Under detta år träder förhoppningsvis EES-avtalet i
kraft. Under året inleds också förhandlingarna om ett
svenskt medlemskap i EG. Det är viktigt att dessa
förhandlingar bedrivs aktivt i den meningen att vi från
svensk sida för fram krav som vi tycker är väsentliga för
medborgarna i Sverige.
Ett område där Sverige i förhållande till andra länder
varit framgångsrikt är inom handikappolitiken. Med den
generella välfärdspolitiken och ett miljörelaterat
handikappbegrepp som grund har i Sverige kunnat föras en
offensiv handikappolitik. En bidragande orsak har också
varit att det i Sverige finns en levande folkrörelse,
handikapprörelsen, som aktivt deltar i samhällsdebatten
och påverkar samhällsutvecklingen.
I de förhandlingar som nu förestår om ett medlemskap i
EG är det självklart att grunderna för den svenska
handikappolitiken ligger fast. Att som i andra länder låta
människor med funktionshinder förlita sig enbart till
familjen eller på välgörenhetsorganisationer kan aldrig bli
en svensk linje. Den generella välfärdspolitiken måste
bibehållas liksom inriktningen om att varje samhällsområde
ska ta sitt ansvar då det gäller insatser för att handikappade
ska kunna delta aktivt i samhället.
Ett område där det kan bli problem vid ett närmande till
EG rör utformningen av hissar. I Sverige har det utvecklats
hissar för handikappanpassning av befintlig bebyggelse.
Denna utveckling har varit positiv och betytt att
tillgängligheten i äldre bebyggelse ökat väsentligt.
Bostadsdepartementet har i en promemoria (1991-06-18)
redovisat att EG:s hissdirektiv skulle omöjliggöra
användning av flertalet av de hissar som utvecklats i
Sverige. Skulle så bli fallet vore det olyckligt, inte bara för
Sverige. Egentligen borde i stället EG uppmuntra en
utveckling i övriga länder liknande den i Sverige med tanke
på den bristande tillgänglighet som finns i de flesta av EG:s
länder.
Också när det gäller utformningen av
handikapphjälpmedel har vi i Sverige nått långt. Hos oss
utformas handikapphjälpmedel med utgångspunkten att de
ska kunna kunna skötas och användas av den
funktionshindrade individen själv. I andra länder utformas
hjälpmedlen ofta för att vara användarvänliga ur
vårdpersonalens synvinkel. Den utgångspunkt som vi har i
Sverige är självklart den riktiga.
För många människor är varudeklaration av varor en
livsnödvändighet. Innehåller en produkt ett
allergiframkallande ämne kan ett livshotande allergianfall
starta. Därför är det väsentligt att alla livsmedel innehåller
en fullständig innehållsdeklaration. Detta gäller inte bara
livsmedel utan även t.ex. leksaker och textilier.
Nallebjörnar stoppade med nötskal är ett exempel och tyger
som är behandlade med allergiframkallande ämnen ett
annat.
Inom EG pågår ett standardiseringsarbete. Det finns en
oro bland många funktionshindrade för att deras krav på
tillgänglighet ska betraktas som handelshinder i den fria
rörlighetens Europa. Därför är det viktigt att Sverige aktivt
verkar för att tillgänglighetsaspekterna beaktas i
standardiseringsarbetet inom EG.
Allt fler ungdomar studerar utomlands. På detta sätt
ökar kunskaperna och möjligheterna för den enskilde. För
ungdomar med funktionshinder är detta inte lika självklart
som för andra. För många är personlig assistans,
teckenspråkstolk, olika hjälpmedel en förutsättning för att
kunna genomgå en utbildning. Möjligheterna för att kunna
erhålla detta är ofta begränsade till det nationella
utbildningsutbudet. I takt med ett allt mer ökat
utbildningsutbud vid ett närmande till EG är det viktigt att
detta också blir tillgängligt för studerande med
funktionshinder. Det är därför viktigt att Sverige verkar för
samordning av stöd och service till studenter med
funktionshinder inom EES-området.
Huruvida Sverige kommer att bli medlem i EG eller ej
kommer att avgöras av svenska folket i en folkomröstning.
Inför denna är det viktigt att varje svensk medborgare sätter
sig in i frågan. För detta ändamål har regeringen avsatt
medel för information. I den stora informationsmängd som
i dag finns är väldigt lite anpassat för funktionshindrade.
Stora grupper av handikappade kan i dag inte ta del av
kunskapen och debatten om EG. Därför fordras åtgärder
för att göra informationen om EG tillgänglig för alla
grupper t.ex. lättlästa versioner för utvecklingsstörda, på
teckenspråk för döva och på punktskrift för blinda och
dövblinda.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att bibehålla grunderna
för den svenska handikappolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av att aktivt driva
frågor av betydelse för funktionshindrade i
förhandlingsarbetet med EG,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att informationen om
det europeiska integrationsarbetet också görs tillgänglig för
funktionshindrade.
Stockholm den 25 januari 1993
Jan Andersson (s)
Bengt Silfverstrand (s)