Grundsatserna i den svenska alkoholpolitiken har länge
varit prispolitiken och export- och importmonopolet. Flera
undersökningar har visat att ett högre pris på alkoholvaror
minskar konsumtionen. Sambandet är fastställt till att en
prisökning på ungefär 10 procent ger 7 procent mindre
konsumtion.
Effekten av den strängare attityden i svensk
alkoholpolitik visar sig tydligt vid en jämförelse med några
EG-länder. I Sverige dricker vi genomsnittligt 5,4 liter ren
sprit per invånare. I Storbritannien är motsvarande siffra
7,3 liter. Våra grannländer Danmark och Tyskland dricker
9,6 liter respektive 10,6 liter sprit per invånare. För
fransmännen är motsvarande siffror hela 13 liter.
Antalet döda i skrumplever per 100 000 invånare per år
i Sverige är 3,9 personer, i Storbritannien 8,7, i Danmark
10,9, i Tyskland 27,7 och i Frankrike 30,8 personer.
Sambanden är uppenbara.
Om Sverige anpassar alkoholpriserna till EG:s
medelnivå leder det till minst 3 000 fler döda om året i
alkoholrelaterade sjukdomar, enligt socialmedicinare Sven
Andreasson, Huddinge sjukhus.
Ökade kostnader för ökat behov av vård skulle ligga i
storleksordningen 3--5 miljarder kronor per år, hävdar
Andreasson. Samhällets totala alkoholrelaterade kostnader
skulle öka med 20--30 miljarder kronor.
Både EG-motståndare och de som är positiva till den
Europeiska gemenskapen har många gånger tagit Sveriges
alkoholpolitik som ett exempel i egen sak. Att anföra
alkoholfrågan som ett argument för ett EG-medlemskap
eller mot ett medlemskap är emellertid fel.
Enligt svensk mening är nämligen alkoholmonopolen
anpassade till artikel 16 i EES-avtalet, följaktligen också till
artikel 37 i Romfördraget.
I EES artikel 16 står det bland annat att ''de
avtalsslutande parterna skall säkerställa att statliga
handelsmonopol anpassas på ett sådant sätt att ingen
diskriminering med avseende på anskaffnings- och
marknadsföringsvillkor föreligger mellan medborgare i EG-
medlemsstaterna och medborgare i EFTA-staterna.''
Enligt Romfördraget och EES-avtalet är monopol
tillåtna så länge de inte är diskriminerande.
Alkoholmonopolen snedvrider inte konkurrensen eftersom
de grundar sig på viktiga hälsooch socialpolitiska
hänsynstaganden. Inom EG finns dock redan nu undantag i
förbudet mot diskriminering. I dag finns till exempel
tobaksmonopol i Italien och i Frankrike.
En förutsättning för att Sverige ska kunna behålla
prispolitiken och alkoholmonopolen är att man vid
förhandlingarna understryker monopolens effekt på
alkoholkonsumtionen i Sverige.
Socialutskottet har sagt att man utgår från att regeringen
noga bevakar denna fråga. Utskottet anser att
''integrationsarbetet inte får bedrivas så att effektiv svenska
alkoholpolitik försvåras -- -- -- Målet för ett svenskt
deltagande i den västeuropeiska integrationsprocessen bör
vara att de sociala och hälsomässiga strävandena inom den
svenska politiken inte försvagas.''
Det är därför viktigt att just denna fråga prioriteras högt
i förhandlingarna inför EG-medlemskapet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att, vid förhandlingar inför ett
EG-medlemskap, Sveriges alkoholpolitik bör påpekas som
ett fungerande medel ur folkhälsosynpunkt.