleuropeiska samarbetet än som delstat i en union.
Sverige behöver goda förbindelser med EG och andra
länder i Europa. Detta kan garanteras och säkras genom
frihandel och politiskt samarbete i t.ex. ESK.
Handelsreglerna i Gatt och frihandelsavtal mellan EG och
enskilda EFTA-länder säkrar Sveriges ekonomiska
ställning. 1973 års frihandelsavtal kan kompletteras med
andra bilaterala samarbetsavtal. Det framförhandlade
EES-avtalet är däremot inget varaktigt och självständigt
alternativ. Det garanterar inte svenska väsentliga intressen,
bland annat miljö, regionalpolitik, kommunalt
självbestämmande, konsumentskydd, arbetsrätt och
arbetsmiljö. I praktiken tvingas Sverige också följa beslut
som utarbetas och beslutas av EG. Vänsterpartiet avvisar
EES-avtalet i nuvarande form. Vi kommer därför att
motverka varje försämring av svensk lagstiftning som EES-
avtalet leder till. Vårt mål är att avtalet omförhandlas, sägs
upp eller går till folkomröstning. Frågan om EES-avtalet
behandlas i en kommittémotion från Vänsterpartiet.
Vi förespråkar att folkomröstningen hålls separat från
riksdagsvalet 1994. Riksdagen bör i god tid före
folkomröstningen uttala sig för att omröstningsresultatet
följs och att det endast kommer att föreligga två alternativ:
ja eller nej till medlemskap. Vänsterpartiet arbetar för ett
nej till EG/EU inför folkomröstningen om svenskt
medlemskap.
I folkomröstningen är det viktigt att även invandrare
med annat medborgarskap än svenskt får delta.
Vänsterpartiet kommer att bidra aktivt i byggandet av en
bred folkrörelse som har som mål att hålla Sverige utanför
medlemskap i Europeiska Unionen. Vi vill samarbeta med
alla demokratiska och antirasistiska unionsmotståndare.
Om Sveriges folk skulle rösta ja till medlemskap
kommer Vänsterpartiet att ställa upp kandidater i valet till
EG-parlamentet. Partiet utesluter inte möjligheterna att
medverka i en bredare unionskritisk valallians. Målet på
sikt blir då att förmå Sverige att lämna EG eller att
åstadkomma en upplösning av unionen. Ett sådant arbete
står inte i motsättning till att verka för ett bättre och mer
demokratiskt EG/EU.
Försvara det nationella självbestämmandet och den
parlamentariska demokratin
Enligt den svenska grundlagen ska all offentlig makt utgå
från folket. Sverige har ett parlamentariskt styrelseskick där
den offentliga makten utövas under lagarna och där
riksdagen stiftar lag. Folkstyret utövas också genom den
kommunala självstyrelsen.
Med ett EG/EU-medlemskap gäller detta bara om inte
EG/EU beslutat annorlunda. Riksdagen upphör att vara
ensam lagstiftare. I EG/EU har kommissionen i det
närmaste monopol på initiativrätten till EG/EU:s
motsvarighet till våra lagar, och besluten tas av
ministerrådet.
EG:s motsvarighet till våra lagar står över den inhemska
lagstiftningen. Enligt domar utfärdade av EG-domstolen
kommer vår grundlag att bli en femterangslag under EG:s
regelverk. Över våra grundlagar står EG-traktaterna, EG-
förordningarna, EG-direktiven och EG-domstolens domar.
EG:s kommissionärer och EG-domstolens domare skall
i sitt handlande vara helt oberoende av sina hemländers
regeringar. Det offentliga samtalet inför beslut till nya lagar
kommer att påtagligt reduceras på grund av frånvaron av
offentlighetsprincip och meddelarfrihet i EG-systemet.
Själva besluten om lagarna kan också komma att tas utan
offentlighet.
I de allmänna valen i Sverige kommer det svenska folket
bara att indirekt kunna påverka en del av EG/EU:s
lagstiftande församling. Sverige kan komma att få 4--5
röster av cirka 90 röster i ministerrådet.
