Grundsatserna i den svenska alkoholpolitiken har länge varit prispolitiken och export- och importmonopolet. Flera undersökningar har visat att ett högre pris på alkoholvaror minskar konsumtionen. Sambandet är fastställt till att en prisökning på ungefär 10 procent ger 7 procent mindre konsumtion.
Effekten av den strängare attityden i svensk alkoholpolitik visar sig tydligt vid en jämförelse med några EG-länder. I Sverige dricker vi genomsnittligt 5,4 liter ren sprit per invånare. I Storbritannien är motsvarande siffra 7,3 liter. Våra grannländer Danmark och Tyskland dricker 9,6 liter respektive 10,6 liter sprit per invånare. För fransmännen är motsvarande siffror hela 13 liter.
Antalet döda i skrumplever per 100 000 invånare per år i Sverige är 3,9 personer, i Storbritannien 8,7, i Danmark 10,9, i Tyskland 27,7 och i Frankrike 30,8 personer. Sambanden är uppenbara.
Om Sverige anpassar alkoholpriserna till EG:s medelnivå leder det till minst 3 000 fler döda om året i alkoholrelaterade sjukdomar, enligt socialmedicinare Sven Andreasson, Huddinge sjukhus.
Ökade kostnader för ökat behov av vård skulle ligga i storleksordningen 3--5 miljarder kronor per år, hävdar Andreasson. Samhällets totala alkoholrelaterade kostnader skulle öka med 20--30 miljarder kronor.
Både EG-motståndare och de som är positiva till den Europeiska gemenskapen har många gånger tagit Sveriges alkoholpolitik som ett exempel i egen sak. Att anföra alkoholfrågan som ett argument för ett EG-medlemskap eller mot ett medlemskap är emellertid fel.
Enligt svensk mening är nämligen alkoholmonopolen anpassade till artikel 16 i EES-avtalet, följaktligen också till artikel 37 i Romfördraget.
I EES artikel 16 står det bland annat att ''de avtalsslutande parterna skall säkerställa att statliga handelsmonopol anpassas på ett sådant sätt att ingen diskriminering med avseende på anskaffnings- och marknadsföringsvillkor föreligger mellan medborgare i EG- medlemsstaterna och medborgare i EFTA-staterna.''
Enligt Romfördraget och EES-avtalet är monopol tillåtna så länge de inte är diskriminerande. Alkoholmonopolen snedvrider inte konkurrensen eftersom de grundar sig på viktiga hälsooch socialpolitiska hänsynstaganden. Inom EG finns dock redan nu undantag i förbudet mot diskriminering. I dag finns till exempel tobaksmonopol i Italien och i Frankrike.
En förutsättning för att Sverige ska kunna behålla prispolitiken och alkoholmonopolen är att man vid förhandlingarna understryker monopolens effekt på alkoholkonsumtionen i Sverige.
Socialutskottet har sagt att man utgår från att regeringen noga bevakar denna fråga. Utskottet anser att ''integrationsarbetet inte får bedrivas så att effektiv svenska alkoholpolitik försvåras -- -- -- Målet för ett svenskt deltagande i den västeuropeiska integrationsprocessen bör vara att de sociala och hälsomässiga strävandena inom den svenska politiken inte försvagas.''
Det är därför viktigt att just denna fråga prioriteras högt i förhandlingarna inför EG-medlemskapet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att, vid förhandlingar inför ett EG-medlemskap, Sveriges alkoholpolitik bör påpekas som ett fungerande medel ur folkhälsosynpunkt.
Stockholm den 21 januari 1993 Fanny Rizell (kds)