Inom ett växande fält av politiken kommer därmed vid
ett EG/EU-medlemskap lagstiftningen endast marginellt att
kunna påverkas genom allmänna val i Sverige. Givetvis
kommer också våra ministrar att marginellt kunna påverka
normbildningen för andra länders folk. I Sverige likaväl
som i andra medlemsländer urholkas givetvis det nationella
självbestämmandet, demokratin och parlamentarismen.
Detta är det viktigaste skälet till att vi säger nej till ett
medlemskap i EG/EU och yrkar på att förhandlingarna ska
avbrytas och ansökan dras tillbaka.
Maastrichtfördraget medför vidare att den politiska
makten i än större utsträckning förs över från folkvalda
nationella organ till EG-kommissionens byråkrati och de
slutna ministerrådsmötena.
Skulle de nuvarande förhållandena när det gäller
folkmaktens utövande i EG-systemet radikalt ändras som
resultat av den politiska diskussion som förs i Europa, och
som utlöstes av folkomröstningen i Danmark, kan givetvis
en ny situation uppstå. Skulle också i övrigt helt andra
förutsättningar uppstå i framtiden kan givetvis frågan om en
ny hållning till ett i vår konstitution reglerat samarbete i
Europa tas upp till ny prövning. Mer erfarenheter kan då
också ha vunnits av ett omförhandlat EES-avtal,
frihandelsavtalet och andra avtal i Europa.
EG-rättsligt bindande undantag och regler
Trots den omfattande opinion mot ett svenskt
medlemskap i EG/EU som på olika sätt registrerats i vårt
land avser regeringen när detta skrivs att inleda
förhandlingar om ett sådant medlemskap. Om inte
Vänsterpartiet får stöd för de ovan formulerade kraven om
ett avbrytande av förhandlingarna och ett återkallande av
ansökan om medlemskap i EG/EU vill vi föra fram följande
krav på EG-rättsligt bindande undantag och regler i ett
avtal om medlemskap med EG/EU. Avsikten är att säkra
grundläggande demokratiska värden och väsentliga krav till
skydd för säkerhet, hälsa och miljö.
Vi kräver vidare att i den mån Sverige ingår i organ som
är gemensamma för EG/EU och Sverige, ska Sveriges
representation ha jämn könsfördelning.
Undantagen och reglerna ska vara permanenta och
utformade så att de håller för prövning ända upp i EG-
domstolen. De krav som formuleras i det följande är också
vägledande för våra kommande ställningstaganden i
anpassningsprocessen till EG.
I. Demokratin och det nationella självbestämmandet 1.
Det svenska medlemskapet i EG/EU ska utformas på
ett sådant sätt att EG-rätten inte överordnas svensk
grundlag och lagar. I ett särskilt avtal ska garanteras att de
domar som ställer EG-rätt över nationell rätt inte ska
tillämpas i Sverige.
2. Sverige ska garanteras rätt att förstärka och utveckla
offentlighetsprincipen och meddelarfriheten samt minska
utrikessekretessens omfattning.
3. Sverige ska ges möjlighet att delta i förberedelserna
för beslut om regler i EG på ett sådant sätt att företrädare
för alla riksdagspartier, berörda myndigheter och
intresseorganisationer får tillgång till beslutsunderlag på
svenska språket.
4. I den svenska riksdagen ska finnas ett organ med
representanter för alla partier som har rätt att besluta om
riktlinjer för regeringens agerande i ministerrådet.
5. Ställningstaganden som svenska ministrar gör i beslut
om regelverk i Ministerrådet ska offentliggöras.
6. Den svenska meddelarfriheten ska utan inskränkning
gälla i Sverige för svenska statstjänstemän även när de tar
del av handlingar som de får på grund av Sveriges
medlemskap i EG/EU. Utrikessekretessen får ej utvidgas
som en följd av EG-medlemskapet.
II. Utrikes- och säkerhetspolitik 1.
Sveriges alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i
krig måste bestå. Sverige bör nu deklarera att vi avvisar en
samordning av den svenska försvarspolitiken med EU:s
försvarspolitik liksom ett svenskt medlemskap och
observatörskap i WEU.
2. Sverige ska ha rätt att behålla de ingångna
frihandelsavtalen med Östeuropa och ha mer generösa
importvillkor för länder i tredje världen även vid ett
medlemskap i EU. Medlemskapet får inte innebära tvång
att resa handelshinder mot t. ex. u-länder, Central- och
Östeuropa.
3. EG-samarbetet ska inte innebära ett ökande
samarbete på krigsmaterielområdet.
4. Sverige ska ha rätt att avstå från deltagande i
sanktioner mot tredje land som ej beslutats av FN eller ESK
om ej annat beslutats av riksdagen.
5. Sverige ska bibehålla möjligheterna att självständigt
bedriva en human och solidarisk flyktingpolitik även om
man inte lyckas utarbeta ett godtagbart alleuropeiskt
flyktingsamarbete.
III. Ekonomisk politik
EG/EU:s ekonomiska politik måste omorienteras så att
lägsta möjliga arbetslöshet får högsta prioritet. Minskade
klyftor, ökad regional balans och en integration av ekonomi
och ekologi måste också ges hög prioritet.
EU:s beslutade gemensamma ekonomiska politik och
planerade institutioner har starkt monetaristisk prägel.
EG:s hittillsvarande ekonomiska politik har lett till
ekonomisk tillväxt räknad på traditionellt sätt i vissa
regioner. Låg inflation, lågt budgetunderskott och en liten
offentlig sektor, låg ränta på långfristiga statslån och stabil
valuta prioriteras före åtgärder mot hög arbetslöshet, ökade
ekonomiska klyftor, många utslagna, regional obalans och
växande miljöproblem.
1. Sverige måste ges rätt att stå utanför EMU med dess
valutaunion, en gemensam EG-valuta och centralbank.
2. Sverige ska ha rätt att införa regleringar av
valutahandeln.
3. Sverige måste garanteras rätten att föra en nationellt
kraftfull ekonomisk politik för full sysselsättning, regional
balans och en hållbar utveckling. Sverige måste också ha
rätt att i samarbete med andra länder utanför EG/EU föra
en sådan politik.
4. Sverige ska ha rätt att behålla gränskontrollen för att
självständigt kunna besluta om nivåerna på moms och
punktskatter och för att kunna bekämpa narkotika- och
vapensmuggling.
IV. De arbetandes rättigheter 1.
EG/EU ska erkänna Sveriges rätt att ha kollektivavtal
som ett tillräckligt medel att reglera förhållandena på
arbetsmarknaden utan att dessa avtal måste godkännas av
myndigheter och begränsas av EG:s direktiv.
2. Svenska kollektivavtal ska gälla för allt arbete i
Sverige, även vid utländska entreprenader, från första
arbetsdag.
3. Sverige ska tillförsäkras rätten att ha mer långtgående
arbetsmiljökrav än EG/EU.
4. De svenska skyddsombudens ställning och rätt att
avbryta farligt arbete ska godtas av EG/EU.
5. EG/EU ska godta att Sverige behåller den s.k. Lex
Britannia, dvs. ändringarna i MBL 25 a,
31 a
och 42
§§.
6. Sverige ska ha rätt att stödja de arbetandes krav på
ökat inflytande i internationella koncerner såväl inom som
utanför EG/EU.
V. Miljö
1. Sverige ska tillförsäkras rätten att begränsa varors fria
rörlighet på grund av högre krav vad gäller hälsa, miljö och
säkerhet. Därför måste Sverige ges undantag från artikel 30
i Romfördraget och Dassonville- och Cassis--de--Dijon--
domarna.
2. Sveriges strängare regler vad gäller
livsmedelstillverkning och livsmedelshantering, t.ex. när
det gäller färgämnen och andra tillsatser, ska kunna
behållas.
3. Sverige ska ha rätt att ha strängare regler vad gäller
spridning och användning av klorerade organiska
lösningsmedel, asbest, kvicksilver, arsenik, pentaklorfenol,
kadmium, organiska tennföreningar, kadmium i
gödselmedel, miljöfarliga batterier, ozonnedbrytande
ämnen och kemiska bekämpningsmedel.
4. Sverige ska ha rätt att ha och införa strängare krav än
EG vad gäller avgaskrav för fordon inklusive kontroll och
tillverkaransvar och miljöklassning av personbilar, lastbilar
och bussar.
5. Sverige ska ha rätt att reglera utländsk
långtradartrafik och tvinga över långväga transporter från
landsväg till järnväg. Möjligheten att av miljöskäl få behålla
de längre lastbilarna för skogstransporter ska finnas kvar.
6. Sverige måste garanteras rätten att behålla förbud mot
slutförvaring och införa förbud mot mellanlagring av
utländskt kärnavfall och kärnbränsle.
7. Sverige ska ha rätt att förhindra införsel av miljöfarligt
avfall och ha rätt att anpassa storleken av anläggningar för
sådant avfall efter det egna landets behov.
8. Sverige ska förbehållas rätten att gå före vid
genomförandet av målsättningarna i Agenda 21. Sverige
ska ha möjlighet att driva hårdare krav om globala och
kontinentala miljöproblem än EG/EU. I första hand ska
denna rätt gälla klimatfrågor och försurningsproblem.
Sverige ska ha rätt att driva frågor om högre koldioxidskatt.
Sverige ska ha rätt att driva krav på
miljökonsekvensbeskrivningar före beslut i såväl EG/EU
som Världsbanken och liknande organ.
9. Den svenska allemansrätten ska bestå oförändrad och
EG/EU ska förbinda sig att inte ställa krav på eller införa
regler eller villkor som inskränker denna rätt.
VI. Regionalpolitik och jordbrukspolitik 1.
Sverige ska ha rätt att bedriva en mer ambitiös
regionalpolitik än den nuvarande. Sverige ska inte
underställas EG-kommissionens generaldirektorats
övervakning i konkurrensfrågor. Artiklarna 92--94 i
Romfördraget om statsstöd ska inte tillämpas i Sverige.
2. Sverige ska ha rätt att fortsätta stödet till
Norrlandsjordbruket med dess speciella förutsättningar
med kallt klimat, långa avstånd och gles bebyggelse. Den
påbörjade omställningen av det svenska jordbruket skall
fortsätta.
3. Sverige ska tillförsäkras rätten att införa bo- och
brukarplikt för ägande till vissa jordbruksfastigheter i den
omfattning riksdagen finner lämpligt.
4. Sverige ska behålla rätten att självständigt besluta om
jakten på vilda djur.
VII. Konsumentpolitik 1.
Den svenska alkoholpolitiken med statligt monopol i
inköp, distribution och försäljning av alkoholdrycker ska
bibehållas. Undantag från artikel 37 i Romfördraget och
dithörande domar ska ges i Sverige.
2. Sverige ska ha rätt att behålla det statliga monopolet
på receptbelagda läkemedel.
3. Sverige ska ha rätt att förbjuda alkohol- och
tobaksreklam liksom åsiktsreklam och reklam riktad till
barn under 12 år.
4. Sverige ska bibehålla rätten att ställa höga krav vad
gäller livsmedel. Krav på god djurhållning och
livsmedelshygien liksom krav på att livsmedel inte ska
komma från djur som behandlats med hormoner eller
antibiotika eller utfodrats med kadavermjöl ska kunna ligga
till grund för importhinder av livsmedel.
5. Sverige ska ha rätt att bibehålla lagstiftning om
varumärkning för allergiframkallande ämnen och ämnen
med cancerogena effekter.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att ansökan om
medlemskap i EG återkallas och att påbörjade
förhandlingar om detta medlemskap avbryts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om folkomröstning om svenskt
medlemskap i EG/EU,
3. att, vid avslag på yrkande 1, riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämn
könsfördelning av Sveriges representation i EG:s/EU:s
gemensamma organ,
4. att, vid avslag på yrkande 1, riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om EG-
rättsligt bindande undantag och regler i ett avtal om
medlemskap i EG/EU.
Stockholm den 26 januari 1993
Gudrun Schyman (v)
Bertil Måbrink (v)
Rolf L Nilson (v)
Björn Samuelson (v)
Lars Werner (v)
Eva Zetterberg (v)
Berith Eriksson (v)